Kategori: Bloggbevakning

Bloggbevakning

Aningens osmakligt…

April 14, 2018, 11:56   67 Kommentarer

Att försöka göra inlägg så relevanta som möjligt till det som pågår i samhället tycker jag är en bra idé, men att lägga upp ett inlägg fullt av knytblusar tillsammans med adlinks och knyta samman det med den uppbackning Sara Danius fått på sociala medier sedan hon lämnat rollen som ständig sekreterare på Svenska Akademin är att gå aningens för långt.
Det tyckte uppenbarligen inte Ebba Kleberg Von Sydow som publicerade inlägget här ovan i ett försök att profitera på situationen. Bilderna som hör till inlägget har jag tagit bort för att inte inlägget ska bli hur långt som helst.
Lite på samma nivå som när Amanda Schulman försökte rida på #metoo-vågen och sälja kläder eller varför inte som när hon försökte sälja kläder genom att skoja om fattigdom och mindre priviligierade människors situation?

Är människor mer eller mindre gränslösa i sin jakt på att tjäna mer pengar?
Kastar konsekvenstänket in handduken efter kl 18 på fredagar eller är det som i fallet med Blondinbella och hennes pappa där han fick rycka in som ny hovfotograf för att föreviga deras första möte på 5,5 år – eller 7 år om du frågar Bella – istället för att låta det bli någonting privat mellan de båda?
Ingenting är heligt längre…

Ebba hade i alla fall den goda smaken att radera sitt inlägg när det gick upp för henne hur det uppfattades. Bella? Not so much.

Vi hade inga knytblusar men vill ändå visa vårt stöd för Sara Danius.
Nej, dessa rosetter går inte att köpa.

 

Bloggbevakning

SVAR PÅ FRÅGESTUNDEN DEL 4

April 11, 2018, 13:14   22 Kommentarer

Har det kommit någon reaktion från hästbloggaren med familj/bolag/blogg sedan du skrev om vad det var som hade hänt när du förbjöds att skriva om henne?

  • Ja, VDn på hennes bloggportal mailade och jiddrande om att han ville ha ut IP-nummer och grejer på kommentarer som skrivits under inlägget och verkade ha missat att även jag vet vad som gäller och att man inte ha någon som helst rätt att göra det.
    Tomma tunnor skramlar tydligen fortfarande högst.

Hur många katter har du och vad är det för ras?

  • Två stycken Cornish Rex. En hane och en hona – Curtis och Dexter – men ni känner dem mer som Tjocka Hetsätarkatten och Lilla snöboll.

Vilket tycker du är det smaskigaste blogg”dramat” hittills? Själv har man ju Foki/Rickyuppbrottet,Gabjoss otrohetsskandal och Nellie B’s bråk med en Isabelle över ponnyn B…. någonting… i färskt minne 

  • Jag svarade på det någon gång i början av den här bloggen och jag tycker nog samma som då – Foki och Rickys uppbrott och Kissie och Peter08 med klistermärken med rasistiskt buskap som ledde till att Kissie hotade Nyheter24s Pascal Engman i telefon.

Vad tycker du om benmitkus?

  • Han är som en duracellkanin på speed på sin födelsedag som råkar infalla på julafton och efter att han ätit sin egen vikt i godis.
    Typ så… 🙂
    Nej då, Benjiboy är en liten gullbulle! Hade jag varit runt 20 år yngre så hade jag säkert kunna ha en liten crush på honom. 🙂

Vad pysslar herr Lagergren med nu för tiden? Lämnat ”rampljuset” helt verkar det som.
Eller?

  • Ja, det verkar onekligen så. Han har träffat en ny kvinna som inte vill synas på sociala medier alls.

Tack för en grym blogg, läser flera gånger om dagen.
Läser du alla kommentarer? Kram

  • Ja, jag försöker läsa varenda kommentar, även på Öppet spår försöker jag läsa alla!

Tror du Blondinbella kommer bli nya Estee Lauder eller tror du hon kommer påbörja nån ny business?

  • Nej, det tror jag inte. Däremot är jag övertygad som att hon säker komma vara fortsatt framgångsrik med vad hon tar sig för i framtiden.

Hört att du blev rejält dåligt behandlad av Nöjesguiden, vad har du att säga om den saken?

  • Om jag säger så här, att jag inte riktigt kan säga någonting alls om den saken. Än.
    Är du med då? 😉

HUR UTTALAS DITT EFTERNAMN? Ger-vide? Jär-vide? Gär-vide? Eller kanske franskt till och med? XD

  • Jääärvide med betoning på första stavelsen.

När i livet har du varit som mest kissnödig?

  • I en bil i Sacramento där min bästa kompis fick sladda in på Taco Bell för att jag inte skulle kissa på mig i bilen och då var vi drygt 3 minuter hemifrån men det var på tok för långt borta.

Hur träffades du & din kille? Tack för bra blogg

Jag har, liksom du, levt i en destruktiv relation med inslag av olika sorters misshandel. Det är tre år sedan jag lämnade men såren är fortfarande djupa trots att jag gått i terapi, ätit antidepp osv. Jag har verkligen försökt att lägga det bakom mig, bearbeta det och inte låta det påverka mina relationer, men det är som att det inte går!? Hur gjorde du för att bearbeta och gå vidare? Det verkar ju som att du och din partner nu har en välfungerande och kärleksfull relation och jag önskar ju att jag också kunde träffa någon. Stor kram och tack för den enda bra bloggen i Sverige!

  • Jag tror att orsaken till att vissa personer hamnar i destruktiva relationer är lika varierande som vädret på midsommarafton, däremot säger min samlade erfarenhet av destruktiva och våldsamma män att de ofta delar både beteende,  bakgrund och eventuell störning.
    I mitt fall så handlade det om en kombination av att jag i min roll som medberoende till en då alkoholiserad far försökte ”rädda” andra trasiga män eftersom mitt ”barn-jag” inte tyckte att hon gjort tillräckligt för att få honom att sluta dricka.
    Jag letade således efter andra män att rädda med min kärlek.
    Det, i kombination med den mobbing jag utsattes för i unga år som ledde till en pulvriserad självkänsla gjorde mig till ett tacksamt offer eftersom jag så snabbt trodde honom när han sa att jag mest skulle vara tacksam att han ens förbarmade sig över mig som var så värdelös. Om inte han gjorde det så skulle ingen annan heller göra det.
    När de första slagen föll så var min självkänsla och egenvärde lika med noll och varje gång han talade om för mig att det var mitt fel att han blivit så där arg och om jag inte var en så jävla värdelös människa så skulle han inte behövt ha gjort det.
    Det var ju mitt fel att han var otrogen mot mig och således också mitt fel när han blev arg och misshandlade mig efter att jag konfronterat honom.

    Anledningen till att det tog slut mellan oss var för att han var tvungen att åka tillbaka till London i sex månader. Hade han inte gjort det så hade jag förmodligen fortfarande varit tillsammans med honom. Eller död. Det är svårt att veta säkert men bra hade det inte varit.Sedan följde ytterligare en destruktiv relation som endast – om man nu får säga så – bestod av psykisk misshandel men som gjorde precis lika ont som ett slag. Kanske nästan ondare faktiskt. Blåmärken bleknar med tiden men smärtan i själen förblir stark oavsett hur lång tid som går…Mycket av det som hänt i mitt liv har varit ett resultat av de trauman jag upplevde som barn och som tog sönder en stor del av det som var fint i mig, men att identifiera orsaken förde mig inte närmare en lösning, utan de enda som hände var att det nu fanns någon eller något att skylla på.
    Att jag gått in i väggen två gånger hör ihop med den trasiga självkänslan och längtan efter att bli omtyckt och accepterad, precis som mina destruktiva relationer hör ihop med att jag ville ”rädda” alla trasiga män eftersom jag inte kunde ”rädda” min pappa som barn – som för övrigt är nykter sedan många år tillbaka ska tilläggas.

    Jag var den gemensamma nämnaren i alla mina destruktiva förhållande, i både gångerna jag blivit utbränd och allt annat som ”drabbat” mig och det hade varit enkelt att bara krypa ihop under en enorm offerkofta och skylla på allt och alla medan livet försvann bakom mig.
    Det skulle ha varit en enkel väg att gå – att peka finger och skylla på någon annan, men det hade varken fått mig att må bättre eller lett till ett lyckligt liv med genuin kärlek, både till mig själv men också fram andra.
    Jag valde att helt enkelt strunta i varför det blivit på ett visst sätt och fokuserade på att se till att det aldrig blev så igen.Att stärka en dålig självkänsla samtidigt som ens självförtroende är relativt stark kan verka lite ambivalent, men så här ser jag på det:
    Självförtroende handlar om det du gör.
    Självkänsla handlar om den du är.

    När jag började på KBT så började jag säga nej till saker och ting. När man säger nej till någonting annat som man egentligen inte vill göra så säger man ja till sig själv.
    Det är svårt att försöka förklara närmare hur terapin hjälpt mig eftersom jag har svårt att minnas hur det kändes inombords när alla dessa negativa och smärtsamma känslor klöste omkring i bröstet på mig men KBT är det som räddat mig.
    Jag fokuserade helt och fullt på MIG för första gången i mitt liv. Vad jag tyckte, vad jag ville och vad jag förtjänade utan att ens blanda in en framtida relation.
    I terapin fick jag massor av hjälp i form av samtal, övningar och analyser, där fokuset låg på framtiden, på vem jag vill vara, hur jag vill se på mig själv och vad jag är värd, och hur jag är värd allt detta oavsett om någon annan säger det till mig eller inte.

    Så mitt tips efter den här halva avhandlingen är att gå till din vårdcentral eller liknande och få en remiss till en psykolog. I mitt fall funderade KTB bra men det finns flera olika metoder som kanske passar någon annan bättre än KBT.
    Släpp alla tankar på skuld och ansvar för det som hänt – både för egen del men även det som är riktat mot ditt ex.
    Du ska inte lägga en sekund till på det så vida det inte är tillsammans med din terapeut, för du har slösat tillräckligt med tid på negativa tankar som inte lett till någonting alls, eller hur?

    Fundera inte varken framåt eller bakåt på relationer. Om du enbart fokuserar på dig själv just nu och släpper alla tankar på det förflutna och på vad du vill ha i framtiden så kommer du stå där en dag. Inte bara med en hel själ utan även med en helt hjärta, ett hjärta som är helt och värdefullt oavsett om du behåller det själv eller väljer att ge det till en annan människa, som till skillnad från ditt ex kommer göra allt i sin makt för att se till att det där hjärtat aldrig någonsin ens får den minsta av sprickor.

    Hur man vet det?
    Med risk för att låta som en riktigt klyschig bloggare så:
    ”Ni som vet, vet”..
    Tro mig. Du kommer veta vem som är värd att ta emot ditt hjärta eftersom du är alldeles för fantastisk för att någonsin ge det till någon som inte förstår dess värde.

Bloggbevakning

Svar på frågestunden del 3

April 10, 2018, 16:52   38 Kommentarer

Här hittar du del 1 och 2.

Två frågor om ungefär samma sak:
Känner du och umgås du några influncers privat? Om inte, vem skulle du vilja hänga med?
Jag är nyfiken på dina personliga relationer till de olika bloggarna! Förstår att du känner någon av dem, men hur och vilka? Umgås du med någon? Är nyfiken!

  • Jag vet inte vad som stipulerar ”känner” men jag är bekant med ett par stycken och har pratat och så med ytterligare ett par efter att jag startade den här bloggen. Vissa hängde jag lite med när jag bloggade om musik med det var alldeles för längesedan för att ens räknas nu.
    Jag försöker undvika i största mån att få en relation med de jag skriver om ifall det betyder att jag inte längre kan granska dem.
    Foki är den enda som faktiskt rakt ut sagt att ”oavsett om vi känner varandra eller inte så VILL jag att du fortsätter granska mig på samma sätt som tidigare”. =)
    Kenza och jag var i Frankfurt på samma jobb för längesedan och även Angelica Blick och jag har haft med varandra att göra.
    Roligast är dock att jag även gjort ett jobb tillsammans med både Mogi och Dessie och någonstans ska det finnas en bild på oss tre tillsammans med andra influencers. Jag ska se om jag kan hitta den. 🙂

Kanske har du redan svarat på denna frågan (du får gärna länka till svaret isf) men varför kunde du inte längre skriva om Nellie i din förra blogg?

  • Efter att hennes föräldrar varit uppe i Stockholm och ätit middag med VDn på hästbloggarens portal så började han ringa och skrika på både Nöjesguidens chefredaktör och företagets VD i omgångar.
    VDn förbjöd mig då att skriva om henne och erbjöd mig en typ av ”kompensation” i utbyte mot mina bakbundna händer som tyvärr inte var någonting annat skitsnack och tomma löften som aldrig infriades, vilket är en av anledningarna till att jag valt att lämna Nöjesguiden.

Varför kan du inte ta bort du postar för snabbt grejen? ?

  • Den är avstängd nu och så länge det inte smiter in en massa spam så kommer den så förbli.

Tror du sagt någon gång att du ville testa stand-up? (i samband med att du skulle uppträda med Nemo Hedén, som ju inte blev av…). Är detta något du försökt dig på och gått vidare med alternativt vill hålla på med? Hur har det gått i så fall? (all respekt till alla som vågar stand-upa, verkar vara det mest jobbiga man kan göra)

  • Det är lite av en hemlig dröm att köra stand up men än så länge är det inget annat än en dröm, men jag hoppas kunna få släppa fram min lite mer humoristiska sida här på N24. Jag tycker Cissi Wallin är SÅ jäkla modig som bestämde sig för att testa stand up och en dag kanske jag också vågar. =)

Vad är njutning för dig?

  • Djungelvrål och rumstempererad Cola Zero i obegränsad mängd. Släng sedan in en dokumentär om True Crime så är saken biff.

Där du bloggade förut hade ju Nellies föräldrar förhandlat/hotat så att du inte fick skriva något om henne för din chef. Har de hört av sig till dig nu när du har bytt portal?

  • Nä, inte vad jag vet…

Undrar är THK en hankatt. Jag har alltid trott det?? 

  • Det stämmer, han är en hankatt utan pungkulor.

Sedan var det en kvinna som skrev in och var ledsen och du skrev typ hon kanske inte passar att följa den här bloggen. Men vadå måste man vara hårdhudad och tex inte gilla blondinbella för att kommentera här?? Jag tycker det ska vara helt ok att kommentera om man tycker någon bloggare blir för hårt utsatt. Eller? Tycker du inte så. Måste man ingå i ibland arga drev för att platsa här. Hoppas inte det.

  • Absolut inte! Alla ska kunna följa den här bloggen men det betyder ju inte att man måste hålla med eller ens gilla allt material. När jag läser en tidning så står det saker där i som inte intresserar mig och då bläddrar jag helt enkelt förbi det.
    Det här bloggen är inte bara för en massa ”ja-sägare” utan alla får plats så länge man håller en hyfsat god ton. Den här världen av influencers är en dynamisk sådan och då går det inte att skriva saker i sten eller vägra diskutera/debattera den då den hela tiden rör på sig.

Hur var du i skolan? Grattis ?

  • Jag var extremt mobbad medan jag gick på Bjurbäcksskolan i Emmaboda och tvingades byta klass mellan sjuan och åttan och sedan till slut flytta till Nybro och byta skola till nian. Sedan den dagen jag lämnade Emmaboda så har jag inte varit mobbad en enda dag till i mitt liv. Tyvärr är detta ingenting unikt för mig utan den här skolan är känd för och har polisanmälts upprepade gånger på grund av de trakasserier som elever blivit utsatta för.
    Jag kände nog en hel del att min kreativitet inte riktigt fick utlopp i skolan – inte i Emmaboda i alla fall –  och till slut vågade jag heller inte visa den eftersom jag åkte på både psykisk och fysisk misshandel om jag varit med i en talangtävling, eller ve och fasa – en tv-sänd variant av typ Lilla Melodifestivalen och det här var sår och ärr som jag bar med mig långt upp i livet och så här skrev jag i ett tidigare inlägg från den här frågestunden:
    Efter att ha spenderat majoriteten av mitt liv med att be om ursäkt för mig själv, med att slå på mig själv och på att sätta alla andras behov före mina egna bara för att bli omtyckt, accepterad och inkluderad så har jag äntligen slutat med det. Jag mådde fysiskt dåligt ifall någon enda människa tyckte någonting negativt om mig.
    Mina egna känslor var aldrig lika viktiga som någon annans och istället för att fundera på vad jag själv ville eller inte ville så la jag all den tiden på att försöka vara andra människor till lags som någon slags av känslomässig kameleont blandat med hovnarr eftersom jag tog på mig ansvaret för att hela tiden underhålla och se till att det aldrig blev tyst.
    Jag var mest tacksam om någon ville ha med mig att göra och jag reflekterade aldrig ens över vad jag själv ville utan andras behov och känslor var alltid viktigast.
    Det är inte förrän nu – de senaste kanske fyra, fem åren – som jag kommit till en plats där jag så totalt skiter i vad människor som inte känner mig anser om mig. Det är så pass oviktigt och ointressant för mig att jag har svårt att minnas hur det kändes eller hur jag mådde då.
    Det finns liksom ingenting jag kan komma på som en människa skulle kunna säga eller skriva till mig som jag skulle ta åt mig av eller som skulle slå högre än det jag får höra och känna från min familj och mina vänner som känner mig och som bryr sig om mig. Deras åsikt är däremot viktig för mig och lyssnar jag på någon så är det dem, ingen annan. Hur jag kom till den här punkten i livet kan jag inte riktigt beskriva men det är jävligt skönt att ha nått hit även om det tog mig 37 år.

Är där någon ny bloggare/Youtuber som du tycker bör bli mer uppmärksammad?

Rent kronologiskt så kommer det egentligen en annan fråga här men den förtjänar faktiskt ett eget inlägg som jag kommer skriva idag eller i morgon. 

Måste du ha öppet spår så himla sent? Jag måste ju lägga mig senast 22 för att orka gå upp kl 5-6 med en bebis och en 3 åring ?. Tack för en bra blogg! Kram

  • Öppet Spår är ERT inlägg så jag kan absolut tidigarelägga det. Vill man komma in senare så går ju det lika bra ändå eftersom det påbörjas och avslutas diskussioner hela tiden.
    Jag kan testa med 20.00 på fredag så ser vi hur det fungerar.

Vad skulle du göra om du var gravid?

  • Stämt den som tillverkat min spiral! 🙂
    Skämt åsido så vet jag inte..
    Jag känner ju med en stark övertygelse att jag inte vill ha egna biologiska barn men samtidigt så kan jag inte förutspå hur jag skulle reagera om det visade sig att jag var gravid så jag skulle nog helt enkelt få hantera det då.

Varför låter du flera stora bloggare komma undan med mängder av omarkerade reklaminlägg och otrevliga svar till läsare. Vet att du har tagit upp fåtal gånger och generellt att många bättras dig mej jag uppfattar att du har silkesvantar för t ex systrarna G, Tofty och flera andra. Tycker du gott kunde vara lika tuff mot de stora och märkliga bloggarna som du är mot de som uppenbarligen har svårare att försvara sig. Skulle gärna se att du synade alla mammor med Sveriges största mammabloggar, särskilt de med massor av barn.

  • Jag förstår av din kommentar att döma att det ser ut som att jag gör alla sådana här saker med flit men så är det absolut inte. Förstår ni hur många bloggar det finns där ute? I mängder av olika inriktningar?  Fler än det finns minuter på ett dygn. Eftersom jag själv inte är en biologisk mamma så har jag kanske lite sämre koll på mammabloggarna som inte tillhör de allra största.
    Hur gärna jag än skulle vilja ha koll på precis varenda en av dem så kan jag inte det och det är därför jag SÅ uppskattar era tips. Att skriva en rad i ett mail eller i en kommentar kommer få mig att rikta uppmärksamheten mot någon ni tycker förtjänar det och håller jag med er så kommer jag uppmärksamma det.