Den 8:e april 2026 publicerar Aftonbladet en artikel om hur Julia Franzén erkänt i podden ”Nemo möter en vän” hur hon och Bingo Rimér varit nära att bryta upp sin relation:
Vi har löst det där bra. Nu har vi hängt ihop i typ fem och ett halvt år, och det har verkligen varit så nära på att ta slut så många gånger. Det har varit så fruktansvärda bråk – destruktivt, elakt, alltså hemskt. Men i mer än ett halvår nu har vi haft det så lugnt.
Tidigare har konflikterna handlat om barn – om, när och framför allt huuuur det ska passa in i schemat. Julia säger själv att hon inte vill vara gravid samtidigt som hon spelar in lekprogram för tv.
I samma artikel berättar hon att hon tackat nej till “en stor grej” för att hon, citat, “måste bli gravid”.
Hon är också fullt medveten om hur det låter. Och ja – det låter exakt så.
För några dagar sedan dök hon upp i Rix MorronZoo och meddelade att planen är att sätta in ett embryo redan nästa månad, alltså i maj.
Även detta rapporterat av Aftonbladet, som verkligen inte missar en fertilitetsuppdatering anno 2026.
Anledningen till det är en smula anmärkningsvärd ändå, och är baserad på faktumet att Bingos son Rambo är född i december och han hatar det. Jag kan bara instämma, det var fan inte kul att vara född i november det året man blev myndig, när i princip alla vänner runt omkring en fyllde före en, men huruvida jag hade lagt fokus på det, och planerat barnets födelsedag efter det låter jag förbli osagt eftersom jag har långtgående planer på att inte få några barn alls, och det kan man göra året om utan vidare klagomål.
Du som har eller vill ha barn – har du ett liknande upplägg som Bingo & Julia eller får det ske när det sker?
Föregående inlägg 
Jag har ett barn som är född i februari, men 90% av hans kompisar är året innan födda, så då är han ju ändå sist med att fylla 18. År själv född i december men min bästa kompis var 6 mån yngre. Det var väl lite tråkigt att fylla år så nära inpå julen men efter typ 12-års ålder har det inte spelat någon roll.
Eller så föds barnet för tidigt och blir ändå ett december barn 🤷♀️
Fast om man återför ett embryo i maj så blir BF antingen i januari eller februari
Ja? Å slipper således föda i december.
Misstolkade texten! Tänkte att Camilla menade att barnet skulle födas i december
Jag tolkade som att Camilla menade det också 🤔
Idiot. Vill man verkligen bli mamma för att älska ett barn struntar man i vilken månad barnet kommer i. O det här fallet med två fullvuxna människor som bara tänker på pengar så vill man att pengar styr, visa upp att jag har pengar så jag bestämmer när och i vilken månad barnet ska komma. Detta är inte av kärlek utan för att det är rättighet och man SKA ha barn. Usch
I Stockholm är det inte ovanligt att planera januarifödsel för att få barnet tidigt i kön för en viss skola.
Julia och Bingo är för egocentriska i sitt förhållande för att ta bra han dom ett gemensamt barn. Det barnet kommer flängas fram åter för att de inte kan bo tillsammans…
Är de ett kärlekspar!? Embryo? Har inte följt med här så jag kanske är ute & cyklar – är det insemination p g a svårigheter att bli gravid, problem med spermier eller insemination för att kunna välja kön eller är det platonisk kärlek?
Förlåt men vad svamlar du om?
Jag vet heller inte varför de sätter in ett embryo. Absolut en intressant fråga.
Är de ens ihop? Jag slutade följa dem för flera år sedan men få bodde Julia i Bingos lägenhet i Spanien själv, sedan i Lerum och i någon liten anslutande lägenhet till Bingos. Känns inte som att de lever ett liv ihop på något sätt, men jag har som sagt inte följt dem på flera år.
Vi planerade med samma tanke. Blev gravid fösta försöket. Hade missat den lilla detaljen att vecka 0 är när man har ägglossning, alltså två veckor innan man är gravid. Resultatet? Barnet föddes i mellandagarna. Så kan det gå 😂
Men två veckor hit eller dit? Barnet föds ju ändå oftast inte exakt efter 40 veckor, utan det kan ju komma både tidigare och senare.
Vi planerade till februari. Men så kom vårt barn 2 månader för tidigt. Tji fick vi för att försöka planera in tidigt på året. Huvudsaken hon var frisk känner jag nu.
Födde också två månader för tidigt. Hade bf i maj men det blev mars barn.
Går inte att planera när man blir gravid och när barnet kommer
Efter 3,5 års resa med ofrivillig barnlöshet, 7 omgångar IVF och 8 misslyckade återföringar av embryon så blir jag aningens triggad av att folk/kändisar räknar med att det bara ska gå på första försöket. Jag blev äntligen gravid på 9e försöket, och önskar ingen den mardrömsresa vi haft, så håller tummarna för Julias första embryoåterföring! Men lite ödmjukhet inför att det inte är en självklarhet att det fäster när man stoppar in ett embryo hade varit fint.
Jättetråkig upplevelse för dig men du kan inte kräva att andra ska anpassa uttalanden och inte få säga sånt här, bara för att det ”triggar” dig. Lär dig leva med att livet inte är rättvist istället för att andra ska anpassa sig efter dig.
Fast man kan fortfarande vara ödmjuk inför att det kan bli svårt. Taskig kommentar.
Jaha? Ska inte folk kunna berätta hur de önskar för att någon kan bli triggad av det eller hur menar du? Märker de att det inte blir som planerat, så som livet faktiskt ofta är, är de förmodligen tacksamma för när/om det än blir.
Jag förstår vad du menar och va kul att du nu är gravid 😃 vår son var inte planerad det blev när det blev liksom 😅 däremot började vi planera och försöka med nummer två, vilket inte har gått som vi önskat. Så där förstår jag din frustration när en del säger att de ska bli gravid vid en viss tid. Nu har vi inte tagit resan med IVF men vi försöker fortfarande 4 år senare och känner lite att det blir när det blir 😊
Jag tror att hon bara inte förstår…
Jag som försökt bli gravid i snart tre år (IVF och hittills tre missfall, det senaste för några dagar sedan) hade blivit överlycklig bara jag blev gravid, fick behålla och föda en frisk unge. Oavsett månad. Men har man inte den problematiken kanske man kan vara med kräsen med vilken månad man vill föda i.
Och om barnet inte var friskt? Vad räknas som sjukt? Inkapabel till att överleva, kraftigt funktionsnedsatt, lindrigt funktionsnedsatt?
Behöver du verkligen ifrågasätta någon som berättar om sina fruktansvärda erfarenheter?
Lite empati kan man väl ha.
Rebecka: Får du missfall kan du väl räkna ut med ena stjärthalvan att den nivå av sjukt inte skulle överlevt post partum? Du får inte missfall om embryot har en lindrig funktionsnedsättning.
Beklagar det du gått igenom <3 Jag har ett levande barn på 6 graviditeter (fem missfall varav tre uteblivna). Fick fyra missfall i rad på 16 månader men är nu i v 24 där KUB, TUL och RUL sett bra ut, efter att ÄNTLIGEN hittat en läkare som slutade klappa mig på huvudet och sa att det bara var slumpen (Dr Sarah Nejdet sgfk.se – hon är uppdaterad på ALL jäkla forskning osv). Blev gravid två veckor efter besöket och barnet överlevde direkt med rätt tabletter. Förstår om det inte ger hopp eftersom min historia är just min , men vill ändå dela ifall det kanske hjälper dig något!
Och min första tanke när jag läste detta var "Oj vad naivt att gå ut i media och berätta att man blir gravid i maj" – men blir väl så när man har en annan historik och vet hur jävligt det kan vara att faktiskt lyckas. Vi väntade tills efter v 12 med att ens berätta för familj.
Vi känner exakt som du ett levande barn, som är friskt är ALLT man önskar vi skiter fullständigt i kön och födelsedag. Vår dotter hade först BF samma dag som vår son men nu kommer hon två dagar innan iaf (eller ja det får vi väl se haha).
Hoppas verkligen att ni någon gång lyckas och att du slipper fler missfall, fyfan vad jag hatar missfall. Trauma från alla ultraljud där det bara konstaterats att "Nä du här är inget som lever" eller "Ja där är ett embryo utan hjärtslag".
Rebecka allvarligt talat… Det är väl klart man önskar att föda ett levande och friskt barn, finns väl inte en människa som önskar att ens barn ska födas sjuk?
Vad menar du med ”rätt tabletter”? Är för gammal för fler barn men ändå nyfiken. Får känsla av att det kan hjälpa väldigt många att veta.
Ingen shaming nu men bingo är 50 bast. Kommer han verkligen orka med en rebellisk 14åring vid 64? Eller är tanken att han inte ska vara särskilt delaktig i barnuppfostrandet…
Barnet verkar mest vara Julias projekt. Men man undrar ju om hon verkligen har tänkt igenom det här med att vara mamma när hon väljer att inte bo med Bingo och samtidigt ha ett så rörigt och fullspäckatt liv som hon lever.
Det är inte som med hunden hon släpar med sig överallt som en gullig accessoar att ha ett barn att ansvara för.
Ok att hennes mamma säkert kommer att få agera barnvakt ganska mycket men är Julia beredd på att sänka tempot?
Projekt, där satte du nog huvudet på spiken. Får känsla av att det uttänkta influenserprojektet börjar redan med artikeln i Aftonbladet.
Om inte jag minns helt fel så va Katrin tvungen att sätta ner foten för några årsedan och tvingade papporna att ha barnen varannan vecka på grund av att Bingo inte tog sitt ansvar som pappa så nej jag tror inte han kommer att ta sitt fulla ansvar denna gång heller
Beror väl på, min farsa fick sitt sista barn när han var 49 och han var verkligen i sin PEAK är han fyllde 60! Så visst kan det bli bra fast man är ”gammal”. Han var även en hemmapappa så delaktig i barnuppfostran var han 100%.
Finns en äldre pappa där jag bor, finare och mer engagerad pappa får man leta efter. Så visst kan äldre föräldrar vara en tillgång och ha ork. 🩷
Och Bingo har ju sitt longevityprojekt, kan ju bli hur bra som helst.
OT. Men jag funderar på renoveringshysterin som råder. Jag tror tyvärr detta är ytterligare en grej som influencers bidrar starkt till. Förutom att vi ska konsumera diverse smörj för ansikte, BUS, polyesterkläder och hellofresh så ska vi också renovera? Har renoveringshysterin alltid varit så som den är eller är detta något som kommit mer och mer på senare år?
Om man ser till vanliga människor så har det faktiskt gått ner. Färre river ut och renoverar rubbet. Många fler fixar lite lagom. Dels för att det blivit så mkt dyrare att renovera och dels för att bostäder inte går upp lika mkt nu samt att många har svårt att få sålt.
Tror att inredningsintresset funnits länge, men att idealet att exakt allt ska va perfekt kommit med sociala medier. Det duger inte att måla om väggarna och kanske köpa nån ny möbel när det börjar se mossigt ut, utan allt ska ut och nytt nytt nytt. Tror många (framförallt unga som flyttar hemifrån) har en bild av att det inte duger om det inte ser ut som influencernas mångmiljonhem.
Kan inte vara så kul att läsa planering för att föda barn en viss månad för de som inte ens kan bli gravida. Är det så dj-a viktigt vilken månad man föder ett barn??!! Själv är jag född i juli, dvs ingen ide med barnkalas då alla ändå var på semester. Men jag är glad att jag blev född överhuvudtaget!!!
Om man som i det här fallet avlar på osmarta gener kan barnet dra fördel av att vara född tidigt när hen går i skolan. Barnet kommer att vara nästan ett år äldre är de klasskamrater som är födda i december och det försprånget kan behövas om intelligensen är på den lägre delen av skalan.
Haha garvar åt denna kommentaren 🎯
Samma här🤣
Speciellt om det är en pojke, eftersom pojkar ofta mognar långsammare och kan ha det tuffare i skolan, om de är födda sent på året.
Anonym 11:30:
😂😂😂
Ja, jag och maken planerade också barn efter när vi ville de skulle ha födelsedag (juni och augusti), blev toppen! För oss som har lyxen att planera så är det väl fint att vi gör det? Självklart är det så att i slutändan är ett friskt barn viktigare än exakt vilken födelsedag ungen har men nog spelar det in att jag själv fyller år i December när barnen planerades.
Men jag trodde ärligt talat alla tänkte så när de börjar försöka naturligt..
Man kanske tänker så om man inte gått igenom svårigheter och missfall.
För oss andra är det skitsamma när barnet föds, så länge man faktiskt får ett barn.
Ärligt talat tänkte vi inte alls på det. Tycker det är helt oväsentligt i vilken månad barnen är födda. Nu har vi en född i februari och en i augusti.
Trodde typ ingen tänkte så? Eller såklart vissa, men inte att det skulle vara det vanligaste. Mer att man bara slutar med preventivmedel och ser vad som händer. Men det kanske förklarar varför det tog ett år för mig att bli gravid med vårt första barn, jag hade ingen plan.
Vi tänkte absolut så. Skulle ha ett barn fött tidigt på året, bf mitten av februari. Tryggt avstånd till december – tänkte vi. Ingen kom två månader för tidigt, haha.
Ingen = ungen
Egentligen gillar jag tanken på ett decemberbarn och tycker att min egen födelsedag i maj är väldigt tråkig. Men så har jag flera stycken i min närhet som fyller år i andra halvan av december varav 23-31 är nästan en varje dag (alla är inte i min direkta krets men kan vara typ kompis sambo och i det ledet, ändå folk jag känner men inte firar liksom) och det verkar inte asroligt att ha de födelsedagarna. En släkting fyller sen år 1/1, visserligen januari, men måste vara en tråkig födelsedag.
Kan man välja så hade jag valt april eller juni. Men samtidigt förstår jag ju också att vill man verkligen ha barn och planerar och försöker för det, så spelar födelsedag ingen roll i slutändan ändå. Men drömma får man göra, precis som att man får drömma om allt annat.
Juni är ganska dåligt faktiskt. Så även juli som då alla är bortresta och omöjligt med släktkalas, än mindre barnkalas. Men juni? Folk är borta eller har planer runt 6 juni som ofta blir en långhelg. Sen är det skolavslutningar och sen midsommar. Veckan efter midsommar har folk redan åkt bort.
Det är din åsikt. Ska man vara sån dessutom så finns det ingen tid som är bra.
Sommar, nej nej folk är bortresta.
Mars och april, nää det kan vara på påskafton.
Maj tycker inte jag som majbarn om. Dessutom många bortresta om man råkar fylla år första maj eller Kristi himmelsfärdhelgen.
Januari, nä då har ingen råd med presenter.
Februari, nä då åker folk skidor.
Återstår då september, oktober och november. Och det går inte för då är folk deprimerade för att det är mörkt och kallt.
Lärdom av detta: skaffa inte barn för det är aldrig en bra tid att fylla år…
Haha just därför är min sons födelsedag i november perfekt, det lyser upp och gör alla glada,
Tycker november verkar jättetråkigt och alla jag känner som fyller år då har delat uppfattningen om att alla mest går och väntar på att det ska bli december och julstressen har börjat.
Men snälla! Snacka om att leta problem.. Fyller under första halvan av juni och dottern med. Är ju en fantastisk tid att fylla år! Sommarväder, man kan vara utomhus och fira, det är vackert i naturen, man kan pynta fint med sommarblommor, folk har inte hunnit gå på semester osv. Egentligen tycker jag de flesta månaderna har sin charm! Kan man så skulle jag undvika att fylla år nov-feb men mest för att det kag tycker att det är en så tråkig period på året och färra alt kring hur man vill fira.
Har alltid älskat att fylla år i juli. Som barn var vi i sommarhuset och jag hade en massa sommarkompisar där, så jag tyckte det blev mer firande för mig än vad jag upplevde att barnen hemma fick. Alla var ju lediga så det blev alltid heldagsfirande för mig på själva födelsedagen. Som vuxen är det ju också toppen, har nästan aldrig jobbat på min födelsedag.
Skulle inte haft några problem alls om mitt barn föddes i juni eller juli, men när jag nu till slut äntligen lyckats bli gravid efter en IVF-insättning och har bf i december (om det håller i sig) känner jag att jag kommer vara nöjd bara jag får ett levande barn.
Mitt ena barn är född i juli, tycker det varit toppen att slippa barnkalasen (förutom då med familjen och vissa släktingar) Och mitt barn har själv tyckt det varit skönt att slippa ha hela klassen härjandes hemma/lekland då hen har OCD.
Vad är det för fel på maj? Mitt första barn är född i slutet på maj, älskar det! Har varit så fint på hans födelse dag varje år att vi har kunnat vara utomhus (född 2023). Jag själv är född i juli, ingen som kunde komma på kalas när man var liten och nu firar man det oftast med familjen. Fördelen är att man alltid var ledig.
Tycker bara det är tråkigt. Fyller om lite drygt 2v och har alltid tyckt att det varit en dålig födelsedag. Jag är född drygt en månad för tidigt och juni hade varit trevligt. Hade också varit precis precis efter att skolan slutat. Perfekt.
Tyckte hans inlägg om dottern häromdagen var bisarr. Han nämner att dottern kommer från hans pung och allt började från hans testikel och undrar om det är något dottern tänker på. 🤮
Hade blivit så obekväm om min pappa hade tillägnat ett sådant inlägg till mig.
Han skriver ofta sådana inlägg, han vill gärna hylla dottern på alla sätt som går, han är en riktig simp-pappa som fjäskar för henne (nej, det är ingen vanlig stolthet, det är underdånighet, lite som föräldrar som kallar sina småbarn för kompisar). Antingen njuter hon väl av uppmärksamheten från kreti och pleti eller så är hon ”medberoende” och vågar inte säga ifrån. Troligtvis det första.
Va? Hur kan bf bli december? Jag blev gravid för typ exakt ett år sedan, och barnet kom i januari.. 🤔
Ja, det är väl december de ville undvika?
Två föräldrar med adhd, som inte verkar bo nåt vidare tillsammans ena dessutom stor tid utomlands, han har barn med två tidigare kvinnor. Upptill det har de alltså inte kunnat hålla sams under sina första år tillsammans, som de flesta snarare brukar beskrivas som ”smekmånaden”. Senaste halvåret har det varit ”lugnt”. Låter ju som en fantastisk konstellation för barn.
Det kommer regna orosanmälningar där.
Förmodligen. Om så bara för att folk okynnesorosanmäler kändisar hela tiden.
Jag planerade eller tänkte absolut att jag ville ha barn under sommarmånaderna och blev gravid med BF juli – drömmen för en optimerare av rang som mig! Sen fick jag missfall, är nu gravid igen med BF december om allt går vägen. Ska jag vara ärlig så är jag otroligt besviken över det faktum att mitt barn kommer födas i december med allt vad det innebär. Alla i min närhet inkl jag själv är sommarbarn och det är ljuvligt. Självklart är det viktigaste att barnet är friskt och för mig betyder det + att jag inte får missfall långt mycket mer än att barnet ska vara ett sommarbarn, men kan inte sticka under stolen med att jag känner mig lite som ett misslyckande gällande det.
Men vad är ett ”sommarbarn”? Att hen är nyfödd på sommaren eller att man fyller år då? Sistnämnda är ju verkligen en bagatell, dagens i-landsproblem liksom. Förstnämnda.. ja det kanske är enklare men samtidigt, man gör ju inte så mkt kul med en nyfödd, kanske mysigare med en unge på några månader – halvår?
Hursomhelst, fattar inte riktigt varför man hänger upp sig på detta. Lycka till hursomhelst!
TS skrev ju ”Alla i min närhet inkl jag själv är sommarbarn och det är ljuvligt”.
Finns ju ändå många som inte gillat att fylla år på sommaren – kompisar är bortresta och behöver kanske skjuta på kalas tills skolan börjar osv. Är ju mycket annat roligt på gång på sommaren också. I vuxen ålder kan jag absolut inte förstå varför det skulle spela någon roll i vilken månad man är född.
Nej jag är född mitt i sommaren, var ju värdelöst som barn och även tonåring. Nu som vuxen är det riktigt bra men kan inte säga att jag skulle brytt mig särskilt om jag istället hade födelsedag i april
Har två barn som fyller fyller år mitt i de traditionella semesterveckorna. Det är aldrig några släktingar eller kompisar hemma när de fyller år så kalas får alltid skjutas på några veckor. De får aldrig heller vara barnet som firas i skolan eller på förskolan. Tror dock att de som du kommer uppskatta det när de är vuxna även om det kan upplevas som tråkigt just nu.
Skönt att höra den poängen. Vad gäller spelar roll så tycker jag generellt sätt bara att det skulle vara mer nice med ett sommarbarn – men som sagt förstår jag att det egentligen kvittar. har dock lärare i min släkt som nämnt att det generellt går bättre för barn som är födda i början av året (vet själv ej om detta stämmer dock).
Åh herregud vilken idiotisk inställning. Du känns knappast mogen att bli mamma.
Haha ja det vet jag ju såklart, men det är ju en känsla hos mig som har ett stort kontrollbehov – och här har jag ju absolut inte kontroll just nu t ex. Att vara mogen som mamma är jag nog, att inse sina brister och hur ens känslor och resonemang kan vara orimliga, men ändå få finnas – anser jag vara moget och ett bra tecken.
Att vara förälder kan vara ett helvete. Det är långtifrån alla barn som är friska. NPF-föräldrar har det fruktansvärt jobbigt. Om man är ledsen över att barnet är fött i fel månad har man ingen aning om vad som kan komma sen.
Både Julia och Bingo har ADHD.
Men ligger din känsla av misslyckande i att du inte får ett sommarbarn eller att du inte exakt lyckades planera in när du skulle få barn?
Det är nog både och! Att jag inte kunde styra och ”prestera” rätt är jobbigt för mig tyvärr. Sen är det väl bra att öva på att få acceptera att allt inte blir som en tänkt sig och att det inte kan styras, men ändå..
Acceptans ska du absolut öva på i förhållande till ditt barn. Barn handlar inte om att prestera över huvudtaget, det handlar om kärlek till barnet som är just som det är.
Jag hade också tänkt mig båda barnen till sommarbarn men ena är född i februari och andra 1 mars, så inte ens nära sommaren, men bra har det gått, jobbigt med innekalas och under corona med utekalas för närmsta släkten, men bra har det gått och människor har det blivit av dem också!
Lova bara att inte föra över den känslan på barnet!! Vad du än gör….
”Fruktansvärda, elaka bråk, destruktiva, hemska, nära att bryta upp många gånger…”! – låter inte som en jättebra miljö för ett barn….. Är de vuxna ens?
Så går det när två adhdpersoner ska leva ihop
Har nya grannar ovanför mig, de ”hotar” med att skaffa barn. Ett par som kommer hem mitt i nätterna och alltid bråkar och skriker hysteriskt på varandra. Möbler välts och jag får aldrig sova en hel natt. Bävar för den dagen ett stackars barn ska födas in i den familjen… ☹️
Vi har två höstbarn och vill nu helst ha ett barn till våren. Det handlar egentligen främst om att barn som är födda sent på året kan ha svårare i skolan etc, eftersom hjärnan såklart är yngre än klasskamrater tex. Samtidigt är jag själv höstbarn och har aldrig haft några problem av det, det enda som irriterat va väl att klasskompisar fick fler studiebidrag än jag innan vi slutade gymnasiet 😆
Viktigast för mig nu är väl dock att försöka bli gravid så snart som möjligt då äggen börjar bli till åren och man kanske inte har så många bra kvar.
Vi planerade att få barn tidigt på året, och vår son föddes i februari. Anledningen är bland annat att jag själv är född i slutet av december (den 28:e). Dels tyckte jag att det var tråkigt att fylla år så sent på året, eftersom många av mina vänner kunde börja gå ut och göra saker tidigare än jag. Men det handlade också om skolan, det kan vara stor skillnad i utveckling mellan ett barn som är fött i januari jämfört med december. Jag upplevde ofta att jag låg lite efter mina klasskamrater.
Tänker att alla planerar på ett hum först? Märker man sen att det inte går eller man får problem med att bli gravid är man väl tacksam för en bebis oavsett och skiter i planeringen? Eller?
Alla planerar inte vilken månad barnet ska födas i, nej.
Jag och min partner bestämde oss för att vi nu har allt som behövs för att kunna ge ett barn en trygg och bra uppväxt, och så slutade vi med preventivmedel bara. Ingen planering och inga andra önskemål än ett välmående barn.
Ingen av dessa två är lämpliga som föräldrar.
De har haft det så lugnt i ett halvår ?
Ja de ses ju knappt 😏
Så de har ett förhållande i cirka sex år där 5 1/2 år varit destruktivt , då är det dags att skaffa barn… 🙈
Känns stabilt, eller inte…
Ja, absolut! Våra barn är födda i maj och juni helt enligt plan. Hade vi inte blivit gravida direkt hade vi väntat ett halvår så att barnen inte skulle födas på andra halvåret. Är själv född på hösten och hatar det. Jag fattar att alla inte kan planera såhär men vi hade tur!
Tycker egentligen inte det är så konstigt att planera lite om man nu inte försökt tidigare och därmed verkligen vill ta varenda chans. Men alltså, vet man att man vill ha barn snart betyder det ju inte att man nödvändigtvis måste börja försöka IDAG, kan ju finnas olika orsaker till att man vill vänta lite med försöken dvs det passar inte just nu. Och en månads försök mer eller mindre, vad spelar det för roll? Kan absolut förstå att man fördröjer det lite om det skulle innebära ett decemberbarn (är själv decemberbarn så nej menar inte att de är sämre) liksom man väntar om man har en jorden runt-resa planerad.
Har man försökt i flera år så kanske man inte vill göra uppehåll just på grund av eventuell födelsemånad men återigen, en månad mer eller mindre av aktiva försök gör inte direkt någon skillnad så är ju inte som att det är en ”lyx” att kunna välja bort en kort period, däremot kanske en ”lyx” att välja exakt födelsemånad. Men vem har ens den chansen? Även om man blivit gravid på första försöket flera gånger innan är ju varje befruktning/graviditet ny.
”En månad mer eller mindre av aktiva försök gör inte direkt någon skillnad” känns ju lite konstigt att skriva när du refererar till par som försökt i flera år att bli gravida. Vi har haft svårt att bli gravida, jag blir inte triggad av att läsa om andra som planerar sina graviditeter utifrån födelsemånad, men kan säga att den ångesten man ständigt lever med när man försöker bli gravid innebär verkligen att det skulle kännas fruktansvärt att inte försöka en månad. Framförallt om man är lite äldre och känner hur klockan tickar ner varje månad. Personligen kan jag därför ändå ha lite svårt att förstå Julia Franzén, som pratar om sin starka barnlängtan, är 35 och uppenbarligen har fertilitetsproblem men ändå väntar på att börja försöka för att man vill pricka in en viss månad, men alla tänker ju olika.
Äldre föräldrar får ofta barn som är autistiska. Bra mycket värre än att vara född sent på året.
Hahaha! Jag må vara autistisk men jag är åtminstone född i augusti 🥰 Och nej, mina föräldrar var inte gamla. De hade ba otur
Vi planerade för att inte få barn dec-mars eftersom vi har nästan 4h till förlossningen och helst inte vill köra den sträckan på hala vägar och i eventuell snöstorm.
Minstingen är född juli -24 och i juli/augusti föddes 23 barn här i byn, som totalt har 800invånare, så verkar vara fler som tänkte som oss..
Tror inte ett dugg att barn på ”riktigt” någonsin varit aktuellt mellan dem. B o hans familj är nog betydligt klokare än så, tror snarare de skulle avråda B att skaffa ytterligare en arvinge. För isåfall lär det bli mindre för hans 3 barn att en dag ärva, B har ju ocnså en ö i skärgården i Blekinge, ett hus i Sthlms skärgård. Nej det är ju uppenbart att de bara latjat om barn för att skapa content. O J skulle nog ha väldigt svårt att sätta ett barn före hennes egna alla behov, som att jaga tv-program att vara med i, sitt eländiga fakelöshår som hänger som två jättebreda brödlimpor på var sida om huvudet. Löshår ska se naturligt ut, betydligt i mindre mängd, o lösfransar, lösnaglar, kortkort, o detta pendlandet till Spanien? Det livet finns ingen plats på kartan när man får barn. Då kan man glömma sitt flackande hit o dit, ständig sömnbrist under flera års tid, o totalt bunden tills barnet blir myndigt. Gubben B är på tok för gammal för bebis igen. Nej, som sagt, bara en plojgrej för att försöka hålla uppe sin aktualitet i tidningar o radioprogram. Två vuxna med adhd, bör nog inte skaffa barn heller tillsammans med tanke på det genetiska arvet med adhd-genen.