Det finns en sak som jag gör som inte finns någon logik bakom. Jag undviker nämligen musik som jag tror ”kan påverka mitt liv negativt”. Jag är ändå en person som inte tror på spiritualitet, energier etc. Men när det kommer till musik så går jag utanför mitt rationella tänk.

Jag undviker låtar som handlar om break ups och olycklig kärlek. Jag är så himla kär och förälskad i Paul (fortfarande sådär nykär) så jag är rädd att jag jinxar det om jag lyssnar på musik som handlar om att lämna varandra. Är det någon som kan relatera? Snälla sig ja! // Isabella Löwengrip

Jag kan inte relatera, dock växlar jag faser i mitt musikkonsumerande, som inte har med livet och vart jag befinner mig i det att göra. 
Just nu knarkar jag Taylor Swift efter att ha fått tag på biljetter till konserten, samt matats med hennes nya relation med den amerikansk NFL-spelaren Travis Kelce från Kansas City Chiefs på TikTok.
Kul grej på talk om det….
Innan Taylor Swift började dejta honom så kollade jag och min sambo på serien ”Quarterbacks” på Netflix som handlar om tre quarterback från tre olika lag, där Kansas City Chiefs Patrick Mahomes är en av dem.
Vill man få en liten inblick i laget och kanske se Kelce skymta förbi så är det en varm rekommendation. Riktigt kul faktiskt.

Men…
Tillbaka till ämnet.
Kan ni identifiera er med det Isabella skriver? Att hon bland annat var tvungen att säga hej då till Melissa Horn när hon förälskade sig i Paul, eftersom Horns musik är deppig upphöjt till fyra?

Vet ni vad jag gjorde idag förresten? Jag skrev mitt testamente hos min bank.

Ja, jag vet att jag är 32 år och fullt frisk men jag tänker att det är lika bra. Jag gillar att förekomma (tackar mitt 22 åriga jag som upprättade ett äktenskapsförord).
[…]

Men, det jag blev chockad över var att jag måste förvara mitt testamente fysiskt?! Det går liksom inte att lägga digitalt hos banken eller via Kivra/dylikt. HUR ska jag kunna hålla koll på ett papper tills jag typ är 90 år… ? Det måste ju ändras, herregud.

Har ni skrivit testamente? // Isabella Löwengrip

Har ni? 
Det har inte jag, jag går fortfarande runt och känner mig vuxen över att ha styrt upp mitt ”vita arkiv”. ?
Isabella är en smula upprörd över att ett testamente måste finnas i fysisk form, år 2023 och det kan vi väl alla hålla med om känns en smula förlegat?

Eftersom jag inte har några biologiska barn så får väl THK ärva klabbet, i egenskap av äldsta husdjur. 
Så länge kravet på fysiskt papper finns, tänker jag köra på fideikommissm-tänket rakt av. ?‍⬛

 

Jag är så himla stolt över min pappa. Han har varit nykter i över två år och jag vet hur mycket han har kämpat. Idag lägger han mycket tid på att hjälpa andra som har varit i samma station också. Alkoholism är ju en sjukdom och ibland när jag hör honom berätta så kan jag relatera till ätstörningen. Just delen med att man inte vill inse problemet. ”Allt är ju bra”. Vet man inte om att man är sjuk är det omöjligt att bli frisk. Vi har fått en helt annan relation under den här tiden och pappa är en fantastisk morfar. // Isabella Löwengrip

Som nykter alkoholist och barn till en, så värmer det här inlägget lite extra att läsa. Isabella skriver om stoltheten hon känner för sin pappa och hans nykterhet. Att hon kan relatera hans sjukdomsproblematik är också fint att läsa, för ibland syns en sjukdom som alkoholism eller vissa typer av ätstörningar inte på de sätt som kanske kan förväntas. En alkoholist är mer än ”a-lagarna” utanför systemet och man kan ha en ätstörning utan att se ut som Eugenia Cooney. (<<– trigger warning på henne)

 

På Vattenverket på Lidingö har dom verkligen förstått hur man ska baka en morotskaka. Jag har detta bakverk på min ”att kunna göra-lista”. Just det, jag har en teori om att ju äldre man blir – Desto oftare väljer man bort fika som har choklad i sig och beställer hellre äppelpajer, morotskaka, bullar och småkakor etc.

Vad säger ni om det? // Isabella Löwengrip

Jag är mer nyfiken på varför Isabella tror att man väljer bort choklad i bakverk ju äldre man blir?
Jag har aldrig reflekterat över någonting sådant och kommer fram till att det inte stämmer på mig. Jag väljer utifrån vad jag är sugen på just då, men sen älskar jag ju även att baka med just choklad.
Däremot är jag lite nyfiken på vid vilken ålder man slutar välja chokladbollen till varje fika, om det nu ens finns någon sådan ålder?

Igår handlade min syrra och hennes familj med sig fika hit för att träffa lille Sauron, och de tog bland annat med sig gräddbollar. Alltså, varför äter man inte fler gräddbollar? Det är ju helt absurt gott, gärna de gammeldagsa med kokos på.
Jag undrar om det är svårt att baka själv? Jag suger på att vispa maräng så det får kanke bli höstens utmaning? Att baka egna gräddbollar.
När jag googlade recept på gräddbollar så ramlade jag över det här receptet. SKUMBOLLSKLADDKAKA!!!!!!!
Det är nästan så jag skiter i att korra mer bok och istället går och bakar det här omedelbums!
SKUMBOLLSKLADDKAKA!!!????? Jag hittade även skumbollscupcake. Livet är komplett!

Väljer ni bakverk enligt Isabellas teori?