Minns ni inlägget med någon vecka på nacken?
Det om Underbara Clara och influencers som ställer krav på sina följare om att likes, dela och kommentera på inlägg?
Jag fick den här bilden skickad till mig för ett par dagar sedan, och tycker att följarbeteenden är intressanta, så därför publicerar jag den nu.

Jakob Andersson är personen bakom Instagramkontot @detvarmindag och han vill veta varför folk envisas med att INTE gilla inlägg på Instagram, när det är vad själva appen går ut på.
Varför följer man någon och medvetet skiter i att gilla?
Han kallar dessa ”icke-gillare” för skitnödiga och vill veta varför man inte kan bjuda på en tumme upp då det faktiskt är helt gratis och gör att människor som honom och andra influencers kan fortsätta jobba med detta.

Har det helt plötsligt blivit prestige i att gilla någon annans bild?

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

”Kill your local pedophile” på ryggen och ”242” på bröstet på tishan, och det kommer tydligen komma även mössor och hoodies.
Kommentarsfältet svämmar över av gliringar mot Centern och Federley samt en och annan som protesterar mot uppmaningen i trycket.

Vad tycker ni? 
Att gå för långt eller ett helt okej tryck som givetvis inte ska tolkas bokstavligen?

Visa det här inlägget på Instagram

Jag förstår att Alexia Kafkaletos är frustrerad över att ha haft inbrott i sin bil, men att hävda att det vore en bra idé om Sverige blev mer som Dubai, eftersom folk inte begår brott där, av rädsla för straffen är en smula magstarkt.
Hon skriver att ”gör du något hugger de typ av armen på dig eller sätter dig i öknen på vatten och bröd” och verkar tro att detta avskräcker människor från att begå brott.
Hon vill att Sverige ska bli mer som Dubai.
Ska vi titta på lite statistik vad gäller riktigt rejält avskräckande bestraffningar?
Dödsstraffet måste väl ändå vara det mest avskräckande straffet av alla?
Finns det överhuvudtaget några bevis på minskad kriminalitet i länder som har dödstraff i sin straffskala?

Enligt Amnesty finns ingen forskning som stöder påståendet att dödstraff skulle minska eller förhindra kriminalitet. Det finns inga pålitliga bevis för att dödsstraffet avskräcker från brott mer än vad fängelsestraff gör. Däremot är det ett faktum att antalet begångna brott i länder som har avskaffat dödsstraffet inte har ökat. I vissa fall har de faktiskt minskat.
I Kanada var antalet mord under 2008 mindre än hälften av antalet mord 1976, när landet avskaffade dödsstraffet.

Och om vi ska fortsätta titta på Dubai, ett av sju emirat i Förenade Arabemiraten, som Alexia önskar att Sverige blev mer som, så har de en del att önska, inte bara vad gäller brott och straff, utan vad gäller mänskliga rättigheter i stort.
I sammanfattningen av den svenska regeringens rapport om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Förenade Arabemiraten från december 2019 kan man läsa följande:

• De politiska rättigheterna i Förenade arabemiraten är starkt begränsade. Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas.
  
• Godtyckliga frihetsberövanden och långa häktningstider förekommer, liksom rapporter om tortyr, kränkande behandling av och missförhållanden för frihetsberövade, särskilt vad avser intagna personer dömda för terrorism och brott mot den nationella säkerheten. Kroppsbestraffning är tillåtet och dödsstraff utdöms fortfarande, som nämns här ovan.
• Religionsfrihet råder dock inte i bredare bemärkelse. Bland annat är det förbjudet att konvertera från islam till en annan religion. Straffskalan för homosexualitet innehåller dödsstraff, fängelse, spöstraff, böter och deportering.

Slutligen vill jag passa på att påminna om den Saudiske bloggaren Raif Badawi, som dömdes till 10 års fängelse, 1m riyals (2 225 000 kr) i böter samt 1000 piskrapp, utdelat under 20 veckor för att ha startat ”the Free Saudi Liberals blog” som ansetts ha förolämpat islam och kritiserat landets mäktiga, religiösa etablering från vilken den härskande familjen delvis får sin auktoritet.

Av alla saker från Dubai som Alexia vill se mer av i Sverige så väljer hon att lyfta upp deras syn på kriminalitet, brott och straff och kallar det för ett föredöme?
Jag skulle snarare kalla det för konstanta kränkningar av både de mänskliga och demokratiska rättigheterna, men så har jag inte heller haft inbrott i min bil.

Obs! Jag kommer stänga kommentarsfältet om det spårar ur, så vill ni ha det öppet – fundera en och två ggr innan ni slänger iväg rasistiska kommentarer.

Medan Åsa Ingrosso härjar på Instagram så skickade jag hennes påståenden till Konsumentverket för att få deras kommentar på vilken makt AGM (alkoholgranskningsmannen) har och om det stämmer att det är den högsta befattningen vad gäller marknadsföringslagen. 

Här nedan ser ni svaren från en av deras jurist som är specialiserad på frågor som rör alkoholreklam, där det tydligt står att AGM är anställd av branschen för att reglera vad som är god affärssed, men att han inte har några som helst rättsliga sanktioner och att det är Konsumentverket som är högsta instans som central tillsynsmyndighet över marknadsföringslagen och de specifika bestämmelser som bland annat inkluderar alkoholreklam.

Alkoholgranskningsmannen har alltså ingen makt och är heller inte ”chef” över Konsumentverket eller marknadsföringslagen så som Åsa Ingrosso vill få det till, så hon har nog helt missförstått vad Alkoholgranskningsmannen berättat för henne. 
Han kan komma med rekommendationer vad gäller god affärssed, lite som Reklamombudsmannen men kan inte på något vis bestämma över marknadsföringslagen och är inte – på något vis – chef över Konsumentverket elelr marknadsföringslagen.

Så om någon undrar varför jag inte bemött Åsa Ingrossos svingande på Instagram så är det här anledningen till det.
Jag inväntade helt enkelt svar från Konsumentverket vad gäller detta, och svaret jag fick är tydligt:
Konsumentverket, en statlig myndighet så givetvis har mer makt än alkoholbranschens tillsynsman som de själva anställt.
Han kan komma med rekommendationer vad gäller god affärssed men har ingen ”makt” så som Åsa skriver på Instagram.

Att sprida den här typen av felaktig information som Åsa Ingrosso gör här är lite problematiskt, och därför inväntade jag tydliga svar från Konsumentverket innan jag publicerade någonting ytterligare.

AGM arbetar inte på Konsumentverket, är alltså INTE Konsumentverkets chef och står INTE över marknadsföringslagen.
Konsumentverket har all makt att agera mot brott mot marknadsföringslagen tillsammans med Patent och Marknadsdomstolen.
AGM kan på sin höjd komma med rekommendationer för god affärssed vad gäller alkoholreklam.