Kenza:

Kan inte fatta att den här lille grabben fyller 10 år nästa månad. TIO. Läskigt vad åren gått fort. Jag och Aleks har bestämt att Mani ska få ett litet 10-årskalas. Hahaha. Våra vänner kommer skratta åt oss. Men vad fan, han fyller ju faktiskt jämnt och för några år sedan när han var dålig så visste vi inte om vi skulle få så många fler år ihop.//Kenza

Kanske är vi djurmänniskor lite åt det speciella hållet men jag är inne på att lotta fram födelsedagar till Tjocka Hetsätarkatten och Lilla Snöboll – eftersom vi inte vet när de är födda då vi adopterade dem – så jag kan ställa till med ett sju helvetes kalas!
Baka cupcakes med badvattensmak fyllda med enbart bajsränder från räkor till THK (Han är knäpp), och vanliga cuppisar till Snöis fyllda med torrfoderfluff då hon inte är så förtjust i människomat.
Det där med partyhattar kan bli ett problem då jag fick tejpa fast foliehatten på THKs huvud HÄR och Snöis blev totalt hjälplös av en tratt runt halsen och fastnade mot en list.

Jag skulle nästan bli besviken på Kenzie om hon inte lät Armani ha ett födelsedagskalas när han fyller 10 år. THK och Snöis kommer gärna! Eftersom de mer ser ut som ludna reptiler än katter så kommer ingen av hundarna bli taggade på att jaga dem. Och gör de det ändå så kommer THK karate-choppa dem i sidled med sin hängbuk pizza-pouch så det är lugnt!
Äre knytis? Vi kan baka cuppisar som även hundar gillar, jag lovar!

Kenza:

Aleks stod och väntade på mig när jag kom i bilen, och bara jag fick syn på hans ryggtavla så kom tårarna. Där stod han, vackrare än någonsin och väntade på mig. Med nervösa steg gick jag fram till honom och la min hand på hans axel. När han vände sig om och brast ut i ett sånt där stort leende som bara Aleks kan le så kändes allt mer självklart än någonsin. Jag har ju vetat sedan första dagen jag såg honom att vi skulle stå såhär en dag, och nu var det som att allt bara föll på plats. Det här är min människa och nu skulle vi äntligen bli man och fru. Familj.//Kenza

Alltså den sista meningen. Så underbart vacker. Så självklar men ändå så fin. Den gav mig både rysningar och nästan tårar i ögonen.
Äntligen har Kenza sin människa och sin familj. Det är hon så värd.

Det finns så många fina bilder inne på Kenzas blogg till det här inlägget.
Kika på dem HÄR!

Kenza:

– Nä, älskling, jag tycker inte det riktigt räcker med att VI klampar omkring på åkern och förstör bondens mark för att få våra bröllopsbilder! Kör in hela biljäveln på åkern och ta sönder så mycker grödor som möjligt när vi ska fota dina polare! Ingen minns en fegis, eller hur, Aleks?!//Kenza

Typ så?

Tack för tips!

Kenza:

Diamanten på 1 karat har ni sett innan. Den fick jag av Aleks när han friade till mig, jag gjorde dock om fattningen litegrann så att vigselringen kunde ligga slätt emot (Aleks märkte ingen skillnad haha….)
Vigselringen består av 28 diamanter i två olika storlekar och jag designade den själv hos en juvelerare. Jag visste direkt att jag ville ha lite vintagekänsla på ringen och med hjälp av inspobilder på liknande ringar så blev denna till. Inuti står det Aleks och vårt bröllopsdatum. Jag älskar den så mycket, och jag älskar ringarna ihop! Blir alldeles varm i hjärtat varje gång jag tittar ner på min hand.//Kenza

Ja, säga vad man vill om flådiga ringar men jag måste erkänna att jag föredrar hennes vigselring framför den maffiga en-stensringen.
Och att Kenza har designat den själv – sjukt imponerande!

Vilken gillar ni bäst eller föredrar ni dem tillsammans?