Det är nämligen den enda associationen jag gör när jag ser omslaget till Liz Moores bok ”The Gods of the Woods”.
Är du en Swiftie och har sett dokumentären i sex delar om Taylor Swift och hennes Eras Tour så vet du vad jag menar.
Hon lyssnar nämligen på den som ljudbok innan en konsert, vilket spridit den globalt till människor som jag – som inte brukar läsa den här typen av böcker.

Visa det här inlägget på Instagram

Enligt Elsa och hennes kommentarsfält – och Taylor Swift – så är boken magisk så kanske kommer jag kliva utanför min bok-comfort zone och lyssna på den när boken jag lyssnar på nu är klar?
Har du läst eller lyssnat på den här boken? En recension i korthet månne? Bra? Sämre? Inte din smak? Magisk?

Elsa Billgren är en influencer som postar den här typen av ”inspoinlägg” lite då och då och personligen så är skrollandet en ren snoozefest för mig.
Jag förstår inte syftet med dem, jag känner mig varken inspirerad eller influerad utan undrar mest om hon har en nonsens-mapp på sin telefon för ändamålet?
Om man ska tro hennes kommentarsfält så är jag en ensam och uttråkad stolle, för där ääääälskar man dessa peppande inspirationsinläggen och jag kan för mitt liv inte förstår hur? Varför? Vad?

Klockan är 03:16 och Sverige leder med 1-0 efter period 1 – om någon undrar hur JVM-finalen går i realtid. 🙂

Jag älskar julen, julpynt, julbak, juldukning, julbelysning, julgran och julklappar och att slå in julklappar, och jag känner mig lite extra vuxen i år eftersom jag för första gången i mitt liv köpt julgardiner. 
Det tog 45 år, men nu jäklar…

Jag älskade den julgran som mina föräldrar hade, med julpynt köpt i USA där julen är mer maxad än någonting jag upplevt i Sverige. På gott och ont. 🙂
Nu har jag och min sambo lite tagit över julfirandet, då vi bor störst av familjen, och jag ÄLSKAR det! Att gå runt och piffa, fixa, baka, duka och planera inför julafton gör mig lycklig, och i år kommer vi faktiskt ha två julgranar. En liten, konstgjord gran som jag köpte till live-podden och som får stå på nedervåningen, och en stor, äkta gran som kommer stå i vardagsrummet på ovanvåningen där alla får plats.

Men nog om mina tindrande julögon.
Anledningen till att jag började skriva på det här inlägget är för att Elsa Billgren har publicerat ett inlägg om just julgranar och familjens julgranar genom året. 
De har äkta ljus i granen, vilket känns både livsfarligt och snabbt avklarat, så det kanske mer är för att få material att publicera på sociala medier, för hur länge brinner ett sådant ljus? Fyra minuter? De använder även lametta-glitter, vilket jag aldrig använt men det var ju faktiskt ganska fint.
Jag har alltid varit ganska traditionell i mina julpreferenser, både vad gäller julgranspynt och andra julprydnader men i år har jag faktiskt köpt julpapper med ”nutcrackers” trots att jag inte riktigt förstår vad det har med jul att göra, men de är ju fina!!
(Förlåt, mamma)

Vill du att julgranen ska vara traditionell eller kör du på olika teman och färger?
Får det vara allt från rosa och lila till turkost och blått?

Elsa Billgren skrev nyligen ett inlägg om sitt ”lilla körprov” – och hur det enligt henne gick riktigt, riktigt dåligt.
(Det ”lilla körprovet” är som en generalrepetition inför det faktiska körprovet.)
Det gick så dåligt att hon ville avboka allt, dra täcket över huvudet och aldrig mer prata med någon.
Och jag fattar det till hundra procent.
Vissa människor kan skratta bort misslyckanden och gå vidare direkt, men för andra – som Elsa – tar det tid.
Man känner, grubblar, skäms och måste liksom bearbeta innan man kan resa sig igen. Jag vet inte om jag skulle kalla det svagt – det är väl mest bara mänskligt, eller?

På sociala medier ska allt oftast vara “det ordnade sig till slut + en axelryckning”, men verkligheten är ju inte alltid så snabb, eller så enkelt alla gånger.
Ibland behöver man ligga under filten först, innan man hittar tillbaka till jävlar anamma. Och jag tänker så här – hela poängen med ”det lilla körprovet” är ju att hon ska öva.
Öva på att köra upp. Och det är ju bättre att det går åt skogen den här gången, än när det är på riktigt? Eller hur? Det är bra att få ut det ur systemet!

Jag vet flera stycken som haft katastrofala sista körlektioner innan uppkörning, men som klarat sig med flygande färger.
(Man kan visst säga så. Joppjopp!) Så sitt lugnt i båten! Eller bilen.  🚗💨