Barn och bordsskick

Jag har drillat mina barn i vett och etikett så de blev ett prov när vi satte oss ner vid bordet. Servetten ska direktner i knät.
Brödtallriken är den till vänster (lätt att ha bordsgrannens). Inga armbågar på bordet. Tar man en paus när man äter ska besticken ligga klockan tjugo i fyra etc. Skär man kött så ska armbågarna hållas inåt kroppen och när man är klar med servetten läggs den till höger om tallriken. // Isabella Löwengrip

Isabella drillar sina barn i bordsskick efter att själv inte fått lära sig det förrän hon kom in i ”företagsvärlden” och började gå på mycket middagar. 
Hur viktigt tycker ni det är och är det någonting barnen bör lära sig på hemkunskapen eller liknande, eller är det föräldrarnas ansvar?
Vad Katrin Zytomierska skulle svara vet jag, men jag frågar er andra. 🙂

I Isabellas kommentarsfält är det spridda skurar:

Normalt med 8-åringar på Normal?

 

Det var en del som reagerade på Sallys julklappar. Produkter från Caia och presentkort på Normal, hon hade önskat sig det. Att många av era åtta-åringar leker istället och att Sally är för ung för att hålla på med sånt. Vad ska jag säga? Alla barn är ju olika? Bland Sallys vänner  i klassen är tjejerna likadana. Det ska vara ”tonårsjeans” som är utsvänga och låga i midjan, det är Uggs eller uggsvarianter och Normal-påsar hängdes över axeln (så konstig trender).
[…]

Det Sally handlar på Normal är mest heat less-curls-grejer i olika varianter, läppglans och populära TikTok-produkter. Om hennes kompisar i klassen pysslar med sånt så kan väl Sally det också? // Isabella Löwengrip

Reaktionerna lät inte vänta på sig när Isabella Löwengrip rabblade upp vad den 8-åriga Sally skulle få i julklapp. Bland paketen fanns både produkter från Caia och presentkort på Normal ( en billig butik som bland annat säljer smink och skönhetsprodukter, men även en massa annat) och följarna tyckte inte det lät riktigt sunt.
Detta resulterade i att Isabella skrev ytterligare ett inlägg, där hon berättade om sin syn på det hela, och motiverade det med att ”Om hennes kompisar i klassen pysslar med sånt så kan väl Sally det också?”. Vissa höll med om detta, men verkligen inte alla.
Så här lät det under inlägg nummer 2:

Vad tycker ni om allt det här?
Inte Isabellas situation specifikt utan att gränser hela tiden flyttas fram och ribbor sänks vad gäller barn och utseendefixering?
Är det normalt att 8-åringar önskar sig produkter från exempelvis Caia?

Isabella Löwengrips stressfria jul

l

Så imorgon kommer barnen hit. Vår plan för dagen är bara att njuta av att det är dagen före jul. Kanske kan vi åka snowracer? Det snöar ju och det verkar frysa på imorgon, vi får se. På kvällen är det ju uppesittarkväll men vi skippar Bingolotto. Jag gillar det inte själv men ”man ska ju spela”. Förra året tvingade jag familjen under uppesittarkvällen men det var verkligen tråkigt så vi stängde av och satte på en julfilm.

Jag tror till och med att jag skippar att göra köttbullar också. Vi har ätit så mycket julmat redan. Så uppesittarkvällen kommer att bestå av  en god middag, julfilm och julgodis. Jag längtar redan. // Isabella Löwengrip

Isabella sågar Bingolotto och skippar att göra köttbullar till julbordet, vart är världen på väg!!??
Skojar, jag tycker allt som minskar stressen inför julen är bra, för visst är det sjukt att julen är förknippad med så många måsten att den ibland inte ens går att njuta av?
Min sambo var runt igår i jakt på julgran, men de var slutsålda typ överallt. Jag funderade i mitt stilla sinne över om man egentligen ”behöver” ha en gran, och att man i så fall lika gärna kan ha en mindre, i plast. Det är ju inte som att vi ska dansa runt den på julafton eller dansa ut julen på tjugondag Knut, så vad spelar det för roll?

Är ni sönderstressade idag, med allt som ska göras inför morgondagen? Hinner man inte med allt man tänkt sig, så får det ju antingen vara, eller så får man göra en blixtförändring i schemat och fira ju den 25:e som amerikanarna.

Isabella Löwengrips mentala ”walk of shame”

 

Inlägget innehåller reklam för min bok!

När Sally hade gått slog det mig vilken fruktansvärd dum idé det hade varit med att bo i NYC ibland (hade ju planer på det som ni kanske minns. Jag hann ju till och med hyra en lägenhet 89:e gatan lexington Avenue). Att det är en idiotisk idé vet jag om men jag hade liksom glömt bort hur idiotisk idéen var så jag skämdes för mig själv en stund när jag blev påmind. // Isabella Löwengrip

På sin blogg reflekterar nu Isabella Löwengrip över sin tidigare plan då hon skulle ta över världen. Detta efter att hennes dotter dykt upp på ett överraskningsbeaök då det egentligen är pappas vecka. I Isabellas storskagna planer ingick nämligen att hyra en snordyr lägenhet på Manhattan, trots att hon varken hade arbetsvisum eller affärer USA.
Jag har även förstått att Isabella vill bränna min bok, sida för sida – det säger hon i sin podd – och det kan man ju förstå. Det är kanske inte så kul att bli påmind om fejkad statistik, falska hot eller svart på vitt, läsa den egna planeringen kring hur allt det här skulle gå till, så jag är inte förvånad att hon känner så. ? Allt som står i boken är ju dock helt sant, och det vet ju hon, så det är ju inte så konstigt att hon vill elda upp den.
Kanske kan hon ha ett litet bokbål ute vid poolen och grilla korv?
Förena nytta med nöje liksom? ?

Men egentligen borde väl Isabella vara lite tacksam att jag sprängde hennes luftslott, för vem vet hur hon annars hade firat jularna med sina barn? Via sms och swish, från andra sidan jorden?
(Ja, det här är skrivet sarkastiskt, men inte enbart…) ?