Jag förstår att många sitter som på nålar efter fler Isabella/Hajsoppe-gaten men tills det finns mer substantiellt att publicera så får ni hålla till goda med andra inlägg.
🙂
Kenza har sammanfattat 2018 på sin blogg med hjälp av önskningar och mål som hon skrev i januari, innan hennes pappa gick bort.
Hon delar hur det gått med läsarna och här är ett litet utdrag:
– Bra hälsa. Få ordning på min sköldkörtel. Nästa vecka har jag käkat Levaxin i 6 veckor, ska ta nya prover då och se om vi fått ordning på mina värden eller om vi måste justera dosen (ligger på 50 mg nu). Jag ska även hålla min regelbundna träning (2-3 pass i veckan) och fortsätta äta bra mat (MYCKET grönt!), men också äta för själen när jag känner för det. Fortsätta hålla balansen helt enkelt!
Denna punkt har jag ändå lyckats någorlunda bra med. När sorgen tog över och jag även fick en chockerande diagnos som vände upp och ner på mitt liv så tog jag årets bästa beslut, nämligen att fokusera på mig själv och min hälsa. Jag sjukskrev mig och min största prioritet blev att må bra. Sorgen kunde jag inte bara ta bort, men jag kunde se till att inte stressa, att träna bra, ta hand om mig själv och få in stunder av glädje i mitt liv. Jag var ute mycket i naturen, umgicks med nära och kära, läste böcker, mediterade, reste och började med yoga. Det tog tid, men någon gång under sommaren började jag hitta tillbaka till mig själv igen.
– Lycka. Efter 2017 som var ett tufft år så önskar jag att jag får vara glad större delen av detta år. Glad och bekymmersfri, kommer väl inte riktigt bli så men fan vad skönt det hade varit. Jag hoppas iallafall och tror att jag kommer kunna ta mig igenom svårigheter som väntar tack vare människorna jag har vid min sida.
Det här gör så ont att läsa. Jag tyckte att 2017 var tufft pga cancern och tiden på sjukhuset, men jag kunde aldrig ana hur tungt det skulle komma att bli. Sorgen efter pappa slog mig hårdare än vad jag trodde. Kanske var jag inte beredd på att jag även skulle behöva bearbeta och sörja hela min uppväxt och vår trasiga relation. Nej, större delen av 2018 blev inte lyckligt för mig. Men jag klarade det ändå.
Bli helt rökfri. Jag har aldrig gömt för er att jag röker ibland, mest feströker (har så jäkla svårt för att stå emot cigg när jag dricker alkohol, vilket jag knappt gör längre) eller kompisröker om en vän räcker fram en cigg, men jag vill sluta med det med. Nu har jag inte rökt ett bloss på flera veckor och det känns väldigt bra. Varje dag får jag se vad rökning tillslut gör med en person och det är fruktansvärt. Jag ska göra allt vad jag kan för att stå emot.
JA! YES! Vid jul tog jag mitt allra sista bloss och fyfan vad skönt det känns att ha slutat en gång för alla. Jag har till och med druckit alkohol vid 3-4 tillfällen under året och lyckats stå emot. Jag hoppas att jag ALDRIG någonsin tar ett bloss igen.
– Börja podda. Detta SKA bara ske, jag måste bara hitta rätt timing och jag är inte där just nu.
Jag har inte velat ta på mig nya projekt när jag inte har mått hundra, MEN nu kan jag äntligen berätta att podden kommer snart. Det får dock bli RÖTT på denna, för det kommer ske i januari. 🙂
– Blogga bättre. Har nog aldrig bloggat så lite som under 2017 vilket inte är så konstigt med tanke på hela situationen och jag vet att jag inte ska känna mig dålig för det, men jag vill verkligen prestera bättre i denna del av mitt jobb i år. MEN – hälsa först. Jag får inte känna mig stressad över detta.
Här har jag failat big time och ni förstår ju varför. HELVETE vad min blogg har sugit röv detta år och jag är ledsen för det. Det har varit så svårt att komma på något att blogga om. Jag har inte velat låtsas som att allt är bra, men jag har inte heller velat att min blogg bara skulle handla om hur piss allt varit. Därför blev det lättare för mig att bara dra mig undan. //Kenza
Kenza har alltså slutat röka – imponerade att göra det samtidigt som hon mått dåligt – och det kommer komma en podd av och med Kinzie Zuit!
DET är spännande!
Jag undrar vem hon kommer podda med?
En drömduo skulle vara Kenza och Angelica Blick tycker jag!
Dessa två goes WAY back och jag tror måååååånga, framför allt, unga tjejer skulle sitta bänkade varje vecka om de slog sina påsar ihop.
Jag minns när de gjorde den här resan (bilden till vänster).
Angelica tog tåget upp till Stockholm från Norrköping och helt plötsligt åkte de här två på solsemester. Sjukt otippat! =)
Jag skulle även vilja höra Sandra Beijer i en egen podd.
Vem är er önskepoddare?
