Det är nästan surrealistiskt hur tondövt Pernilla Wahlgren uttrycker sig när hon skriver ”Kan ingen göda henne” om Ariana Grande.
Samtidigt har hon två barn, som själva har öppet pratat om sina ätstörningar. Kritiken blir särskilt problematisk när Bianca gång på gång kritiserats för att vara farligt smal och vad det sänder för signaler till de som följer och ser upp till henne. Hur kan Pernilla, som mamma och offentlig person, välja att kommentera en annan, uppenbart, ätstörd kvinna på detta sätt, när hennes egna barn offentligt kämpar med just de problem som sådana kommentarer spär på?
Jag frågar mig varför Pernilla inte lägger samma energi på att ”göda” Bianca som på att posta den här typen av innehåll. Det hela framstår som både okänsligt och oansvarigt, och ja – en smala tondövt.
Tankar?
