Hugo & Paula:

Resan till Thailand har inte riktigt blivit som Hugo och Paula tänkt sig.
Deras yngsta dotter har varit sjuk sedan de kom fram och har även fått uppsöka sjukhus med henne.

Jag och Hugo då? Mentalt slutkörda, sömnbrist delux. En sjukling påverkar oss alla och trots att det går bra så börjar jag vilja åka hem nu. Vi har fyra dagar kvar och hoppas att det eventuella sjukhusbesöket ska göra så att hon samlar tillräckligt med kraft för att få en någorlunda bra flygresa hem.//Paula

Stackarna! Som de sett fram emot den här semestern och så blir det så här.
Att behöva komma hem och vila upp sig från semestern… Tumme ner på den!

Hugo & Paula:

Helt jävla underbart!

Hugo & Paula:

Det är återigen underhållande att läsa två sidor av en situation som denna som Hugo och Paula råkade ut för.
Paula menar på att hon talade om för Hugo flera gånger att han behövde hämta Leonore efter Mollys simskola och Hugo hävdar att om Paula sagt det till honom så viskade hon från ett annat rum när dörren var stängd och det var musik i högtalarna och jag var utomhus.

Jag vet själv med mig hur helkasst mitt minne blivit efter sjukskrivning, Hypotyroes och Fibromyalgi att jag börjat förvänta mig att alla andra är likadana. Jag är alltså lite av en ”påminnelsegeneral” i min umgängeskrets och skickar påminnelser om ALLT.
På samma sätt som jag även skickar frågor om ALLT!
M och jag har varit tillsammans i över 3 år och jag tvivlar fortfarande på mitt minne gällande när han tränar 13-åringens handbollslag och när 9-åringen har judo.
3 fucking år!

Det står i min kalender men jag dubbelkollar alltid med M ändå för att vara på den säkra sidan.
Jag har nämligen tagit på mig att alltid ha middagen klar när de kommer hem men det är inte det enklaste när man inte har en susning om NÄR de kommer. Suck!

Jag kommer glömma bort mig själv snart eftersom jag även begåvats med norra Europas sämsta lokalsinne.
Jag går vilse i en pappkartong!