En sak jag går och funderar på är en Youtube-kanal.
Det är så svårt att ta ett beslut kring det. Jag får så mycket frågor om jag inte kan starta en så att man får se mitt liv lite mer på riktigt. Men å andra sidan så vet jag inte om min målgrupp tittar på YouTube, de flesta av er är 30-50 år.
Jag själv tittar faktiskt inte på YouTube så mycket.
Det som talar för en egen kanal är att det är roligt att spela in såklart och ni kommer att få se mig på riktigt, det som talar emot är att jag lämnar ut mitt liv (ännu mer..). Samt så är jag rädd för att det blir ett fiasko för att jag inte är så rolig och YouTube bygger ju mycket på humor och snabba klipp.
Hur hade ni tänkt om ni var jag? // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip ställer frågan till sina läsare på bloggen, om de tror att Youtube skulle kunna vara någonting för henne och då tänker jag att hon menar ”vloggar” – alltså där man dokumenterar sin vardag och låter tittarna hänga med.
Tidigare har hon försökt sig på ”A quest for success” som hade ett renodlat intervjukoncept på Youtube och som hon la ner efter fem episoder.

Det är verkligen hugget som stucket i kommentarsfältet.
Jag har inte exakt räknat kommentarerna, men känslan jag får är att det är 50/50 mellan de som tycker att det är en toppenidé med Youtube och att de absolut skulle kolla, och de som tycker att Isabella borde nöja sig med blogg, podd och Instagram.
Precis som Isabella själv skriver så har hon kanske en för mogen målgrupp för Youtube?

Jag tycker man kan använda sig av precis hur många plattformar som helst, så länge de inte är en upprepning av varandra utan tillför något unikt. Annars tycker jag att man kan låta bli, och istället satsa på att göra de redan existerande plattformarnas innehåll ännu bättre.

Vilken sida i kommentarsfältet hamnar ni på?
Youtube? Inte Youtube för Isabella?
Hade ni tittat och vad hade ni velat se i så fall?

Imorse väntade en skrivförmiddag med min medförfattare Rebecka. Nu har vi setts varje onsdag sedan november. Vi har kommit ungefär 200 sidor och det är en hel del kvar. Det är så mycket som har hänt i mitt 30-åriga liv. Jag skriver utkast och så läser jag upp texten, vi diskuterar den och så gör hon om det till skönlitterärt så den är alltså inte skriven som en klassisk självbiografi i kronologisk ordning. // Isabella Löwengrip

Jag orkar inte skriva kronologiskt så jag hoppar in där jag får feeling. Det kan vara en scen från allt dejtande i Schweiz då jag flängde fram och tillbaka till Zurich på grund av att jag läste på distans men åkte dit för att tenta av. Det kan handla om dagarna som utspelar sig när Expressens löpsedel kommer ut, vad som egentligen hände på alla internationella galor eller som det jag skriver om nu, ett övergrepp som skedde för fyra år sedan. ‘

Tungt men skönt att få ur sig. // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip börjar öppna upp kring den bok som håller på att skrivas om henne nu.
Processen – hur hon skriver utkast som hennes spökskrivare/medförfattare sedan förvandlar till skönlitteratur, som inte är skriven i kronologisk ordning som en klassisk självbiografi.
För tillfället håller Isabella på och skriver om ett övergrepp som ska ha skett för fyra år sedan, vilket – om jag förstår det hela rätt – inte ska blandas ihop med det övergrepp som Isabella råkade ut för i Rimini 2008.

Jag börjar bli riktigt nyfiken på den här boken trots allt.
Jag vet inte om jag kommer lita på det som står i den och ta det för sanning, men med tanke på hur mycket jag vet om Isabella och saker som skett kring henne så ska det bli riktigt intressant och se hur det står sig mot innehållet i hennes bok.

Visste ni förresten att journalisten och författaren Carolina Neurath hade möte med Isabella om att skriva boken tillsammans med henne?
Det blev ingenting av med det pga tidsbrist.

Visa det här inlägget på Instagram

Rykten om 50 miljoner kronor har florerat ända sedan Isabella och Pingis offentliggjorde försäljningen av Löwengrip Beauty, men inga siffror har gått att få bekräftade.
Nu skriver Breakit om saken och avslöjar vad som gått att få fram från Bolagsverket efter att handlingar för Isabellas ägarföretag Blonde Capital inkommit:

Blonde Capital visar en vinst på närmare 12,7 miljoner kronor under det senaste räkenskapsåret, som sträcker sig fram till sista juni 2020. En summa som Isabella Löwengrip bekräftar kommer från försäljningen av skönhetsbolaget.

“Det är den första delen i transaktionen med tilläggsköpeskillingar som sträcker sig över tre år knutet till olika prestationer”, säger hon.

Betyder det här att om företaget går sämre så blir tilläggsköpeskillingarna lägre, eller handlar det om att Isabella måste uppfylla sin del som är att fortsätta marknadsföra företaget? 
Eller en blandning?

Jag undrar mest var den där 3.1 miljonerna som petades in i Löwengrip Invest kom ifrån?
Isabellas privata hög med pengar eller från Blonde Capital? Det skulle ju i så fall peta ner vinsten ett snäpp för året väl?

Eller jag hade ett telefonsamtal med den tv-kanal som vill att jag ska ställa upp i en dokumentär om mig själv och prata om mitt fall.
Det är min andra förfrågan från ett produktionsbolag som vill dokumentera mitt liv. Jag har även fått för frågan att filmatisera mitt liv i en spelfilm med skådespelare. Någon gång kommer den riktiga storyn att berättas men jag vet inte med vem. Det är så oerhört nära inpå så det måste kännas rätt. Jag ska klura i helgen. // Isabella Löwengrip

Skulle du vara intresserad av att se en dokumentär om Isabella Löwengrip?
Motivera gärna ditt svar – oavsett om det är positivt eller negativt.

Vad tror ni menas med ”Prata om mitt fall”?
”Talk about my case” eller ”Talk about my fall”