Ni är flera stycken som skickat mig dessa inlägg från Nicoline Hedlund, där hon skriver om huruvida man kan dricka ett glas vin eller inte.
Detta är en het potatis som jag vet avhandlats här inne tidigare, men till skillnad från copy/paste–fantasten Victoria Riis så har jag både nya bilder och ny text.
Nicolina hade en omröstning och graviditet och vin men jag hann inte se resultatet så jag tänker att vi kan diskutera saken här inne.

Så här lät det när jag sökte runt på nätet efter fakta och rekommendationer .

1177 och Livsmedelsverket är tydliga: det finns ingen säker gräns för alkohol under graviditeten. Ju mindre fostret utsätts, desto bättre.

Alkohol passerar moderkakan, och fostret kan inte bryta ner alkoholen som en vuxen kan. Riskerna omfattar allt från låg födelsevikt och för tidig födsel till utvecklingsstörningar, beteendeproblem och i värsta fall fetalt alkoholsyndrom (FAS).
Forskningen kan inte garantera att små mängder är ofarliga. Därför rekommenderas total avhållsamhet.

Osäkerheten kring ”bara ett glas”
Det finns studier som antyder att små mängder sannolikt innebär en låg risk, men osäkerheten är stor. Forskare betonar att känsligheten varierar mellan individer och olika graviditeter. De tidiga veckorna anses särskilt känsliga för påverkan.

Legitima åsikter och känslor:
Det säkraste valet är att avstå helt – risken må vara liten, men konsekvenserna kan bli livslånga för barnet.

Samtidigt är det vanligt att känna skuld om man druckit innan man visste att man var gravid. Enstaka misstag i början behöver inte betyda fara – fokus bör ligga på vad man gör framöver.
Det är lätt att känna sig pressad av perfekta krav på gravida, men det handlar i grunden om att minimera risker där vi kan.

Slutsats:
Med tanke på den osäkerhet som finns och de potentiellt allvarliga följderna är rådet enkelt: avstå från alkohol under graviditeten. Det kanske känns tråkigt i stunden, men det är ett litet pris för att ge barnet de bästa förutsättningarna.

Hur tänker ni kring det här?

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Efter att lågorna slukade familjen Eklunds hem i Pacific Palisades så bestämde de sig för att slå ner bopålarna någon annanstans – och detta något blev New York City. Det verkar ha blivit ett ”town house” som inte ser alldeles billigt ut.

Familjen Eklund är inte de enda som fick se sitt hem gå upp i rök, utan det drabbade även Gunilla Persson.
Jag skulle tro att hon bestämmer sig för att bo kvar i Los Angeles, men vem vet? Hon kanske flyttar tillbaka till Sverige vad det lider?

Var hade du helst bott?
New York eller LA? Eller överhuvudtaget inte USA?

Visa det här inlägget på Instagram

Nicole ”Nico Pic har postat ett inlägg på Instagram om mordet på Charlie Kirk – som jag skrev ett inlägg om här igår – och hon skriver att det är lätt att skrika, hota eller använda våld, men att det krävs både hjärna och värderingar för att faktiskt föra en nyanserad debatt. Hon menar att mordet på Charlie Kirk inte bara handlar om honom som individ, utan är ett hot mot demokratin i stort. Hur ska vi kunna värna om yttrandefriheten om den bara gäller så länge man håller med om det som sägs?
Att vissa hyllar hans död för att han var kristen och konservativ liknar hon vid samma logik som förövare använder när de skyller på att de blivit ”provocerade”.

Oliktänkande hyllar Charlie Kirks’s avrättning med en mikrofon i handen. Inte för vad han gjort, utan för hans åsikter som kristen och konservativ.
Alltså: fel religion = rättmätigt hat.

Samtidigt pågår övergrepp på kvinnor och barn, i religioners och ideologiers namn, som vi absolut inte får ifrågasätta högt.
Men att öppet fira en kristen mans avrättning är tydligen fullt rimligt? // Nicopic

 Hennes slutsats är att om man applåderar ett sådant mord så är man antingen empatistörd, korkad eller för feg för att klara av en riktig diskussion.
Demokratin överlever bara om vi tränar oss på att prata med människor som tycker annorlunda.

Som jag skrev igår, så håller jag inte med om många av sakerna som Charlie Kirk gjort till sina hjärtefrågor, men man måste få tycka som honom utan att bli skjuten, för annars har vi ju faktiskt ingen yttrandefrihet.
Det är väl bättre att han yttrar sina åsikter så får väl vi som inte tycker som honom säga emot.
Eller?

Visa det här inlägget på Instagram

My Westerdahl är just nu arg som ett bi på Hjärt-Lungfonden och anklagar dem för att hetsa mot tjocka.
Hon reagerar på ett Facebook-inlägg där fonden slår fast att obesitas gått om rökning som den största riskfaktorn för hjärtinfarkt.

Problemet, enligt My, är att studien de hänvisar till är bristfällig. Den har varken kontrollerat för BMI i kontrollgruppen eller för livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och psykisk ohälsa – vilket gör slutsatsen minst sagt skakig.

Sorry, tydligen försvinner det inbäddade inlägget när jag tycker publicera, men hittar inlägget här, Här följer en skärmdump på inlägget: 

Så innan ni kastar er in i kommentarsfältet med arga utropstecken: läs hela Mys text och gärna Hjärt-lungfondens också , annars blir diskussionen lika nyanserad som en Viktväktarreklam från 90-talet. *badumdumtish*