Visa det här inlägget på Instagram

Hörrni.. Jag har ju varit rätt off på slutet och det har ni kanske märkt. Ska vara ärlig med er och skriva att det är för att jag verkligen är inne i en liten bubbla och svävar på rosa moln.

Jag har blivit kärast i världen och det kom så himla plötsligt när jag verkligen minst anade eller förväntade mig det. Jag hade tagit bort tinder (inte för att jag var så aktiv där men ändå) och jag och min ”kille” som jag har haft sedan strax efter separationen hade slutat ses och var rätt eniga om att det var dags att gå vidare.

Jag hade bestämt mig för att jag skulle vara själv nu och bara satsa på mig själv.
Att jag verkligen inte skulle lägga en enda sekund på något som har med kärlek eller killar att göra över huvud taget.
Ni förstår inte ens hur hårt jag hade bestämt mig. Och det kändes så skönt.

Men ja.. Plötsligt så kom bara rätt person in i mitt liv, helt från ingenstans. Och plötsligt blev jag pirrig, glad, full av kärlek och trygg. Det har gått så fort också men är det rätt så är det lätt. Det stämmer verkligen. // Gabriella Joss

För att inte läsarna ska tro att Gabriella Joss tröttnat på sina sociala medier, så avslöjar hon nu anledningen till att hon känts off den senaste tiden och varför uppdateringarna kan ha varit kassa och tråkiga.
Hon är kär, och det vet vi ju alla som någon gång varit kär, hur det är.
Gabriella beskriver det som att hon är inne i en liten bubbla och svävar på rosa moln. Hon beskriver också känslan av att bli kär som vuxen, och hur det är en helt annan känsla att bli kär när man är vuxen än när man är tonåring.
Hon och ex-mannen Fjodor träffades ju i tonåren och gifte sig, två månader efter att Gabriella fyllt 18, så jag förstår att känslan måste vara en annan.
Det kan givetvis skilja sig från person till person, men hur många av er visste vad ni ville i livet när ni var 18?
Inte jag. Jag visste egentligen ingenting om vad kärlek egentligen var, utan det var mer tonårsförälskelser på sin höjd.
Herregud…
Tänk om jag hade gift mig med den killen jag var kär i när jag var 18?
Vilken jäkla härdsmälta! ?

Man lever och man lär helt enkelt, men gött med lite fjärilar i magen där uppe i Umeå!

Den 29 mars piercade Gabriella Joss näsan, och på ett nyare inlägg om hur den blivit infekterad så ramlade det in en kommentar om huruvida man kan vara mäklare och samtidigt vara piercade och/eller tatuerad.. 
Väldigt spännande att höra vad ni tänker, då vi här hemma faktiskt haft en liknande diskussion alldeles nyligen.
Om en mäklare inte ”får” vara tatuerad så ligger väl i så fall Samir Badran riktigt dåligt till, eller är det här månne någonting som bara gäller för kvinnliga mäklare?

Skulle ni ha lägre förtroende för en tatuerad/piercad mäklare – oavsett kön – eller är det helt ovidkommande för er?

Dom senaste veckorna har varit livsförändrande för mig. Jag mår så himla bra. Jag vet inte varför men det bara är så. Har eliminerat allt destruktivt ur mitt liv på alla sätt.
Tar hand om mig själv bättre än någonsin med kost och träning (förutom att jag har börjat snusa igen då men det ska snart få ryka igen), går på behandlingar, läser och försöker älska mig själv allt mer.

Det är mycket tack vare F också. Han får mig att älska mig själv. Oavsett om vi är tillsammans eller inte. Och att få ha varit nära honom under tiden i Göteborg har gjort så mycket för mitt perspektiv på saker och ting. Jag är så tacksam över att ha en så klok och godhjärtad person som pappa till barnen och som ex. // Gabriella Joss

Jag har den senaste tiden läst om flera influencers som eliminerat destruktiva saker ut sina liv, men som jag uppfattat på helt olika sätt. 
Sättet som Gabriella skriver om det på sin blogg, uppfattar jag som sympatiskt, inspirerande och kärleksfullt, medan exempelvis Annicas sätt att skriva om – typ – samma sak, låter både arrogant och nedvärderande och som att hon tycker att hon och hennes priortieringar är SÅ mycket viktigare än det som sker i andra människors liv. Hon skriver ju nämligen specifikt att det är andra människors liv och uppdateringar som är det hon gjort sig av med, och det framstår ju inte som super-charmigt alla gånger.

Allt handlar väl om hur man lägger fram det, tänker jag…?
Hur tänker ni?