Vad är era tankar gällande insamlingar som den här?
Jag har fått flera stycken mail och dms om saken, och tänker i och med det att det här är någonting som är ett intressant ämne när det kommer till sociala medier.
Kan vi ha en rimlig diskussion om saken utan att det ska gapas om avundsjuka, så vida det inte kommer med tillhörande resonabla argument?

Hur många insamlingar kan man ha åt sig själv innan trovärdigheten börjar svaja, oavsett vem det är som startat den?
Vad CSN anbelangar har jag ingen aning om vad som gäller, men det känns ju inte helt orimligt att det eventuellt kan påverka?

Visa det här inlägget på Instagram

Linns följare tycker att hon har små många bra idéer, bland annat den här med små spöken, gjorda av klubbor och vitt papper som sticks ner i en pumpa.
Varför kan man inte bara erkänna att det inte är ens egna idéer, utan att man själv blivit inspirerad av andra?
Det är ju sällan en svensk influencer är upphovsperson till virala inlägg som cirkulerar på sociala medier, men att hitta och kopiera eller inspireras av andra är väl vad mycket av det hela handlar om?
Eller?

Visa det här inlägget på Instagram

Tack för tips! << se så enkelt det var. 🙂

Visa det här inlägget på Instagram

Gunilla Persson hävdar att det är hennes röst som hörs i Kanye Wests låt ”Come to life”, efter att låten från 2021 blivit viral på TikTok.
Som ni hör i klippet här ovan så har Kanye West samplat in en kvinnoröst som ropar ”Halleluja”.
Enligt musiktjänsten ”Who sampled” är ljudet hämtat ur ett Youtubeklipp från 2011 och inspelat i en kyrka i Texas, skriver Aftonbladet.
Trots det fortsätter Gunilla Persson hävda att det är hennes röst i låten, och att den måste vara hämtad från ett av hennes kyrkobesök som hon gjort tillsammans med bland annat sin dotter Erika.
Detta säger Gunilla till Aftonbladet och fortsätter med att hon nu ska stämma Kanye West på 50 000 dollar, vilket motsvarar cirka 547 449 svenska kronor.

Hur tror ni det kommer gå med Gunillas kommande stämning?
An open and shut case?

Ponera att jag skulle skriva att jag kände mig lite äcklad över mig själv för att jag ätit så mycket skit dom senaste dagarna så jag funderar på att inte äta något på 3 dagar och frågade om tips på ämnet. Alltså my gawd min inkorg, kommentarsfält och typ Bloggbevakning skulle svämma över att jag är ätstörd, vad det skickar för signaler till barnen och att oavsett om jag fastar eller inte borde jag ta mitt ansvar som influencer att inte dela med mig av det så andra kan bli inspirerade. Att uttrycka äckel för att ha ätit skräp skulle ses som så himla problematiskt för mat ska inte vara kopplat till annat än njutning. Jag skulle ha blivit lynchad helt enkelt!

Så fråga nummer ett är: varför ser vi så olika på män/kvinnor och kropp? // Paula Rosas

Ja, det hade hon förmodligen.  
Det är en märklig och upp och nervänd logik, minst sagt.
Det är ungefär lika logiskt som att människor hejjar på exempelvis överviktiga manliga influencers träning och viktnedgång, samtidigt som tjocka, kvinnliga influencers som går ner i vikt kritiseras för att inte längre vara ”kroppspositiva”. Att de nu är slavar under samhällets smala normer.
För en kvinnlig influencer verkar det här vara ett område där det helt enkelt inte går att vinna i dagens samhälle.
Inställningen verkar vara kategorisk, där män antas göra sånt här för sin hälsa, och kvinnor för sitt utseende.
Därför är det SÅ mycket bättre när en man gör det, trots att det med största sannolikhet är männen och deras patriarkala syn på kvinnan som ligger till grund för samhällets normer vad gäller det kvinnliga utseendet och dess kroppsideal.

För visst har Paula en poäng i sitt generaliserande?
Inte hade en kvinnlig influencer fått idel hejjarop om hon skrivit som Hugo gör?