Hej Camcam (THK, lilla snöboll och Selma)!

Vi är två studenter som läser Miljövetarprogrammet på XXX Universitet. Vi jobbar just nu med vår B-uppsats, och vårt ämne handlar om att klimatkompensera. Vi ställer oss bland annat frågor om hur vanligt det är bland privatpersoner, och om det faktiskt fungerar i praktiken. Vi har sett att just detta ämne är lite av en het potatis på din blogg (med allt från flygningar till konsumtion över lag), och undrar om du skulle vela dela med dig av vår enkätundersökning till dina läsare? Den är helt anonym och tar ca 1-2 minuter att genomföra.

Om du önskar så kan du självklart också få ta del av vårt resultat vid ett senare skede.

Med Vänliga hälsningar XX och XX

Kan ni tänka er att hjälpa dessa två studenter?
Ge dem några minuter av er tid?
Klicka i så fall HÄR för att komma till enkäten. 

Tack på förhand! 🙂
Det jag kommer få ta del av är uppsatsen – ingenting annat.

Det här inlägget i sig har inte med sociala medier att göra, men kan ses som en ”spin off” på det här inlägget om reaktionerna på sociala medier efter dokumentären ”Leaving Neverland”.
Röster som höjts efter ”Leaving Neverland” och även ”Surviving R Kelly” handlar mycket om bojkott. Bojkott av deras musik på alla fronter. Låtar ska ner från streamingtjänster och en radiostation i Norge gick till och med ut med att de inte skulle spela Michael Jacksons musik under en period – ett beslut de senare tog tillbaka.
Detta är reaktionerna efter att två musikstjärnor avslöjats som pedofiler/förövare.
Jag säger ingenting om det, jag känner precis samma sak men jag undrar över en grej.

Hur kommer det sig att reaktionerna blir så här när förövarna är musiker, men är helt annorlunda i filmvärlden.
Exempel ett – Roman Polanski:
Roman Polanski lever i exil i Europa sedan 1978 då han anklagades för sexuellt umgänge med minderårig och erkände sig skyldig. Han släpptes mot borgen i avvaktan på vidare rättsprocess, men flydde landet den 1 februari 1978 inför hotet om eventuellt fängelsestraff och bosatte sig permanent i Frankrike
Hans karriär har fortsatt blomstra och han vann bland annat en Oscar 2003 för bästa regi i filmen The Pianist

Exempel två – Woody Allen:
I januari 1992 säger sig Woody Allens dåvarande fru, Mia Farrow ha upptäckt fotografier av Allen och Farrows då 21-åriga adoptivdotter Soon-Yi Previn vilka tydde på ett kärleksförhållande mellan Allen och Previn.
Allen gifter sig med dottern 1997 och har även anklagats för att ha förgripit sig på sin styvdotter, Dylan.
Har detta påverkat hans karriär? Inte nämnvärt.
Woody Allen är den Sammanlagt har han fått 23 Oscarsnomineringar, 15 gånger som manusförfattare, sju som regissör och en gång som skådespelare, vilket gör honom till en av de personer som nominerats absolut flest gånger. Vinst har det blivit fyra gånger.

Varför behandlas dessa två män, där till och med Polanski ERKÄNT sitt brott, så annorlunda mot musiker som Michael Jackson och R Kelly?
Borde inte de stigmatiseras på samma sätt?
Hur kommer det sig att man kan skilja konsten från personen i filmbranschen men inte i musikbranschen?
Är det för att Polanski och Allen inte frontar sina filmer själva utan kan gömma sig bakom skådespelare och filmaffischer?

Varför är det så här?

Och bara för att sudda ut eventuella missförstånd.
Min åsikt är att Polanski och Allen ska behandlas på samma sätt som Jackson och Kelly.
Inte tvärt om.

Det här tycker jag är snudd på underhållande och då kanske någon undrar varför?
Varför är det underhållande att bli anmäld till Konsumentverket?
Jo, givetvis för att det inte finns någon som helst grund för dessa anmälningar. Jag har nämnt tidigare att jag är öppen för möjligheten att göra sponsrade inlägg i framtiden, och sedan dess så är det en stackare som inte fixar att jag skriver om produkter som influencers tar fram utan att gå upp i spinn och skrika smygreklam. Och nej, det här är inte smygreklam för Konsumentverket – jag lovar. 😉

Grejen är den att jag väldigt gärna skulle vilja att KO utredde dessa anmälningar och jag har faktiskt bett dem göra det, med svaret att de endast utreder ett fåtal anmälningar och de som inte utreds ligger kvar, och vem som helst kan anmäla vem som helst.

Lite som när folk gapar om att de ska anmäla influencers till socialtjänsten. 
Det finns inget filter. Jag skulle kunna välja en random person på sociala medier och anmäla dem för smygreklam och en anmälan skulle upprättas och vara sökbar på KOs sida.
Jag skulle kunna anmäla MIG SJÄLV!
Därför ska dessa anmälningar tas med en liten nypa salt – och inte bara mina utan alla influencers.
Även Isabella Löwengrips(!), eftersom det inte framgår av diariet vad anmälan avser för något. 🙂

Så…nästa gång jag ”gör smygreklam” och du – ja, du – känner behovet att anmäla mig.
Kan du inte anmäla mig till både KO och Reklamombudsmannen, då RO utreder betydligt fler anmälningar än KO.
Man får ju ingen direkt konsekvens av RO förutom en smäll på fingrarna om man fälls, men det skulle vara spännande att se reaktionerna hos dessa företag som inte har en aning om vem jag är, när de får frågan från RO om vårt ”samarbete”.
RO: Hur ställer ni er till att Bloggbevakning inte reklammarkerat ert samarbete?
Företaget: Eh? Samarbete? Vilket samarbete?
*pinsam tystnad*

Visst, det kan vara en konspiration där företaget har gått med på att mörka och ljuga om vårt ”samarbete” men tror man det så finns det nog inte så mycket varken jag, KO, RO eller företagen i fråga kan göra förutom att be dig göra en ny och extra tjock foliehatt. 🙂

Ha gärna det i åtanke när ni kommenterar.
Tack på förhand! <3