Anna Book går inte riktigt att känna igen…

Är det meningen att dessa två figurer i inlägget här ovan ska föreställa unga och gamla Anna Book?
Inte ens när jag vet om det kan jag se några som helst likheter.

Anna försöker ta avstånd från sitt utseende på samma sätt som Tomas Kaya gör från sitt tidigare liv, if you know what I mean?
Helt plötsligt har Anna börjat ändra sitt utseende att likna en tecknad figur, gjort i AI, och det gör mig så nyfiken. Tycker hon att det ser bra och naturligt ut?
Alla tecken på mänskligt liv är bortsuddade och kvar är ett ansikte, slätt som en persika.
Här är några av de allra värsta transformationerna:

Det här sista inlägget kom i slutet av 2025, vilket var före Anna Book började sudda. 
En faktiskt människa!!!

Att bläddra i pärmen märkt ”Livets Anna Gäst-book”?


Anna Book gjorde alltså det enda rimliga när Tilda Törnqvist skrev “MUUUMMMSSS” i kommentarsfält till ett inlägg med hemmagjord sushi: hon öppnade upp hela sitt sociala kontaktnät, drog igång en mental bordsbokning och bjöd i princip in halva influencer-Sverige på middag.

Här snackar vi sushi, drinks, tapas, sangria och ett kommentarsfält som snabbt förvandlades till något som mest liknar gästlistan till ett mellanstort bröllop där Anna lajvar festfixare på ett sätt som får namn som Micael Bindefeld och Alexander Erwik att blekna.
Namn efter namn efter namn droppas, som om Anna sitter med en pärm märkt “Ladies jag eventuellt kan äta småplock med” och metodiskt bläddrar igenom den.
“PING!” skriver hon dessutom, vilket ger hela kommentaren en lätt känsla av massutskick. Lite som när någon råkar trycka reply all på ett jobbmail fast med emojis av frukt, vin och hjärtan. Lite som när Quetzala råkade skicka poddens körschema till Gällivare Tingsrätt av misstag, och de bad henne förtydliga vad hon ville med sitt mail. 🙂

Det är också något väldigt fint i att Anna lyckas kombinera tre olika strategier i samma kommentar:
1. Bjuda in alla hon känner.
2. Förtydliga att ännu fler också är välkomna.
3. För säkerhets skull skriva att även de som inte nämndes fortfarande är älskade.

Det är alltså inte bara en inbjudan, det är ett diplomatiskt mästerverk och jag utgår ifrån att jag är inkluderad i både kategori två OCH tre.
Visst visst?
En sak är i alla fall säker – om det någon gång blir brist på bordsgäster i Sverige så vet vi alla vem som sitter på reservlistan.
Eller ska vi kalla det för att bläddra i pärmen märkt ”Livets Anna Gäst-book?”

Arga Anna Book

Det är bråda dagar för Anna Toledano Book.
Om hon inte anmäler SVT så slänger hon käft med folk i sitt kommentarsfält.
Den här gången får Anna kritik för att inte veta vad ångest är, för hade hon vetat vad ångest är så hade hon inte rest och lagat mat, trots att Anna inte med ett enda ord nämner ordet ”ångest”.

Jag förstår att hon blockerat den här tomten, för ska du kritisera någon för någonting denne sagt så brukar det fungera bättre om det de facto är någonting som personen yttrat.
Bara en tanke.

Man kan säga mycket om Anna Toledano Book.
Men att hon är ansvarig för andras hittepåcitat?
Nej. Där går väl ändå gränsen? Eller?