Hugo Rosas:

Jag såg den här filmen och fick ont i magen. Tänker på om det vore Molly eller Leonore. Eller någon av deras kompisar. Statistiskt sett kommer det ju vara iaf någon av deras kompisar. Det måste sluta, vi måste prata med barnen och vi måste lyssna på barnen som berättar. Vi har kört igång hårt med stopp min kropp här hemma och jag hoppas att vi bygger upp förtroende hos våra barn så att de känner att de alltid vågar berätta när någon gjort något som känns dåligt för dom eller tvärtom. Att de kan komma till oss om vad som helst, om dom får en konstig känsla av en kompis förälder eller syskon. Vi ska alltid lyssna på dom och kunna prata om det.//Hugo

Fler och fler kampanjer cirkulerar just nu på sociala medier och en av den är #bryttystnaden som handlar om att 1 av 5 barn utsätts för sexuella övergrepp.
I förrgår var det den internationella dagen för att skydda barn mot sexuella övergrepp och föreningen Childhood lanserade en ny kampanj för att vi ska bryta tystnaden om övergrepp mot barn – någonting som bland annat Hugo lyfter upp på sin blogg.

Precis som de säger i videon så berättar barn sällan så här tydligt om vad de varit med om men det är SÅ viktigt att bryta tystnaden och börja lyssna på vad barnen säger. Och kanske också på vad de inte direkt säger rakt ut.
Förstår ni hur svårt det hade varit att nå ut med sådana här kampanjer innan sociala medier kom? Och nu kan de spridas med vindens hastighet – DET är fantastiskt!
Hurra för sociala medier!

Hugo Rosas:

KappAhl har blivit uppmärksammade för att plus size kläderna är dyrare än de ”vanliga” kläderna är och Paula och jag har lite olika syn på det. Jag tänker att det dels beror på tygåtgång som de själva sagt, att det behövs mer, men jag tror ännu mer att det beror på kvantiteten. Det känns som att butikerna kanske inte säljer lika många plagg i XXXL som i M och därför är det antagligen dyrare att köpa in. Kan ju säga att när vi startade Clean ville vi ”testa” med att ta in några tusen burkar och blev skrattade åt, ni anar inte hur stort lass vi var tvungna att ta för att produktionen ens skulle starta. Det är dyrt med produktioner och man behöver antingen gardera sig med stora batchar eller höga priser för att få det att gå runt. Jag tycker inte en högre prislapp = diskriminering. Paula tycker man kan höja priserna på alla andra plagg i mindre storlekar istället men då tror jag man tappar rätt mycket mängdkunder.

Jag fattar att min liknelse kanske sticker i ögonen på vissa men min kropp är inte heller så lätt att klä alla gånger. Min träning har gjort att mina lår är grova och mina ”muskeltuttar” spränger rätt många skjortor, det blir också dyrt att behöva köpa nytt eftersom allt går sönder så fort jag rör mig. Alla kroppar passar inte i alla kläder och jag fattar att det känns pissigt när man är den som blir påverkad av ex. en prishöjning men vi måste väl kunna utgå från någon slags norm? Jag tror inte KappAhl hatar tjocka som vissa säger, jag tror bara de är ett vinstdrivande företag som tänker på ekonomin och vad som går hem hos ”den (o)breda massan”.//Hugo

Hugo och Paula rör vid den heta potatis som är det vitt spridda inlägget på Facebook från en kvinna som känner sig diskriminerad över att en jacka i en större storlek kostar mer än en jacka av samma design i storleken XXL.
Är det märkligt?
Borde sak vara sak eller borde man vara okej med att att olika tygåtgång kostar olika mycket?

En man i min närhet sa det så jävla osmidigt men ändå sakligt..
”Ett enmanstält kostar inte lika mycket som ett fyrmannatält”?
Nej. det gör det inte… ett plagg i storlek Small kostar inte lika mycket som ett plagg i storlek XXL – borde det vara samma pris oavsett tygåtgång?

Vad tycker ni?

Hugo Rosas:

Hugo – som förresten bytt ut Loppi för Cure media –  får en kommentar från en läsare, går in på dennes blogg och läser och inser att vederbörande har lite svårt att få ihop det och erbjuder sig att swisha ett bidrag till en vinterjacka.
Sådant gör mig varm i hjärtat!

Tack för tips, Sandra!

Hugo Rosas:

Men hur gör man? Jag har inga söner så jag kan inte ta på mig uppgiften att lära dom respekt mot tjejer. Jag tycker inte heller att det är mina döttrar som ska behöva anpassa sig för att inte bli utsatta. Jag är inte så insatt i feminism eller sånt och har inte några djupa insikter på lager så jag kanske kan fråga er, hur ska jag som kille, pappa och partner göra för att mina döttrar och deras kompisar inte ska behöva skriva under på #metoo i framtiden?//Hugo

Hugo erkänner att han tidigare gjort saker han inte är stolt över men inte reflekterade över förrän han själv fick döttrar och nu undrar han hur han ska kunna se till att de och deras kompisar inte behöver vara nästa generation som behöver skriva #metoo
Jag tror att han sätter huvudet på spiken även om han menar att han inte har så mycket koll.
Vi måste, MÅSTE lära våra flickor att säga ifrån i tidig ålder, lära våra pojkar hur man uppför sig och respekterar flickor och kvinnor och vi måste lära vår egen generation som har dessa pojkar och flickor i skolan att inte trivialisera och vifta bort pojkars beteende från ung ålder.
Skrota ”boys will be boys” och ”han är nog bara kär i dig” så är vi ett steg närmare.
Ett litet steg kan tyckas men som kan ha stor betydelse i framtiden.