SORRY! (not sorry)
Nu är det så att min grannes frys gick sönder för en vecka sen och de lånade en hylla i vår…. förlåt men är nu skyldig er tre daimglassar och en salted caramel. // Dasha Girine

Dasha äter sig igenom grannens glassförråd efter att ha blivit betrodd med den när grannens frys kastade in handduken, och nu gör hon sitt bästa för att bereda mer plats på deras hylla om de skulle känna sig manade att komma hem med en påse fyra kilo fryst brysselkål. 
Får man äta upp någon annans mat, om vederbörande gjort valet att tillfälligt – frivilligt eller ofrivilligt – förvara dem i ens frys?
Var går i så fall gränsen?
Så vida det inte är en exklusiv, one of a kind-glass som inte går att erkänna så säger jag ”ät på”, men innan du äter upp den, dubbelkolla att det inte är en gravid kvinna med väldigt specifika cravings du försvarar maten åt för då kan det eventuellt bli lite dålig stämning om hon helt plötsligt MÅSTE ha tillbaka sin glass.

Och salted caramel-glass?
Det finns knappt något godare!
Förvara den i min frys på egen risk.

Dasha får en fråga på Instagram om ett litet vän-dilemma.
Det lyder som följer:

När man introducerat vänner för varandra som börjar umgås utan en, vill va okej med det men det svider lite.

Dasha svarar så här:

Jag tror vi alla varit med om det. Inge kul att känna sig exkluderad men jag tror man måste sätta sitt eget ego åt sidan när det kommer till såna här situationer. Man har säker själv blivit vän med någon som någon annan presenterat en för. <3

En av mina bästa vänner har jag träffat via en annan person som ingen av oss har någon kontakt med idag.
Hon visade sig vara smått galen, så det är inga konstigheter för någon av oss. 🙂
Men jag tror Dasha har helt rätt, i de flesta fall handlar det inte om en medveten exkludering, utan det blir nog bara så ibland, och jag tror man måste intala sig själv att – om det är riktiga vänner – så handlar det inte om att man blir bortvald eller exkluderad.
Sker det ofta och känslan av att bli exkluderad infinner sig hela tiden så är det kanske dags att omvärdera vänskaperna, och/eller prata om det med vännerna och berätta hur man känner.

Vad är era visdomspärlor att dela med er av i frågan?

Dasha Girine har kritiserat människor som reser i mjukiskläder i den podd hon har tillsammans med Alexandra Nilsson, och diskussionen fick ett eget liv i mitt kommentarsfält, och därför får det bli ett ”offpist-inlägg” om det här.

Dashas poddpartner Alexandra Nilsson är inspelningsdagen till ära klädd i en grå mjukiströja och får höra av Dasha att det är kläder hon får ha när hon ligger hemma i soffan och myser och jämför det med att gå runt i enbart underkläder.

När Aftonbladet söker Dasha Girine för en kommentar svarar influencern:

”Mjukisbyxor hör till hemmet – jag fattar inte hur det ens blev okej att börja ha dem utomhus? Folk såg Kardashians springa runt i Balenciaga-hoodies och plötsligt var det grönt ljus att ha på sig sina gympakläder från högstadiet?”

Hon fortsätter.

”Man kan ha sköna kläder utan att se ut som en slashas. Du vet aldrig vem du träffar på en flygplats, så viktigt du representerar dig själv på ett värdigt sätt. Det är ärligt talat inte så svårt, en lös skjorta och ett par leggings är en perfekt reseoutfit som alla har hemma. Med de orden tar jag starkt avstånd från min poddpartners kommande outfits i studion.”

Team Dasha eller Team Mjukiskläder?
Jag är Team Mjukiskläder ALLA dagar i veckan! 🙂

Och vem tror Dasha att hon ska träffa på flygplatsen så hon måste vara redo att ”representera sig själv på ett värdigt sätt”?
Den enda hon sannolikt skulle träffa och bli dömd av om hon bar gråa mjukiskläder är den egna spegelbilden på flygplatstoaletten.