Uppdatering kl 15:26:
Jag tar hennes senaste inlägg först eftersom det är otroligt glädjande!!!

Jag vet att det är många som undrat hur det är med Gabriella och bebisen i magen efter det HÄR. 
Det blev knäpptyst från henne och har så varit ett tag nu, men nu har hon äntligen uppdaterat sin Instastory och även svarat på lite frågor.
Hon har varit på ytterligare ett ultraljud, och bebisen verkar må bra i magen.
❤️

Här kommer ett utdrag från hennes Instastory:

Igår pratade jag lite kort med Gabriella via sms och hon har godkänt att jag delar hennes bilder, historia och citat. 
Det är en så pass känslig sak som hänt att det förtjänar respekt, oavsett om hon publicerat sina inlägg offentligt. Så resonerar i alla fall jag.

Igår postade hon dessa inlägg på Instastory där hon berättar att hon opererats akut, trots bebis i magen och sin man i radioskugga utan täckning på mobilen.

Eftersom Gabriellas ryggmärgsbedövning inte ville släppa så skrev hon ett långt inlägg på sin blogg där hon mer ingående förklarar vad hon varit med om och sina känslor kring det som drabbat henne.
Du hittar hennes inlägg HÄR.

Så här skrev Gabriella till mig igår, som en uppmaning till alla kvinnor och livmoderbärare:

Kommer skriva öppet om det när jag orkar för att jag tycker det är så viktigt att man söker vård vid symptom då cellprov tydligen bara är 60% säkra (enligt läkaren jag pratade med) och att man ska gå på sina cellprover!!! Hur rädd man än är! Jag har gått på mina och hamnade ändå här men det har iallafall upptäckts nu och dom tror att det iallafall värsta som kan hända mig är att livmodern ska bort. Om det nu visar sig att det ÄR spridd cancer som dom misstänker. Men är det bara AIS med SMILE så kanske jag har en chans att dom lyckade skära bort det redan nu. Men gå på cellproven alla kvinnor!!! För det kan verkligen rädda ens liv ?

Hon berättade även varför hon befann sig i en operationssal:

Jag fick även band runt livmodertappen om någon undrar varför jag var i en operationssal och varför jag fick spinalbedövning. Fick välja det eller narkos men spinal är tydligen en mindre risk för barnet. Oftast gör man konisering i vanligt gynrum men då jag skulle ta bort en större bit av tappen än vid vanlig konisering, är gravid och ganska långt gången samt har en allvarlig och ovanlig förändring så blev det så. Samt att bandet runt livmodertappen gör jätteont att sätta dit med tydligen. Jag kände ju inget nu.

Jag håller alla tummar och tår för att ingenting händer Gabriella eller hennes bebis nu. ?
Vill du skicka lite kärlek till henne kan du göra det här inne, på hennes Instagramkonto eller hennes blogg.

Ps. Det kommer ett inlägg till idag innan Öppet Spår. ?

Gabriella Joss Possler är gravid med sitt tredje barn och har publicerat en liten lista av uppdateringar. 
Av tretton punkter – hur många tror ni är positiva?
Japp, you guessed it – noll stycken.
Hur många tror ni är direkt negativa?
Svaret är – nio stycken och resterande punkter innehåller information om cellprover, tester och hur hon vaknar kl 07 varje morgon.

Är det så här hemskt och fruktansvärt att vara gravid?
Finns det ingenting positivt med det, eller glömmer man helt enkelt bort det och minns det inte förrän bebisen är ute?
Det låter ju på hennes inlägg som att en graviditet går att likställa med mild tortyr.

Det här är inte menat som ”shaming” på något enda vis, utan jag är genuint nyfiken. 
Är de flesta graviditeter så här?
Är Gabriella bara mer ärlig och transparent än andra med hur hon har det?