Elaine Eksvärd var lite sen till sin taxi men erbjöd sig att dricksa frikostigt eftersom körningen hade fast pris.
När hon sedan insåg att hon satt sig i fel taxi och bad chauffören stanna så hon kunde kompensera honom och sätta sig i rätt taxi så kallade han hene för ”hora”.
Så här beskriver Elaine det själv i sin blogg:

”Vill du ha kvitto” frågar han med en löjlig röst.

”Nej, jag vill inte ha någonting av dig.” Säger jag och går av bilen och det är då han säger något på jugoslaviska och tittar upp och ner på mig.

”Vad säger du?”säger jag.

”jag säger hora du är en HORA!” Säger han.

”Kan du säga det igen till kameran så kan jag visa din arbetsgivare?” Säger jag och det är då han skriker hora igen och kör iväg med öppen dörr – den jag stod vid.

Både Elaines man och den andre taxichauffören tyckte att hon skulle polisanmäla mannen.
Elaine ringde upp och pratade med mannens arbetsgivare som sa att hen skulle förstå om Elaine ville polisanmäla mannen.
Det ville hon inte. Hon ville mest bara förstå varför han gjorde som han gjorde.
Hon skriver i sin blogg att hon varken ville polisanmäla mannen, eller ”sätta dit honom”. Däremot ville hon att chefen skulle framföra ett meddelande till honom från kvinnan han kallade hora.
Det lät så här:

Alla har jobbiga saker i sitt liv. Jag har en 6-årig dotter med en diagnos och hälsotillstånd som oroar mig varje dag. Du förlorade din livskamrat för ett år sedan. Jag tror inte min dotter vill att hennes mamma ska kallas hora för att hon kom 15 minuter sent eller betalade dig 240kronor för en resa du aldrig behövde göra. Jag tror inte att du är stolt över det heller. Jag vet inte vad för sorg du bär inom dig eller varför du är så arg. Men jag tror att som en gammal envis jugge med machokultur i bagaget så tycker du säkert det är omanligt att gråta, så du är arg istället. Det är inte omanligt att gråta – det är mänskligt. Det är däremot omanligt att kalla kvinnor för horor bara för att du har en dålig dag.

Jag tänker inte polisanmäla dig däremot hoppas jag att du släpper den där ilskan och låter det förvandlas till den där sorgen jag tror att du har inom dig. Vi har bara ett liv, förstör inte resten av ditt.
Jag önskar dig allt det bästa, kärlek och värme i ditt liv. Jag tror din fru hade velat att du var lycklig. Och min dotter vill att hennes mamma får respekt. Lycka till i livet. Hälsningar från horan Elaine Eksvärd, mamma till Evelyn, Matheo och Pascal.

Elaine skriver att hon inte vet om det kan göra skillnad men hon tänkte att för första gången i sitt liv så kunde hon, istället för att bli arg eller vilja ge igen faktiskt tänka ”Han mår nog inte så bra.”.
Sen är det såklart allvarligt att kalla folk för hora men hon skriver att hon tror att det är sånna personer som behöver den större bilden och även att hon fick veta att det var mycket sorg bakom den där ilskan.

Jag kanske gjorde helt fel men jag gjorde i alla fall något för mig helt nytt.
Vad hade ni gjort? // Elaine

Ja, vad hade ni gjort?

Jag är i en sits som jag undrar om inte fler i detta avlånga land ändå är i. Jag bjöd till en stor fest innan pandemin och fick skjuta upp den år efter år. Nu när jag äntligen ska skrida till verket så har ju mina vänskapsrelationer ändrats. Några av de jag har på gästlistan har inte plockat upp telefonen på tre år för att kolla ”hur är läget” och inte jag heller. Det är ingen skam i det utan det är ju så att relationer ändras och vissa rinner ut i sanden.
Men hur tusan gör man det där snyggt, det vill säga uppdaterar gästlistan till den grupp människor man har en relation till idag trots att några var inbjudna för tre år sedan. // Elaine Eksvärd

Jag hade nog helt enkelt skrotat den tidigare festen, och bjudit in till en helt ny, med en uppdaterad gästlista. 
Om någon i ett senare skede undrar över den där festen som aldrig blev av så är det bara att säga att den till slut ställdes in.
Kalla den för något annat. ”Postpandemipartaj för 40 plus-taggaren” istället för en 40-årsfest.
Ny fest! ????

Obs! Jag tror inte det fungerar så bra för typ ett bröllop. Det går ju liksom inte att ställa in ett bröllop och sen bjuda in till ett nytt – med samma brud och brudgum, men i det här fallet tycker jag absolut det fungerar. ??‍♀️

Hur hade ni gjort? 

Visa det här inlägget på Instagram

Jag kan inte göra mycket men jag göra något.
Jag skänker 100 000 kr till UNHCR som som gör ett extremt viktigt arbete på plats och hjälper dessa människor från Ukraina.
Uppmanar verkligen dig också skänka allt från några kronor eller det du känner du generöst kan avvara.
Alla som skänker över 5000 kr via denna insamling kommer jag också att lyfta och tacka extra i Framgångspodden. Gör du det maila mig på Alexander@framgangspodden.se

Visa det här inlägget på Instagram

Jag vill också passa på att be om ursäkt till er som såg min felsägning i @svt . ❤️ I direktsändning tänkte jag ”invasion” och ”krig” på samma gång och så blev det ett helt annat ord som också började på i. Det visar hur viktigt och känsligt det är med orden i dessa tider. Hemskt ledsen till alla er jag sårade och tacksam att jag fick reda på det och chans att be om ursäkt.

Alexander Pärleros skänker 100 000 kr till Ukraina via UNHCR, som Roger Akelius återigen matchar. Fantastiskt gjort av honom. 
Ett fantastiskt initiativ från Alexander, som förtjänas att lyftas fram. Tyvärr tror jag att hans val av bild kommer stjäla fokus från det, för internet brukar inte vara särskilt förtjusta i gråtbilder.

Inte heller brukar internet vara så förtjust i felsägningar, särskilt inte om det kommer från en retoriker. 
Det fick Elaine Eksvärd erfara under gårdagen när hon lyckades kalla kriget i Ukraina för ett ”inbördeskrig”, någonting hon sedan dess bett följarna och tittarna om ursäkt för.

Gråtbilder eller felsägningar.
Sodom och Gomorra.
Pest eller kolera.
Kvitt eller dubbelt.