
Good morning,
The night has been calm here where we are staying. I haven’t heard many explosions. We slept well.
The hotel has been absolutely fantastic – they’re taking great care of us. They bring up treats and gifts for the children and are letting us extend our stay one day at a time. We’ll see today whether Emirates starts flying again, but I’m doubtful.
To be honest, I’ve never felt such a sense of security with a leadership as I do with this one in the UAE. They feel stable – no panic, they know what needs to be done, I trust this government 🤍 // Alexia Kafkaletos
Jag fick ett tips om det inlägg som Alexia Kafkaletos postat från semestern i Dubai och faktumet att deras (och alla andras) flyg är inställda pga situationen i Iran.
Jag kan förstå att man kanske vill lugna sina följare, med att barnen mår bra, att hotellet tar hand om dem och att de är trygga. Fine. Men när det sedan glider över i ett slags spontan recension av landets ledarskap – “I’ve never felt such a sense of security with a leadership as I do with this one” och “I trust this government” – då börjar det skava rejält.
Förenade Arabemiraten är en diktatur som ofta kritiseras för bristande yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och politisk repression.
Trygghet som turist på ett femstjärnigt hotell är inte samma sak som att leva under ett diktatoriskt system.
Att personalen kommer upp med små presenter till barnen är inte riktigt ett demokratiindex och att hon mer eller mindre skriver att hon bedömer ett helt politiskt system utifrån hur hotellpersonalen behandlar dem känns en smula… tja, ignorant.
Det är lite som att recensera ett helt statsskick baserat på hur snabbt room service levererar frukostens pannkakor.
Hon man får absolut känna sig trygg. Hon får absolut uttrycka det, men när det personligt välbefinnandet på ett lyxhotell plötsligt blir ett underförstått högsta betyg på ett diktatoriskt styre så känner i alla fall jag mig en smula uppgiven.
Många influencers åker till den här typen av problematiska resmål med huvudet nerstucket i sanden för eventuell kritik, med Alexia – hon snarare hyllar det problematiska statsskicket som får henne att känna sig såååå trygg.










