Hanna Widerstedt:

 Nu ska vi leka en liten lek. 
Jag ställer er en hypotetisk fråga och så svarar ni hur ni skulle ha agerat, okej?

Fråga:
Ni kissar på en sticka och upptäcker att ni är gravid. Vad är det första ni gör?

A. Konstaterar att graviditeten endast är 5 veckor gammal.
B. Tar kort på stickan i en massa olika vinklar.
C. Skriver ett inlägg till er blogg där ni berättar allt det här och avslöjar att OM ni gör en abort så är det enbart för barnets bästa.
D. All of the above.

Vad är det med folk och sociala medier?
Varför lägger man ut att man är gravid i 5:e veckan om man inte ens vet om man tänker behålla barnet? Jag är en stark förespråkare för ärlighet och öppenhet på sociala medier, men har man inte tagit ett aningens för stort steg bort ifrån det här?
Integritet? Nej, tack…så jobbar inte jag!
Jag undrar om hon först berättade det för den potentiella blivande fadern först eller om han också fick läsa om det på hennes blogg?

Och hon är inte först med detta, nej nej!
Både Adinatoor och Anna-Lisa och Catrin Hedlund gjorde samma sak. Anna-Lisa avslutade sin graviditet medan Catrin behöll sitt barn men det gör inte det hela mindre osmakligt. Att lägga ut bilder på en gravid mage och samtidigt inte veta om man ska behålla barnet är…

Ja, jag vet knappt vilket ord jag är ute efter här så feel free to fill in the blanks.

Ben Mitkus/Nicci Hernestig:

Nicci och Mitkusen lägger upp identiska poster på Instagram där de är på väg att äta upp varandras ansikten.
Så vad betyder detta?
Är det gulligt? Eller en rebound för Nicci? Eller är det fejk för att skapa reaktioner och locka fler läsare till Niccis blogg och Instagram?
Oavsett vilket så är det ett ganska omoget sätt att bete sig på – det skrev jag om HÄR senast igår.

Men…till Niccis försvar så är hon en helt vanlig 18-årig tjej, och den av oss som aldrig gjorde dumma, pinsamma eller omogna saker vid 18 års ålder kan väl räcka upp en hand?
Nicci är 18 och Marcelo närmar sig 30 så vad hans ursäkt är för det HÄR, vet jag faktiskt inte…

Bloggbevakning/Trendenser:

Bloggen Trendenser är ingen jag bevakar för den här bloggen men ser deras namn ploppa upp då och då hos mina kollegor på Bloggkommentatorerna.
Tydligen finns det en kategori på bloggen som kallas ”Look alikes” eller ”Lika som bär” där hon jämför dyra designprylar med billigare kopior, kopior som är mer eller mindre snarlika originalet trots att det kan diffa ganska många tusenlappar mellan produkterna.

I sitt senaste inlägg – och det BK skrev om – så berättar Frida Ramstedt anledningen varför hon skriver om detta och hur det tas emot av läsare och företag:

Min bloggkategori ”Lika som bär” eller Lookalikes (där jag lyfter fram exempel på liknande produkter) väcker blandade känslor hos er läsare. Några misstolkar inläggen som budgettips medan andra är glada för att jag vågar sticka ut hakan och kritisera kedjorna som härmas. Vissa blir arga och tycker att jag skammar dem som inte har råd med originalen, medan andra tycker det är jättebra att jag synliggör och creddar förlagorna.

 

Företagen blir förstås upprörda när de pekas ut som härmapor, medan formgivarna hör av sig och är tacksamma för att mina inlägg hjälper dem i deras juridiska processer. Det är nämligen lättare att hävda sin rätt om även allmänheten har uppfattat likheterna. Det handlar inte alltid om ren kopiering, men ganska ofta om en medveten snegling på andras idéer och storsäljare. Man kan tycka mycket om det här och man måste inte hålla med – men jag fortsätter ändå. Inte minst eftersom ingen etablerad inredningstidning tycks vilja ta debatten. Istället för att fråga mig varför jag envisas att skriva om lookalikes tycker jag att ni borde fråga chefredaktörerna varför de inte vågar ta i frågan.//Frida Ramstedt