Alexia Kafkaletos om att fastna i Dubai

Good morning,

The night has been calm here where we are staying. I haven’t heard many explosions. We slept well.

The hotel has been absolutely fantastic – they’re taking great care of us. They bring up treats and gifts for the children and are letting us extend our stay one day at a time. We’ll see today whether Emirates starts flying again, but I’m doubtful.

To be honest, I’ve never felt such a sense of security with a leadership as I do with this one in the UAE. They feel stable – no panic, they know what needs to be done, I trust this government 🤍 // Alexia Kafkaletos

Jag fick ett tips om det inlägg som Alexia Kafkaletos postat från semestern i Dubai och faktumet att deras (och alla andras) flyg är inställda pga situationen i Iran. 
Jag kan förstå att man kanske vill lugna sina följare, med att barnen mår bra, att hotellet tar hand om dem och att de är trygga. Fine. Men när det sedan glider över i ett slags spontan recension av landets ledarskap – “I’ve never felt such a sense of security with a leadership as I do with this one” och “I trust this government” – då börjar det skava rejält.
Förenade Arabemiraten är en diktatur som ofta kritiseras för bristande yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och politisk repression.
Trygghet som turist på ett femstjärnigt hotell är inte samma sak som att leva under ett diktatoriskt system.
Att personalen kommer upp med små presenter till barnen är inte riktigt ett demokratiindex och att hon mer eller mindre skriver att hon bedömer ett helt politiskt system utifrån hur hotellpersonalen behandlar dem känns en smula… tja, ignorant.

Det är lite som att recensera ett helt statsskick baserat på hur snabbt room service levererar frukostens pannkakor. 
Hon man får absolut känna sig trygg. Hon får absolut uttrycka det, men när det personligt välbefinnandet på ett lyxhotell plötsligt blir ett underförstått högsta betyg på ett diktatoriskt styre så känner i alla fall jag mig en smula uppgiven.
Många influencers åker till den här typen av problematiska resmål med huvudet nerstucket i sanden för eventuell kritik, med Alexia – hon snarare hyllar det problematiska statsskicket som får henne att känna sig såååå trygg.

Patricia Vide Lindh använder dottern i reklam för Esteworld

För den som inte vet vad Esteworld är för något så är det ett företag som utför olika typer av skönhetsoperationer och annat och som ofta erbjuder dem gratis eller till subventionerat pris till influencers och kändisar i utbyte mot rena reklaminlägg. 

Värt att notera är även att huvudpersonen i det här reklaminlägget för just Esteworld och som jag kommer ta upp här nedan, tidigare slagit på den stora trumman med att hon ska ta avstånd från, och sluta visa sin dotter på det ”sjuka” som sociala medier blivit. 
Eller ja, egentligen vet jag inte om det är Patricia Vide Lindh eller hennes man – som får en sponsrad hårtransplantation – som är huvudpersonerna i klippet eftersom de använder sin dotter på mer än ett vis. Jag vågar nog tillstå att det de facto är hon som är huvudpersonen.
Reklaminlägget inleds med en AI-genererad video på dottern där hon pratar om att hon hittat Esteworld på en av föräldrarnas telefoner och hon uppmanar dem att besöka företaget, och sedan är dottern med i nästan vartenda klipp i den resterande delen av reklamen.

Jag vill inte bädda in klippet här eftersom jag inte vill dela vidare någonting så grisigt som att använda ett litet barn i en reklamfilm för plastikoperationer, utan här kommer istället några skärmdumpar från den.
Att de sedan använder skyddad musik som de med största sannolikhet inte har licens för är bara körsbäret på toppen av den här sjuka milkshaken.

Och vet ni vad som gör mig riktigt förbannad?
Det är inte att influencers gör reklam för plastikoperationer. Det skeppet seglade redan 2019.
Det är inte ens att Esteworld fortsätter köpa trovärdighet via rabattkod och “före/efter”-content.
Det är att man först håller brandtal om hur “sjukt” sociala medier blivit, hur man ska skydda sitt barn, hur man ska ta ansvar – och sedan använder samma barn som inkastare i en reklamfilm för hårtransplantationer.

En AI-genererad röst.
Ett litet barn som “tipsar” om en klinik.
Ett barn som dyker upp i nästan varje klipp.
Till. En. Plastikoperation.
Det är så cyniskt att det knappt går att ta in.

Ursäkta mig, men jag måste gå och spy i min papperskorg från Ikea.
(Använd koden #spya20 för 20% på alla skräpsamlare från den svenska inredningsgiganten.)

Vad säger kläderna om miljardären?

Enligt Nessa på ”Exonphspoilerse” så är det här en maskad bild på Bianca Ingrossos miljardär-pojkvän, som är den som flyger henne kors och tvärs över världen på diverse kärleksdejter. 
Huruvida detta stämmer eller ej vet jag inte, och eftersom Nessa täckt över hans ansikte så förblir hans identitet okänd. Men… eftersom Bianca Ingrosso är en av Sveriges mest kända och för tillfället omskrivna kändisar så är det ju klart att man blir lite nyfiken.
Vi kan alltså inte se hans ansikte, men det vi däremot kan se är vad han har på sig.
Så vad säger outfiten om miljardären?

Badkläder från Dolce & Gabbana i grönt medaljongtryck för 15 000 kr – bra eller anus?
Jag fascinerades mest av att det går att inreda hela sitt hem i samma mönster som ens badkläder, men så är jag heller ingen miljardär.
Och någonstans är det väl ändå rimligt. Ska man vara maskad miljardär på kärlekssemester med Sveriges kanske mest omskrivna kvinna, då duger det ju inte med H&M-badbyxor – det är ju sedan gammalt.

Det finns en bikini i samma mönster, men tyvärr inte i grönt (vad jag kan hitta), vilket är lite synd för annars hade paret kunnat matcha varandra på nästa resa.
Lite som på Böda Camping och gästerna i likadana träningsoveraller – if you know what I mean?

Hannah Widells minihusrenovering

Hannah Widell med familj har köpt ett ett minihus i Sörmland där de ska tillbringa helger under höst, vinter och vår. Sommaren är fortfarande öronmärkt av Gotland.
På Instagram visar nu Hannah upp renoveringen som avslöjar små mini-sovrum där golvytan helt försvunnit till förmån för en känsla av koja där sängen upptar precis hela rummet.
Kliver man ur sängen står man tekniskt sett redan ute i hallen, vilket ändå är extremt effektivt!
Hannah verkar supernöjd och ser fram emot att få spendera nästa helg i det lilla krypin:et.

Jag fick en kommentar från en läsare som inte kunde tänka sig en sämre plats att slappna av på:

Så sjukt tight med en hylla som kan välta över, ser ut som att man måste klättra upp i sängen också…?  plus ett jäkla fönster där folk kan kika in.

Jag antar att det är upp till var och en att välja approach:
Ska man andas lugnt och tänka koja, eller andas i kvadrat och tänka klaustrofobi?