Artisten Meghan Trainor har postat det här inlägget om att hon och maken fått ett tredje barn med hjälp av en surrogat – någonting som inte är tillåtet i Sverige.
I USA är det relativt vanligt att använda sig av en surrogat, särskilt när det kommer till kända kvinnor som av någon anledning inte kan eller vill bära barnet själv. Kända svenska män som använt sig av en surrogat för att bli föräldrar är Micael Bindefeld och Fredrik Eklund med respektive partners.
En som gratulerar till den utökade familjen är Zara Larsson:
Först var det Khloé Kardashian, nu Meghan Trainor som poserar i sjukhussängar utan kläder eller smink tillsammans med ett barn som någon annan har fött. Ett barn som de har köpt. Ja, när man betalar en kvinna för att föda ett barn åt sig är det barnhandel. Inte en ”resa” eller ”en gåva från min fantastiska surrogat”. Lägg märke till att de aldrig nämner hennes namn. Hon är bara en maskin för rika och berömda barnhandlare. Välkommen till The Handmaid’s Tale.
Svenska författaren Kajsa Ekis Ekman har postat ett inlägg i sitt flöde i vilket hon ifrågasätter både beslutet att använda sig av en surrogatmamma – någonting hon kallar för människohandel – och faktumet att Meghan poserar på bilden som om det är hon som de facto fött barnet, när sanningen är en annan.
Jag kan definitivt hålla med om det senare, trots att det kanske är helt naturligt att både lägga bebisen hud mot hud, och att gråta när man träffar sin bebis för första gången – oavsett om den är köpt eller inte.
Hur tänker du kring allt det här?
Om det hade varit tillåtet att använda sig av en surrogat i Sverige, är det någon av er som hade varit nyfiken på att utforska den möjligheten?
