Elaine Eksvärd:
Jag hade ett ganska dystert möte med habiliteringen och förskolan igår. Jag ska försöka hitta en annan förskola åt Evelyn så snart det bara går. Jag vet inte riktigt vad man kan förvänta sig, men en resurs till Evelyn ska väl behöva behärska eller kunna ta en kurs tecken som stöd för att kunna kommunicera med Evelyn. Är det för mycket av mig att förvänta? Precis som ett hörselnedsatt barn behöver en person som kan teckna. Jag önska att man kunnat utannonsera en resurs åt Evelyn för att hitta en som kan tecken som stöd och vill lära sig mer om Williams syndrom. Men det verkar inte vara så det fungerar. Vet ni?//Elaine
Elaine låter både uppgiven och ledsen på sin blogg när hon skriver om situationen på förskolan som Evelyn ska gå på.
Jag tycker det låter väldigt märkligt att hennes resurs inte behöver kunna teckna eller gå en kurs i det, när det är det enda sättet – om jag förstår Elaine rätt – som dottern kommunicerar på.
När jag arbetade som personlig assistent till en liten tjej med Downs Syndrom så gick jag en teckenkurs (TAKK) för att hon skulle kunna utvecklas i sin kommunikation och mer få fram sin ”röst”.
Vad kan och får man egentligen kräva i Sverige?
Har jag någon läsare som faktiskt vet – alltså inte tror sig veta utan VET? Av egen erfarenhet eller yrkesvägen?
Lämna gärna en kommentar här eller inne hos Elaine. Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan och att barnet har någon att kommunicera med skulle förmodligen öka på den känslan rejält, tror ni inte?
