Visa det här inlägget på Instagram

Där har ni den heliga treenighet som är receptet för att bli en framgångsrik influencer.
– Skönhetsoperationer
– Knarka
– Starta podd
Hur svårt kan det vara liksom?

Och på tal om fett-transplantationer som Alexandra pratar om i klippet här ovan.
Jag vet att finns en influencer, som just nu medverkar i ett tv-program där hon går och gör någon typ av ultraljud i ansiktet för att bevisa att hon inte har en massa fillers, och det stämmer kanske, det har hon kanske inte, men det betyder inte att hon inte injicerat någonting annat i ansiktet.
Gör du en fett-transplantation, alltså tar fett från den egna kroppen och injicerar det, säg i ansiktet, så kommer det inte synas i en sådan genomlysning.
Bara fillers bestående av en gel (oftast hyaluronsyra) går att se då, medan injicerade fillers ser ut som vanlig fettvävnad.

Sneaky, va?!

Visa det här inlägget på Instagram

Ja, men alltså…lite?
Eller hur? 😉

Tänk om Kissie 2.0 skulle göra entré idag – hur tror ni att det hade gått?
Och har vi någon som är lite ”Kissie-ish” idag?

Visa det här inlägget på Instagram

Alexandra Nilsson och Ida Warg diskuterar barn, barnlängtan och föräldraskap i det senaste avsnittet av ”Vi var här först” – en diskussion som jag tycker är extra intressant eftersom jag, precis som Alexandra i nuläget, är frivilligt barnfri och trivs ypperligt med det.

Alexandra säger i klippet att man bör skaffa barn med någon man kan tänka sig att skilja sig från. Hon säger att om hon och fästmannen Andreas skulle få barn och senare gå skilda vägar, är hon övertygad om att han skulle vara en fantastisk pappa, men att det alltså inte är själva valet av partners som är problemet.

Hon beskriver att det “kryper i hela kroppen” vid tanken på att själv bli förälder. Hon säger att livet på många sätt hade varit enklare om hon hade velat ha det som uppfattas som normen – familj, barn, den traditionella livsbanan – och att om det hade funnits en knapp att trycka på för att hon, helt plötsligt, skulle vilja ha det så hade hon gladeligen tyckt på den.
Det hade fått henne att känna sig så mycket mer ”normal”, fått henne att mer passa in i mallen av hur livet ska utspela sig och inte känna sig utanför så som hon gör idag, men hon säger att hela hennes kropp skriker ”Nej, du ska inte ha barn”.

I kommentarsfältet får Alexandra stöd av andra som beskriver liknande situationer, men också kommentarer om att hon man inte har några barn så kommer man bli ensam som gammal, någonting Alexandra inte håller med om.
Hon menar att samtliga äldre som hon träffat via ”Äldrekontakt” är ensamma, trots att de har både barn och barnbarn.