Satu ”Mybabydolls” Nordling Gonzalez skrapade triss i Nyhetsmorgon

Bildkälla: TV4
e

När Satus man skrapade fram tre tv-symboler på en Trisslott fick hon frågan om att skrapa fram vinsten i tv-studion. Under måndagsmorgonen var det dags för tolvbarnsmamman att skrapa Triss i tv. Då vann hon 100 000 kronor.

Satus Trissresa började i höstas då hennes man skrapade fram tre tv-symboler på en Trisslott som han fick i farsdagspresent. Det stod dock omgående klart att det var just Satu som skulle få äran att skrapa fram vinsten i TV4 Nyhetsmorgon.

– Hela familjen var samlad när han skrapade lotten. När han först sa att han hade vunnit trodde ingen på det, men efter att alla hade dubbelkollat förstod vi att det var sant, berättar Satu, som är hemmahörande i Handen.

Under torsdagen var det till sist dags att bege sig till studion för att skrapa Triss i tv. Efter att ha valt lott nummer 24 landade den slutgiltiga vinsten på 100 000 kronor. // Från Svenska spels hemsida

Tolvbarnsmamman Satu – mer känd som @mybabydolls på Instagram – fick chansen att besöka Tv4:s inspelningsstudion i Frihamnen för att skrapa en trisslott, live i TV. Det var hennes man som fått lotten i farsdagspresent, men Satu som fick skrapa i tv.
Efter att ha skrapat fram tre likadana summor så blev familjen 100 000 kr rikare. Det är den lägsta vinsten som går att skrapa fram på den typ av lott som Satu fick välja bland, medan maxvinsten ligger på hela 5 000 000 kr. Flest skrapare kommer skrapa fram 100 000 kr då flest lotter lä ha den prissumman på sig, men 100 000 kr är inget dåligt tillskott i de flestas plånböcker, eller hur?

Stort grattis till 100 000 kr!

Ps. Vilket nummer på lott hade ni valt?
Satu valde lott 24. Har ni något turnummer som ni skulle räkna fram till eller hade ni blundat och bara valt en helt random?

 

Nadia Kenzas nysminkade matta

Svajpa till bild 2 för att se Nadia Kenzas nysminkade matta. Hennes barn har tydligen fått tag i hennes smink och bestämt sig för att gno in alltsammans i familjens krämvita matta.

Jag ser ständigt klipp på sociala medier där föräldrar ”visar upp” sina barns kreationer där de antingen förstört och/eller stökat ner efter de lagt vantarna på någonting de egentligen inte får ha, så det verkar vara ett vinnande koncept. Det kan vara smink, det är väggar som fått agera ritblock, det är mjöl som hällts ut i hela huset och barn som pumpat ut 1 liter bodylotion över allt och alla. Tycker ni att det är kränkande att dela den här typen av innehåll som gör sig roligt på barns bekostnad eller är det mest harmlöst?

Jag undrar mest hur man kan ha tre småbarn och välja en vit matta? Är hon galen? ?
Vi har inga småbarn men väl en brun labrador och jag tvekade länge om vi verkligen skulle köpa en beige matta. ?? Det funkar ju bättre nu än när vi hade missekatten THK (May he rest in peace) hemma som gjort hetsätning med tillhörande kaskadspyor till sin alldeles egna OS-gren, men ändå?

Jag minns fortfarande när jag var liten och precis lärt mig rita hals på mina huvudfotingar och fick slut på ritpapper. Jag gav mig ut på jakt för att hitta någonting att fortsätta öva på, och valet föll på baksidan av vår bruna mockasoffa, and the rest is history. ?
Mina föräldrar var inte så imponerade kan jag meddela, men idag är det lite av en rolig anekdot. Jag undrar fortfarande hur jag motiverade mitt val att rita på baksidan av soffan, men den var ju slät och stor och ingen tittar väl bakom soffan ändå? Ungefär så tror jag att jag tänkte…
Eller så tänkte jag inte alls? Det känns också fullt rimligt. ?

Jag må ha ritat på baksidan av soffan, men jag tvättade i alla fall inte familjens bil med stenar. ? The silver lining, id 

Att ta ut sina bröstimplantat

Bildkälla: Patricia Vide Lindh Instagram

Patricia Vide Lindh går emot strömmen och tar ut sina bröstimplantat, samtidigt som fler och fler av hennes influencerkollegor stoppar in dem – på tal om den där manliga bekräftelse som jag skrev HÄR!
Hon skriver så här:

12 år har gått ganska precis sedan jag satte in 450CC i vardera bröst på proforma i Stockholm. Idag så var jag på min konsultation för att få bort dom! Jag var idag lika lycklig som jag var för 12 år sedan, men av två helt motsatta anledningar. Jag har senaste 4-5 åren inte alls identifierat mig med brösten & har länge velat ta ur dom. Jag har i de stora hela alltid varit nöjd med mina implantat, har inte haft några vidare komplikationer förutom att min vänstra bröst är mer stramt än de högra och har gjort att jag haft svårt att ligga på mage/sida. Jag har haft 4 amningsresor efter jag gjorde min operation & de har inte påverkat min amning alls vilket jag är så tacksam för.

Men jag är inte på samma plats i livet som jag var då, jag känner bara att jag vill få bort dom. Helst igår, och det ska bli en sån otrolig befrielse. Idag så träffade jag min kirurg som fotade brösten, kände på dom och gjorde en upp en kommande plan. Mina kapslar är så pass mjuka och fina så man väljer att bara ta bort implantatet och låta kroppen bryta ner kapseln. (Mindre trauma för kroppen och snällare OP). Jag frågade även om ett lyft skulle vara aktuellt men det trodde han inte, så han vill att jag ska ge det 6 månader för att se hur brösten drar ihop sig efter. Förstå ändå att jag snart slipper 1 kilo tuttar i bröstkorgen och jag längtar tills jag vaknar upp från uppvaket och tar mitt första andetag.

Fick en fråga igår på min frågestund om jag inte är rädd för hur dom ser ut efter att ha tagit ut dom, jag svarade då att självkänslan inte sitter i pattarna. Jag längtar tills jag är lika ”platt” som bilderna precis före min OP och efter att ha ammat mina 2 första barn. Känner bara JA tack, så jävla befriande och sexigt. Så! I slutet av mars så kommer jag utföra min OP och kommer självklart dela den här resan. För jag vet att vi är SÅ många kvinnor som önskar att ta ur våra gamla implantat men som inte vågar av många anledningar.

Nu har ju inte jag haft implantat men jag känner ändå igen mig i det Patricia skriver.
Jag tog bort nästan 1 kg från varje bröst när jag förminskade dem och önskar nästan att jag tagit bort mer, för min livskvalitet förbättrades med 100% trots att läkningsprocessen inte var klockren.
Jag kunde andas igen. Röra mig mer obehindrat och ryggskotten var ett minne blott (nästan i alla fall). Tidigare fick jag ungefär två i månaden, bara av att leva mitt liv. Av att typ ta en långpromenad och ingen sjukgymnastik i världen kunde åstadkomma samma effekt som en bröstförminskning gjorde för mig.

Be gone boob and the boob was gone.