Malin Gramer:

Paradise Hotels programledare Malin Gramer och hennes låtskrivarmastermind-pojkvän Carl Falk väntar barn och igår avslöjade hon att de varit på ultraljud för att kolla läget och för att få reda på bebisens kön.
Malin, som redan har en son på 7.5 år, erkänner i bloggen att hon verkligen ville ha en dotter men att ultraljudet avslöjade någonting helt annat:

MEN jag fick bita mig hårt i läppen för att inte börja gråta framför den glada barnmorskan när hon deklarerade könet på vår lilla bebis. Jag kommer nu att vara helt ärlig vilket jag antar kommer leda till att jag får en massa skit och att ni kommer att tycka att jag är helt dum i huvet, men jag försöker bara sätta ärliga ord på mina första känslor och reaktion. Det visade sig att vi ska få en liten kille. Jag ska alltså föda en son IGEN.
Missförstå mig inte nu – jag är fullt medveten om hur bortskämd och galen jag låter. Jag skulle såklart inte ens byta ut min son mot 10 döttrar. Inte ens om det visade sig ligga en elak vampyr där inne (vilket det har känts som de första 16 veckorna)
Jag har ju redan en perfekt son på 7,5 år – är det verkligen orimligt att önska sig det bästa av två världar?//Malin

Är det så att hon kommer få en massa skit för att ha önskat sig en dotter?
Än så länge är kommentarsfältet helt skitfritt men de kanske modererar kommentarerna och inte släpper igenom det, vad vet jag..

Men visst måste man väl få önska sig en tjej utan att vara en dålig och otacksam förälder?
Om valet fanns och du FICK välja? När man väl vet vad det blir så kommer man till största sannolikhet älska det barnet oavsett om det är en kille eller tjej men Malin verkar skämmas över sin önskar att få en flicka. Hon kommer ju knappast gå runt och blänga på sin nyfödde son och muttra någonting om prinsessklänningar och orättvisor..

Men får man inte önska sig ett kön? Är det otacksamt?

Yaya:

Innan helgen kom fick Naomi ett glädjande besked. Hon har blivit nominerad till Årets Big Buzz Awards. Hon är nominerad i Aftonbladets kategori ”Årets rising star”. Jag önskar jag kunde förklara hennes glädjevrål när jag frågade om hon ville vara med. Direkt efter vrålet så säger hon ”Åh, mamma. Får jag också göra mig så extra fin då med vilken klänning jag vill?”.

Johanna Ljungqvist – eller Yaya – som hon kallar sig på sin blogg på Nouw har ett Instagramkonto där hennes dotter Naomi är extra mycket förekommande och nu skriver Yaya på bloggen om hur Naomi blivit nominerad till ”Årets Rising Star” på Aftonbladets Buzz Award och lägger upp en bild med motiveringen.

Jag kanske är helt blind eller inte förstår hur jag ska manövrera galans sida men när jag går in på den så ser det inte alls ut som på Yayas blogg.
För det första är de nominerade tillsammans – mor och dotter – och den ”häftiga” beskrivningen om att Penny Schulman minsann får se upp lyser med sin frånvaro.

Hur kan det komma sig?
Har Aftonbladet ändrat till Naomi som ensam nominerande eller har Yaga manipulerat bilden hon la upp?
Nått skumt är det!

Olivia kom med förklaringen! Tack!

Sanna Bråding:

…men två gånger är en vana!!!

Sanna har MAGE att gå på bio utan sin som igen och jag rasar! Jaaa, det gör jag!!

Haha..näää, det gör jag inte men hennes Instagraminlägg påminde mig om det här inlägget jag skrev i juni efter att folk gått bat crap crazy i Sannas kommentarsfält över att hon gick på bio efter att ha lämnat sonen på förskolan.

Minns ni? Mammapoliserna höll på att krevera av ilska..

Är detta mer accepterat? Barnvakt? Bättre än föris? Same, same? Sämre?

 

My Martens:

Edit – Myggan gick helt banans här bland kommentarerna vilket uppskattas då jag alltid uppmuntrar engagemang men..
Men istället för att tugga fradga och kommer med fler hot än Catten av Tälje gjort under hela min bloggkarriär så kunde hon väl bara svarat på rubrikens fråga?
Jag påstod inte att hon ljög – jag frågade om hon ljög, det är två helt skilda saker.
Om det nu är så att SATS ändrat sina rutiner sedan jag jobbade där så kunde hon väl skrivit det? Istället gråter hon ut i långa haranger om förtal och om hur jag borde kontakta SATS’s VD – vilket jag för övrigt aldrig skulle göra då den svenska VDn är ett gubbslem i mina ögon som jag anmält till DO tillsammans med en av mina platschefer – för att få se alla hennes papper.
Herregud, är detta första gången någon överhuvudtaget granskar den här människan med tanke på reaktionen?
Svaret på det är förmodligen JA, eftersom alla hennes svar i sin egen blogg är allmänt otrevliga och översittaraktiga.
Hon har förmodligen drivit ett riktigt litet NordKorea där borta på bloggen med sig själv som envåldshärskare och då är det ju riktigt jobbigt när någon ifrågasätter en, eller hur?

Hur orkar man bli så stött att man bara begraver sig i sin offerkofta av en simpel fråga?
Oh, vad det säger mycket om henne..
Hon hade bara kunnat säga nej. Tänk vad mycket energi det hade sparat henne..

Puss på dig Myggan!

Idag skriver My på sin blogg att hon ska börja jobba som PT på SATS Märsta men i söndags skrev hon sina sista tentor och är således inte ens nära att vara en utbildad PT med licens från SAFE. (Edit)
På SAFE – som håller i hennes utbildning och där jag själv är utbildad – sker nämligen utbildningen i flera steg där du först går en grundutbilning och blir någonting som heter ”styrketräningsinstruktör” vilket innebär att du mest visar nya medlemmar hur maskinerna fungerar, städar och underhåller gymmet då det ingår 2 st ”PT-timmar” som de kallar det för.

För att bli en licensierad PT så måste du sedan klara av steg 2 och steg 3 av din utbildning för att få kalla dig för PT och dessa prov skrev My i söndags. Hon borde alltså inte vara PT. Jag vet flera stycken som kuggat dessa tentor mer än en gång.

Så nej, My jobbar nog inte som licenserad PT. Inte än i alla fall..

Från Safes hemsida.

Tack Patricia för tips!