Sanna Bråding om ensamhet

Bildkälla: STELLA PICTURES

Jag älskar mina barn. Men den kärleken har ingenting att göra med min känsla av ensamhet.
Jag ger de mitt allt, med det jag är kapabel till. Men jag saknar någon som ger samma sak till mig. Tårarna rinner när jag skriver detta.
[…]

Men nu längtar jag. Jag längtar efter en famn. Efter någon som ser mig. Efter sällskap som förstår min situation och som uppskattar att umgås med mig trots att mina barn tar min största tid av dygnet.
[…]

Och till dig som får en klump i magen av att läsa detta. Jag skriver det just därför. För att du ska förstå att du är långt ifrån ensam. Alla har vi vårt att kämpa med. Kärlek ❤️// Sanna Bråding

Sanna Bråding har skrivit ett öppet och ärligt inlägg om ensamhet och om längtan efter någon att inte behöva vara stark inför. 
Jag har inte så mycket att säga om hennes inlägg egentligen, men tyckte det var så fint.
Jag ville dela det eftersom det kanske finns någon här som behöver läsa det här idag?

Kvicksand och Svarta Madame

Moa DeBruin har listat fyra saker som hon var rädd för som barn, och jag kan omedelbart skriva under på i alla fall två av dem. 
Svarta Madame och kvicksand.
Jag minns fortfarande hur man ska göra för att klara sig om man hamnar i kvicksand, men jag har ingen aning om hur jag fått reda på detta, eller när?
Jag bara VET hur man ska göra, och vem vet? Den kunskapen kanske kommer in ”handy” one of these days? Man ska aldrig säga aldrig…

Moa skriver att hon var livrädd för tvestjärtar, Björnloka, kvicksand och Svarta Madame. För den som inte vet så var Svarta Madame en lek vi lekte på skoltoaletterna, där man i mörkret skulle ropa ”Svarta Madame, Svarta Madame kom fram” tre gånger och så skulle hon uppenbara sig i spegeln.

Här kan du se videos på hur man undkommer kvicksand.
You are welcome. 🙂

Bingo och Katrins olika syn på föräldraskapet

Jag tycker att det borde finnas ett ”körkort” för alla som vill bli föräldrar. Det finns BRIS för barnen som hamnar i kläm. Men vem drar i bromsen innan någon olämplig person avlar en unge utan att förstå innebörden och ansvaret som kommer på köpet när man skaffar barn. Jag tycker att ett föräldraskap innebär att jag är pappa på heltid och dygnet runt. Jag har alltid jour. Om en av mina ungar behöver mig. Då finns jag där i minst 18 år. Varje dag. Dygnet runt. Jag säger inte till mitt barn om dom har hamnat i en knipa. - Ring din mamma! Jag är barnfri denna vecka. Jag anser inte att någon kan avskriva sig sitt ansvar och sin roll som förälder. Såvida det inte förekommer helt oväntade eller oförutsägbara händelser och effekter som inte kan hanteras på sedvanligt vis, vilka förhindrar någon att vara en bra förälder som den föresatt sig eller förbundit sig till när barnet kom till jorden. Force majeure. Annars får alla bara ta sitt ansvar och finnas där för sitt barn. Detta är något som vi diskuterar i dagens avsnitt av Relationspodden. Katrin tycker nämligen inte att barnen får komma hem till henne hursomhelst när hon är barnfri. Hon vill inte att barnen bara stövlar in i hennes lägenhet. Jag tycker det är helt fel. Barn är barn. Ett barn skall inte behöva anpassa sig efter sin mammas nya schema. Om Ringo är i närheten av sitt hem. Så måste han kunna gå dit om det börjar regna. Om hans mamma är naken. Så säger jag skaffa en hasp på dörren om du inte vill få en överraskning. Eller ta in på hotell med din nya dejt.. Vad tycker du? Är det ok att ge ditt barn besöksförbud när du är barnfri?
Bildkälla: Bingo Rimér Instagram

Jag tycker att det borde finnas ett ”körkort” för alla som vill bli föräldrar. Det finns BRIS för barnen som hamnar i kläm. Men vem drar i bromsen innan någon olämplig person avlar en unge utan att förstå innebörden och ansvaret som kommer på köpet när man skaffar barn. Jag tycker att ett föräldraskap innebär att jag är pappa på heltid och dygnet runt. Jag har alltid jour. Om en av mina ungar behöver mig. Då finns jag där i minst 18 år. Varje dag. Dygnet runt. Jag säger inte till mitt barn om dom har hamnat i en knipa. – Ring din mamma! Jag är barnfri denna vecka. Jag anser inte att någon kan avskriva sig sitt ansvar och sin roll som förälder. Såvida det inte förekommer helt oväntade eller oförutsägbara händelser och effekter som inte kan hanteras på sedvanligt vis, vilka förhindrar någon att vara en bra förälder som den föresatt sig eller förbundit sig till när barnet kom till jorden. Force majeure. Annars får alla bara ta sitt ansvar och finnas där för sitt barn. Detta är något som vi diskuterar i dagens avsnitt av Relationspodden. Katrin tycker nämligen inte att barnen får komma hem till henne hursomhelst när hon är barnfri. Hon vill inte att barnen bara stövlar in i hennes lägenhet. Jag tycker det är helt fel. Barn är barn. Ett barn skall inte behöva anpassa sig efter sin mammas nya schema. Om Ringo är i närheten av sitt hem. Så måste han kunna gå dit om det börjar regna. Om hans mamma är naken. Så säger jag skaffa en hasp på dörren om du inte vill få en överraskning. Eller ta in på hotell med din nya dejt.. Vad tycker du? Är det ok att ge ditt barn besöksförbud när du är barnfri? // Bingo Rimér

Bingo Rimér luftar tankar om hur det borde finnas ett körkort som behöver tas av alla som vill skaffa barn. 
Jag tycker att det även borde krävas när människor skaffar hund, men det är kanske bara jag?
Bingo resonerar även kring det där med att ha delad vårdnad om ett barn som alternerar sitt boende mellan de båda föräldrarna, och att man aldrig riktigt kan räkna sig själv som ”barnfri” någonsin….

Jag tycker att ett föräldraskap innebär att jag är pappa på heltid och dygnet runt. Jag har alltid jour. Om en av mina ungar behöver mig. Då finns jag där i minst 18 år. Varje dag. Dygnet runt. Jag säger inte till mitt barn om dom har hamnat i en knipa. – Ring din mamma! Jag är barnfri denna vecka. Jag anser inte att någon kan avskriva sig sitt ansvar och sin roll som förälder. // Bingo Rimér

Katrin, som Bingo har två barn med, ser tydligen lite annorlunda på saken.
Hon tycker tydligen inte att barnen får komma hem till henne hursomhelst när hon är barnfri. Hon vill inte att barnen bara stövlar in i hennes lägenhet.

Vad tycker ni om hans resonemang? 
Jag är helt med på det han skriver….

Paulas svar på mitt inlägg och era kommentarer

Ni var många som reagerade på att vi smusslade om Mollys dag på Grönan och inte berättade något för Leonore. Jag blev full i skratt idag när jag fick se att det blev ett helt inlägg på Bloggbevakning med kommentarsfält deluxe som följd. Där folk förfärade sig över hur jag skapar trauman hos Leonore och splittring mellan syskonen. Känns nästan som att istället för en egen dag på Grönan med Leonore sen borde jag lägga dom pengarna på någon terapitimme eller två för henne. // Paula Rosas

Paula Rosas har skrivit ett inlägg om mitt inlägg om hennes inlägg. 😉
Hon skrev nämligen ett inlägg om hur hon och den äldsta dottern lurade lillasyster, och gick på Gröna Lund utan henne.
Jag förstod inte riktigt syftet med lögnen, medan kommentarsfältet drog på en ytterligare växel, som du kan läsa här. Det här var ett ämne som verkligen engagerade er. 

I sitt inlägg skriver Paula att lillasyster så klart vet om besöket, som avslöjades när den stora Daimvinsten plockades fram. De tummade på att hon skulle få en likadan dag, så fort hon är 140 cm lång och kan åka allt på Grönan.

Så hela grejen är överspelad i familjen Rosas och Leonore verkar inte ha tagit mental skada av sveket i alla fall. Men i kommentarsfältet på BB började jag ändå fundera på:

Får man aldrig ljuga för sitt barn? Blir förtroendet emellan förstört för all framtid om man som förälder inte är helt ärlig med dom? // Paula Rosas

Hon tar upp exempel på ”vita lögner” som många föräldrar använder sig av, bland annat dessa:

– Nej, godiset är slut. (klipp till mamma och pappa som gottar sig i soffan)
– Jag vet inte vart XX tog vägen, vi kan leta! (den var trasig, smutsig och vi kastade den)
– Ska vi skriva brev till tomten med vad ni önskar er?(önskelistan går till släkten och oss föräldrar)
– Det här är hulkensoppa som man blir superstark av! (det är spenatsoppa men hur kul tycker ni spenat är?)
– Lekplatsen har stängt, vi får gå dit imorgon! (mamma orkar inte gå till lekparken)
– Filmen tog slut, då var det slut på barntv för idag, nu ska tv sova. (i dagens samhälle tar det aldrig slut på barntv…)

Får man småljuga för barn, eller ger det trauman för livet om det uppdagas?