Glöm aldrig.
Jag kommer aldrig glömma.
Mamma ringde och väckte mig.
Vi låg 3 timmar efter New York så klockan var 05.46 när det första planet kraschade in i det norra av tvillingtornen.
Vi pratade om det igår när vi var och käkade middag, och det känns fortfarande som att det hände alldeles som igår.
Jag minns varje minut, klumpen i magen, och rädslan när jag insåg att människor jag kände och älskade, riskerade att vara på ett av de kapade planen.
Det har gått tjugo år, men det går inte att ta in, samtidigt som det är så viktigt att inte glömma.
Inte glömma någonting av det, även av det som kom sen.
Det här inlägget innehåller ingenting ”Bloggbevaknings-relaterat” alls, men jag tar mig friheten att skriva det här inlägget ändå, eftersom det är viktigare att uppmärksamma och minnas den här dagen och allt som skedde då och i efterspelen av 9/11, än all smygreklam i världen.
Var befann du dig när terrordådet inträffade?
Minns du det lika tydligt som jag gör?
Jag skulle även vilja rekommendera Netflix nya dokumentärserie – Vändpunkten: 11 september och kriget mot terrorismen.
Vi såg klart den i förrgår och tycker båda att den var väldigt sevärd.
