Engla blåst på arbetsfronten

Jag visste inte om jag skulle skriva om detta här men nu gör jag det ändå.

Först, tack för alla grattis till nytt jobb! Men, det finns inget jobb har jag precis fått veta. Jag, och två andra tjejer (som jag klickat jättebra med och vi har fortfarande kontakt) har blivit lurade av en man (tror vi) som ja verkligen gått all in. Orkar inte gå in mer i detalj men vi började ana att något var fel och bollade sinsemellan oss och ja nu uppdagades det att vi har blivit lurade. I god tid innan vi hunnit börja jobba på riktigt och i sin tur kontakta folk eftersom vi trodde vi skulle jobba som rekryterare. Så den kortvariga glädjen och lättnaden över att ha hittat ett jobb övergår nu till total ångest, skam och ilska. Jag mår illa och jag känner mig så otroligt lurad och ledsen. Är tacksam över att kunna prata om det med de andra två tjejerna men ja. Jag skäms också. Att jag gick på det. Och jag undrar hur många fler som blivit lurade.

/Engla

Fy tusan så obehagligt!
Engla på Englas showroom blev erbjuden ett arbete tillsammans med några andra kvinnor där de skulle arbeta med rekrytering, men lagom till att hon skrivit om saken på blogg så framkom det att det var en bedragare som blåst dem alla.

Hon och två andra kvinnor, som hon kommit nära, har blivit alltså blivit lurade av en man som lagt mycket energi på att få dem att tro att rekryteringen och jobbet var på riktigt. Han har alltså utgivit sig för att komma från företaget i fråga, men Engla och de andra kvinnorna började ana att något var fel och diskuterade det sinsemellan, och nu har det bekräftats att allt var en bluff.

Glädjen över att ha fått ett jobb har därför bytts mot ångest, skam och ilska, och Engla känner sig både lurad och ledsen, men samtidigt tacksam över stödet från de andra två kvinnorna. Hon skäms över att ha gått på det och undrar hur många fler som kan ha blivit lurade.
Företaget som mannen låtsade sig komma ifrån har även informerat Engla om att de kommer polisanmäla bedrägeriet.


Englas följare stöttar henne och talar om för henne att det inte är hennes fel, och det är det ju inte.
Så klart, men nu är Engla tillbaka på noll på jobbsökningsfronten vilket känns tungt, men jag är säker på att det kommer komma faktiska erbjudanden till henne längre fram. Håll i, håll ut!

Varför gör man en sådan här sak?
Vad kan den här knäppisen fått ut av det här? Varför?

Tack för tips!

Ätstörningar när julen står för dörren?

Julen beskrivs ofta som årets mysigaste tid, men för någon som lever med en ätstörning kan den kännas som ett enda långt stresspåslag. Allt kretsar kring mat: planeringen, förberedelserna, samtalen runt bordet och de sociala reglerna kring ”ta lite till”, ”smaka det här” och ”det hör ju julen till”. Där andra ser traditioner kan du känna krav, press och en ständig bevakning av vad du gör eller inte gör. Julbordets överflöd, som ska symbolisera trygghet och gemenskap, blir istället en plats där du måste navigera mellan ångest och förväntningar samtidigt som du försöker hålla ihop inför familjen. Det är utmattande att behöva vara ”glad” när hela rummet är fyllt av det du försöker hantera varje dag – och när ingen riktigt ser att kampen pågår mitt i allt det röda glitter och pepparkaksdoftande lugn.

Därför vill jag lyfta fram det här inlägget av Dr Klara Edlund, som är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, klinisk handledare i KBT och docent i psykologi vid Uppsala universitet.

1993 startade hennes forskningsarbete på området ätstörningar vid Uppsala universitet. Under sju års tid följdes över 1000 skolflickor i olika åldrar runt om i Uppland för att försöka identifiera risk- och skyddsfaktorer för utveckling av ätstörningar. Arbetet ledde fram till en doktorsavhandling år 2000.
Man kan alltså säga att hon är mer än en expert på ämnet, och hon använder sig av sociala medier för att kommunicera och diskutera det här känsliga ämnet.
Tyvärr var den här föreläsningen med Dr Edlund och Tjejzonen igår, men jag vill ändå rekommendera hennes Instagramkonto och hemsida om man vill veta mer om hur man kan hjälpa och stötta sina nära och kära som kanske lider av ätstörningsproblematik.

Tycker du att julen är jobbig av den här anledningen, eller vet du att du har någon i din omgivning som du tror kanske mår dåligt av att det här?

Att vabba eller inte vabba?

Det är frågan, vad är svaret – mina goda Shakespearianer?
Jag har trott att det här med föräldrar som trattar i sina sjuka barn alvedon och skjutsar i väg dem till förskolan varit lite som en ”råttan i pizzan” men ju mer tid jag spenderar på sociala medier så framstår det som en strategi som vissa föräldrar använder sig av för att slippa vabba.
Eftersom jag aldrig vabbat själv så har jag aldrig satt mig in i ersättningsmodellen, så jag gjorde en Bingo Rimér och bad ChatGPT förklara upplägget för mig.

Den är cirka 80% av din lön, men med två viktiga begränsningar:
✅ 1. Ersättningen är 80% av din lön upp till ett tak
Taket ligger på 1 143 kr per dag (2024 års nivå).
Det betyder att om du tjänar mycket → förlorar du mer pengar.

Men då undrar jag två saker, och du får givetvis vara hur anonym du vill här:
1. Har du alvedonat ett sjukt barn och skeppat iväg det till förskolan?
2. Varför gjorde du det i så fall? För att inte förlora pengar eller för att du tyckte att ditt jobb är för viktigt för att missa? Eller någon annan anledning så klart, men det var dessa två jag kunde komma på.