Elsa Billgren – vår ”fifty shades of white-fantast” har fått en fråga om att rensa, respektive spara saker.
Frågeställaren har hela förrådet sparat med skor och kläder som hon inte kan släppa taget om. Vissa kan vara ”bra att ha” andra vill hon spara för att hon pendlar så i vikt pga amning och en tredje hög sparar hon för eventualiteten att de kommer bli modernt igen”. Dock skriver hon att allt sparande tynger henne och hon behöver hjälp med hur hon ska tänka när det kommer till att rensa och slända bort saker.
Elsa svarar följande:
Här tror jag att man får börja, vem av dessa är jag? Eller vart lutar jag? För mig är det klurigt för jag är en person som mår absolut bäst när det är luftigt, ordning, men samtidigt gammalt och själfullt. Jag har dessutom förändrats under livet. Från att vara en person som mår bra med massa grejer (eller gjorde jag egentligen det är frågan?) till att rensa upp mer och mer och våga säga hej då till sånt som inte är helt rätt. Jag tror absolut man förändras och utvecklas i den här frågan. Ju äldre man blir, desto mer krass kring grejer kanske man är. Behöver jag den här? Kommer den här bara ligga i skåpen? Eller så blir det tvärt om, att känslorna styr inköp och man lätt förälskar sig i saker och samlar.
Hur gör man då när man ska rensa? Jag brukar vara rätt hård och tänka på följande:
– Är det ett trendföremål/plagg?
– Hur mycket har jag använt det, haft det framme?
– Är det ett säsongsföremål/plagg?
– Bär jag det här plagget?
– Hur många liknande har jag, och är detta den bästa?
Jag avskyr tanken på att behöva rensa och slänga/sälja/ge bort saker, men har fått över på det ganska många gånger genom livet och ibland är det skönt när det är klart.
Andra gånger fortfarande gör fortfarande ont att tänka på då rensningen innehöll saker som jag verkligen inte ville göra mig av med, men som inte gick att kånka med över Atlanten, ens på ett fraktfartyg.
Det är som karaktärerna ”Spara och Slösa”, men istället för pengar handlar det om prylar och rensning.
Vem är man? ”Rensaren” eller ”samlaren/Hoardern”?
Vem är du?
Föregående inlägg 
När jag rensade i förrådet senast slängde/skänkte jag en hel del. Många minnessaker ligger bara i förrådet. Vilken glädje är de till då? En hel del av sakerna kommer inte betyda något för mina barn eftersom de inte har den kopplingen till dem. Så det blev en ordentlig utrensning som jag inte ångrat.
Just det där att våra barn inte har koppling till saker som betyder mycket för oss, känns ledsamt tycker jag.
Det har man väl bara sig själv att skylla tänker jag. Hade man introducerat saker tidigt (t.ex leksaker) som man själv hade, eller senare smycken, porslin etc så hade barnen kanske velat ha det.
Min mormor blir kränkt när någon inte vill ha nåt som betytt mycket för henne. Då kan det vara sånt som vi aldrig ens har sett eller ens skulle få användning av, som exempelvis nån virkad bäbismössa ”den här hade jag när jag fyllde 1, den virkade min mormor till mig. Den är 80 år nu” – jaha okej men vad ska vi göra med den, vi har inga barn… och så tycker hon man ska spara den tills man får barn. Tackar gudarna för liten lägenhet och begränsat utrymme.
Jag förstår att hon blev ledsen. Den mössan hade ju hennes mormor gjort. (Dock konstigt om din mormors mormor virkade mössan för bara 80 år sen.)
Känner mig korkad nu men varför är det konstigt om mormor nu är 80+?
Just nu är jag stenhård och slänger, skänker eller säljer ALLT jag inte använder eller har använt på ett tag (år). Kan inte spara på något ifall jag behöver ha det om 10 år.
Vill typ också sälja allt i min garderob för att jag just nu har fem plagg jag tycker om. Men kommer ångra mig😅
Men urk vad IL sagt om sin psykolog, varför pratar hon om sånt?
På tal om vett och etikett.
100% ej sant. (Tror jag)
Hon vill bara vara lite fräck eller cool eller vad vet jag. Det är märkligt sak att ljuga om men typisk IL att göra en sån sak.
Jag tror också det..
Äsch, hon hittar på. Precis som hon ju säger att hon hittade på och ljög när hon var hos terapeuten. Hon har säkerligen ljugit och hittat på för läkare och annat så att det ska passa hennes narrativ och hon ska verka mer spännande/intressant. Den enda diagnos hon egentligen har är väl mytoman.
Och även om det hänt, känns väldigt smaklöst att gå ut med ”gamla synder”, förmodligen hoppas hon att traditionell media ska nappa – men hur kul för hennes barn att se det? Är det ens värt för en löpsedel eller en stund i morgonsoffan? Sånt här är ju också, alltså gå vidare, det är inte kul och fräckt, dra det för dina vänner istället om de blir imponerande, får bara upp bilder på kladdiga terapisoffor, vill inte veta tack.
Vad är det hon sagt? Jag googlade men fick bara upp en typ tio år gammal artikel?
Finns en länk om du scrollar ner lite.
Så jävla smutsigt.
Sparar gamla brev cd skivor böcker som betyder mycket. Bor trångt så det finns inte mycket plats.
Angående Isabella. Tror hon är desperat och säger vadsomhelst för att hålla sej aktuell. Är olagligt man kan bli dömd om man har sex med en patient. Är nog ett sätt att slippa frågorna om var Paul håller hus.
Bara konstigt ha en massa diagnoser och plötsligt är de bara borta. En seriös läkare sätter inte diagnoser som inte stämmer. Skulle aldrig gå till en läkare som satt en diagnos som inte finns.
Har missat!
Vad har hon sagt/gjort?
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0pBb30/isabella-lowengrip-rakade-ligga-med-min-terapeut
Haha tror det är ljug
Sanningen är nog att dessa sk ” diagnoser” inte är satta av en läkare, utan av Bellis själv och därför kan dom helt plötsligt försvinna när behov finns.
Vad är snacket/frågorna om Paul? Missat, do tell!
Att Paul tröttnar på Bella och barnen leka familjeliv. Är hellre för sej själv och reser träffar vänner. Nån som hört nåt nytt?
Paul verkar ha bosatt sig i Thailand på obestämd tid. ”Jobbar” tydligen, men oklart med vad. Bella som brukar prata om att de aldrig är ifrån varandra, ens en enda dag och nu bor de i olika länder. Tror det finns en anledning till att Bella opererat om sig till max (något som Paul var emot).
Måste vara praktisk och göra väl avvägda köp då jag har så svårt att rensa pga sentimental. Men försöker att rensa hemmet på plast och onödiga kemikalier.
Jag har rensat bort mycket som är sparat av sentimentala skäl.
Typ studentmössa, klassfotot från grundskolan, uppsatser (som jag fick bra betyg på- ej vanligt) osv.
Har jag inte tagit fram dessa prylar de senaste 20 åren så lär jag inte sakna dem 😅
Alltså….Elsa som bara handlar och handlar och handlar. Sjukt shoppingberoende där.
Inte bara shoppa, det måste vara väldigt dyrt också.00
Allt hon ser sina vänner och idoler ha bara måste hon ha, med en gång. Blir en salig blandning.
Det är därför hon tycker det är så fiffigt att rensa, så hon kan köpa nytt hela tiden. Väldigt få saker som fått följa med när hon flyttat, både på Gotland och stan. Känns deppigt tycker jag.
Superdeppigt verkligen. Den enda hobbyn hon har är att shoppa och fotografera sig själv för att sedan beundra bilderna resten av dagen.
Okej att jag är yngre än henne, men fattar verkligen inte vad hon är känd för? Förutom att vara Ernst billgrens dotter så.
Kikade in på hennes insta, och det var det mest tråkiga och oinspirerande jag sett. Verkar gravt shoppingberoende, kanske för att fylla nått tomrum?
Kan bli lite trött på denna rensningshets som nog inte så sällan handlar om att rättfärdiga köp av nytt. Varför skulle det vara ”finare” att bli glad av en ny vas än av något som har ett känslomässigt värde? Någon gillar tanken på att ha sin gamla studentmössa eller något minne från barndomen i en låda i garderoben och titta på då och då, andra gillar tanken på att ha en ny hudvårdsrutin i sju steg i badrumsskåpet.
Vad gäller Elsa så verkar hon vara duktig på att rensa, men också duktig på att köpa nytt. Är det då inte egentligen bättre att ha en sentimental koppling till de prylar man har och hålla sig till dem?
Har en gammal val automatiskt ett känslomässigt värde?
Kanske inte, men har den någon form av känslomässigt värde så är väl risken att man rensar ut och köper nytt varje säsong mindre vilket ju är bra pga minskad konsumtion, finns nog tillräckligt många vaser producerade idag för att räcka åt alla lång tid. Men ja självklart behöver man inte vara sentimental, man kan ju köpa en ny vas som man behåller för att man gilla den helt enkelt.
Håller med! Tycker rensningshetsen gått överstyr och att det bara är ett sätt att rättfärdiga ny konsumtion. ”Så bra att någon annan kan få användning av mina prylar som jag inte vill ha” men sanningen är att om du inte vill ha det så är det stor risk att ingen annan heller vill det? Och så kan man köpa nytt med gott samvete och fortsätta rensa vidare.
Det finns 861 000 kvinnoplagg på Sellpy just nu. Det bästa man kan göra för miljön är att använda de prylar du har.
Verkligen! Det är skrämmande. Att inte folk fattar att det mest miljövänliga man kan göra är att shoppa i sin egen garderob?
Kan också bli lite störd på det här med att exakt allt ska ”spark joy” och vara optimalt hela tiden. Det är klart att man ska trivas i det man har på sig, men har man nu langat upp x antal pengar för en kappa eller en tröja så kan det ju inte vara så illa att man inte kan använda plagget fler än ett par gånger?
OT -Tingelinn känner sig som en tonåring igen, träffat en ny kille en gång och de är exklusiva och båda vill ha barn i framtiden ❤️❤️❤️
Rätt uppenbart att hon har ett intellektuellt handikapp!
😂😂😂
Bara att sluta köpa skit så.dlupoer man rensa! 😄
Hmm tycker jag rensar mest hela tiden. Och nästan inget nytt in.
Är inte prylarna använda på två år rycker de. Har kläderna inte används på 2 år ryker de också. Men har en sk ”nostalgilåda”. Dvs en stövelkartong med saker jag vill ha kvar men inte ha framme/använda. Började med flyttkartong men går neråt.
Ska väl erkänna att det mesta som har rykt har gjort det för det framkommit att mottagaren behövde men inte satt i en situation att kunna skaffa nytt på studs men behövde på studs. Och det mesta finns kvar…..
Prylar som i faktiska prylar? Jag försöker fundera vad jag har (utöver kläder, skor och smink) som behöver rensas för att jag inte använder dem. Vad är det för typ av prylar ni pratar om? 😊
Jag önskar att jag inte var den nostalgiska personen vad gäller mig själv. Har också svårt att göra mig av med barnens grejer. Men vad gäller barnen så tycker jag att de behöver få välja själva framöver vad de vill spara på eller inte. Det är ju ändå deras saker.
Klokt!
Sparar kanske lite för mycket av sentimentala skäl vilket kanske beror på att det mesta kastades utan att jag fick vara med och bestämma när min mor dog då jag var 15 år. Dessutom är jag intresserad av historien till gamla saker som följt släkten i generationer. Köper inte så mycket nytt utan försöker att använda de gamla sakerna, möblerna och porslinet. När det kommer till kläder har jag sorterat ut det som inte används och så nöter jag på det som jag gillar.