Puma Swede – En lite annorlunda typ av blogg

Jag har fått några kommentarer som att Sindys bild används av Club Privé som är en strippklubb här i Stockholm. Sagt och gjort så klickade jag mig in på deras hemsida för att se om jag kunde hitta bilden ni pratar om.
Det kunde jag inte – däremot såg jag den på Instagram – men det är inte vad det här inlägget handlar om utan det handlar om en blogg jag hittade där inne.
Vissa skrev under Therese Lindgreninlägget att de saknar bloggar med mobilbilder mm och här verkar det vara i princip allt du får. Mobilbilder. Inga krusiduller utan bränn av en serie mobilbilder så är det bra sen!

Jag talar nämligen om Puma Swede – som tydligen är den som driver Club Privé nu för tiden? Det verkar så av hemsidan att döma i alla fall…
För den som inte vet vem Puma är så är hon en svensk porrskådis som är kompis med flera stycken influencers, bland annat Magdalena Graaf, Katrin Zytomierska och Åsa Vesterlund som sågades å det GRÖVSTA av Anna Anka i Svenska Hollywoodfruar efter att ha låtit Puma medverka i programmet.

Så vill ni läsa en blogg utan filter, krusiduller, PK-fasoner och moralkakor så är Puma Swede bloggaren för dig. 
Men vänta kanske till du kommer hem från jobbet? Ett tips bara!

Det är mycket smygreklam för de egna cam-showerna så känner du dig manad är det bara att anmäla till KO.
Jag hade älskat om DETTA blivit nästa fall upp i Patent- och marknadsdomstolen – bara för att röra om lite i grytan!

#freethenippleellerhurvardetnu?

Ellionor Bjurströms sambo åker på festresa 7 dagar efter sonens födelse

Jimmy har valt att åka på en firmafest-resa till Prag imorgon. Han åker imorgon och kommer hem söndag. Det är 4 dagar som jag ska vara själv med en 1 vecka gammal bebis.

Det är helt upp till Jimmy om han vill åka eller inte, jag blir inte arg på honom alls.

Det jobbiga är bara att jag får ångest över att jag ska vara själv med honom i 4 dygn. Sen så känner jag mig som världens sämsta mamma bara för att jag känner att jag får ångest över att jag ska vara med mitt barn. Det blir känslor på känslor som tillslut bara blir kaos.

Klarar jag ens att ta hand om honom själv? Jag kan inte ens lyfta vagnen själv pga min svanskota. Jag kan inte hålla honom i sängen och resa mig upp med honom i famnen. Jag kan inte amma utan att gråta. Jag kan inte åka och handla mat eftersom att jag inte har körkort och han känns för liten att ha på bussen. Ja jag känner mig ganska nere helt enkelt.//Ellinor Bjurström

Hallå?? HALLÅÅÅÅÅÅÅ?????? 
Har ALLA mammapoliser gått på semester eller vad är det frågan om?
När Ida Warg lämnade sin bebis med pappan i några timmar så lät det på kommentarerna som att hon sålt  sin bebis till högstbjudande på Tradera men när Ellinor Bjurströms sambo väljer att åka på en festresa i fyra(!) dagar samtidigt som hans sons mamma lider så av sina förlossningsskador att hon inte ens kan lyfta barnvagnen själv så höjer knappt någon på ett ögonbryn.
Ellinor delar med sig av sina tankar och känslor och hur hon inte ens kan amma utan att gråta och kommentarerna handlar till stor del om att hon inte ska känna sig som en dålig mamma… HON!?
Hon mår dåligt redan innan över allting som ett nytt föräldraskap innebär, samtidigt som hon är skadad och hennes sambo åker för att festa i fyra dagar men HON ska inte känna sig värdelös?

Snälla nån, om det är någon gång jag skulle kunna acceptera ett och annat hårt ord så är det här, särskilt som Ellinor inte låter riktigt lika vänligt inställd till sin partners barnfria tid som Ida och Alex var.
jag tycker mest att det låter som ett desperat rop på hjälp, samtidigt som hon inte vill låta missunnsam mot sin sambo, men vet du. Du har ALL anledning att kräva att han stannar hemma hos er! ALL!
Jag hoppas att det här bara handlar om bristande kommunikation och att ellinor inte velat visa honom hur ledsen och osäker hon känner sig, och att när han läser hennes inlägg så ändrar han omedelbart sina planer.

Det är nästan så man skulle vilja bussa en mammapolis eller två på honom. Nästan…
Nä, jag skojar bara…
Inte bussa på men lite morra i ena mungipan kan man få kosta på sig om han inte lyssnar på en öppet uppriven och nybliven mamma.

Tack för tips, Sara!

UPPDATERING! Mannen stannar hemma! ??????

Vad ska Charlotte Perrellis bebis heta?

4 killar i familjen och det blir ett A barn till:)

Anders

Angelo

Alessio

Adrian

Vi har några favoriter som vi funderat på..

Aston

Alexander

Alvin

Ideer?!?!//Charlotte

Charlotte Perrelli ber läsarna om namnförslag till näste unge herr att titta ut efter 9 månaders bak i mammas mage.
Eftersom alla andra män i familjen heter någonting på A så vill hon fortsätta traditionen, men jag tycker hon borde ändra den. Shake it up a bit!
Om alla andra heter någonting på A och hon är den enda med ett namn på C så borde nytillskottet matcha med sin mamma.
Camillo är ett väldigt fint namn på en pojke, Curtis likaså. 🙂
Men om hon nu nödvändigtvis SKA ha ett namn på A så får vi väl hjälpa henne att hitta det absolut bästa, eller vad säger ni?

Jag gillar Agaton, Algot, Arthur och Aron.
Er tur!

Mer godis med Malin Wollin

Eftersom jag är i Småland på besök och Malin ”The original Fotbollsfrun” Wollin bor i Kalmar så passade vi på att ta en fika idag i den tryckande hettan.
Hennes blogg är ingen jag bevakar varje dag utan det är mer om någon tipsar om den som jag går in och kikar. Det var både upplyftande och konstruktivt att sitta och snacka sociala medier med någon som dels är väldigt insatt, men som också inte håller med mig om saker och ting.
Vi tycker helt olika i Mr Cool-gaten som gick av stapeln för typ en månad sedan och även när det kommer till influencers ansvar för vad de publicerar och sina roller som förebilder.
Det är uppfriskande eftersom jag oftast är den som är mest insatt så för den som sitter och laddar för att skriva en kommentar om att Malin ville ses för att bli min nya bästis – alla influencers som jag träffar blir tydligen det – så att jag aldrig ska granska henne kan sluta tugga fradga och släppa tangentbordet.
Vi är redan överens om att vi inte är överens i vilka frågor men eftersom vi båda är vuxna människor med utvecklad vokabulär så blev det istället ett mycket trevligt samtal över en glass och en Cola Zero. (För min del i alla fall) 🙂

Anyways…
När jag kom hem så gick jag in på hennes blogg och läste det här inlägget där hon tog upp en händelse som utspelade sig vid plockgodiset i en oidentifierad mataffär här i Kalmar. (Här blir det ingen smygreklam!!! Icke sa Nicke!)

Har ni sett! Samma storlek som förr i tiden! Helt små!
Förra helgen stod jag framför godisväggen och hörde en mamma prata med sina fyraåriga döttrar.
Ena dottern ville ha en bit till, men hon hade redan plockat så många bitar som hon fick.
”Då får du byta ut en bit”, sa mamman och jag lyssnade med mina beundraröron.

Så här gör en del föräldrar, de säger ett exakt antal godisbitar som barnen får plocka till sig, och sedan är det bra.
I slutet av kassan mötte jag mamman och döttrarna, och nu fick de se vilken typ av förälder jag är.
Tjejerna tittade storögt på min påse som var så full att den inte kunde stängas.
Jag berömde mamman som hanterade godissituationen så smart.
”Själv köper jag arton kilo så att det blir tyst”
Okej, tänkte väl hon.

P.S. Sura tungor är det godaste som finns, och håller man inte med om det så borde man inte få rösta.//Malin

Förutom att vi behöver ta oss ett snack om sura tungor vs Djungelvrål, Malin och jag så undrar jag hur NI – alla föräldrar där ute – gör med godiset i godispåsarna vid plockgodiset?
Låter ni ungarna dyka ner med varsin slev likt en olympisk simhoppare eller kör ni mer på den tidiga 1990-talsstilen som mamman i inlägget?
Jag minns det SÅ väl…
”Jag tar en salt fisk, en colanapp, två salta S och två sura…eller nej förresten… Lägg tillbaka ett av de sura S’en och ta två Shake-tuggummin istället”.

Sen när jag kom hem brukade jag tömma ut mitt smågodis på bordet och leka att jag jobbade i kiosk genom att med en sax plocka upp bitarna och lägga tillbaka dem i påsen.
Vi hade ingen sån där liten silvertång att plocka med så en sax fick duga.
Jag älskade att göra det och att slå på kassaapparat.
Jag tror det var därför jag ville heta Iris och jobba i kassan på Konsum. För att få knappra på kassaapparaten.
Har alla barn ett uppdämt knapptrycksbehov? Är det därför man kan köpa leksaks-kassaapparater eller är det mer för att barnen från en tidig ålder ska lära sig att korrekt lägga upp varor på rad istället för att bygga torn?

Men godis? Hur gör ni? 15 bitar eller 15 kilo?
Eller är ni sådana där renlevnadsmänniskor som lär barnen att socker är djävulens påfund och att det går minst lika bra att tugga på torkat sjögräs under fredagsmyset, och att alla som säger någonting annat är medlemmar av en och samma sockersekt som försöker värva dem?