Här blåser det bara lite, men jag fattar inte varför folk ger sig ut? En man fick ett träd över sig i ett elljusspår och dog. Behöver man ut och motionera även i storm? Och nu publicerade aftonbladet en video från någon på väg till fjällen och massa träd över vägen, är folk inte rädda om sina liv?? Åk imorgon? Vad fasen spelar en dag kortare tid i fjällen för roll? Och massa andra bilar på vägen med. Vad är det för fel på folk som ger sig ut om man inte absolut måste?
Tillfälligt på besök i Norrbotten. Det blåser hårt. Inget annat än så för oss just nu. I utkanten av samhället strömavbrott som verkar kunna bli långvarigt.
Blir tokig på folk som ger sig ut på vägarna trots varningarna däremot. Lite ”hur farligt kan det vara”. 😣
Är det fler än jag som har utseendefixerade mor- och farföräldrar? Mina ska alltid kommentera folks utseende och vikt på ett negativt sätt, särskilt personer man ser på tv. Även när vi kollade på gamla VHS-filmer på julafton från min barndom kommenterade de hur tjocka alla var och vilka som var extra tjocka. Alla som inte ser ut som fotomodeller är tjocka enligt dem… Blir så trött, arg och ledsen.
Känner igen det från mina egna föräldrar som snart är 80 år. De har väl aldrig pratat jättemycket om utseenden men ändå tillräckligt mycket för att det ska vara olustigt. De har blivit bättre på att undvika sådana kommentarer i min närhet i alla fall när jag sagt till, men någon kommentar här och där slinker fortfarande igenom. Försöker ignorera det men blir ändå ledsen varje gång även om det inte är riktat mot mig.
Har Alice gjort slut med den lilla tjejen? Varför är hon i Usa med andra brudar? Hon reser ju mer än hon umgås med tjejen? Hon vill ha barn men vill ändå inte.. tror de blir pojkvän snart.
Inte bara. Jag har en 20-årig tjej i min närhet och hon och hennes tjejkompisar kommenterar andra människor hela tiden.
De tycker folk är tjocka, fula, otränade, inte har ansträngt sig, har fula ögonbryn, inte vet hur man sminkar sig, klär sig fult osv. De tycker också att alla med minsta lilla rynka eller linje i ansiktet borde ha gjort botox och fillers…
Helt otroligt verklighetsfrånvända.
Det hon gör är ett exempel på projicering och affektiv externalisering, dvs att rikta sin egen osäkerhet och jämförelseångest mot andra. Ofta är det ett sätt att hantera inre skam och skapa känsla av kontroll, särskilt när identiteten fortfarande är under utveckling. Fullt förståeligt för en omogen 20-åring. Djupt tragiskt för någon som levt ett 80-årigt liv.
Min chef och en kollega håller på sådär. De pratar ofta hånfullt om andra människors utseenden och klädstil. De kan sitta på kontoret och kommentera vilka som borde göra botox.
Det är väldigt olustigt.
Jag har en äldre person i min bekantskapskrets som tyckte att Anja Pärson var tjock när hon var som bäst. Feta lår och rumpa, så kunde man inte se ut. Spelade ingen roll hur mycket man försökte förklara att det är muskler, och att denna elitpresterande kvinna absolut inte är fet.
Ouff, spot on! Min pappa är exakt så och jag och min bror, födda 89 och 90, har pratat mycket om att det här med kommentarer om utseende är väldigt irrelevant och absolut ingenting som man behöver yttra sig om.
Och pappa sitter verkligen och nickar och håller heeelt med (enligt egen utsago) för att i nästa andetag slå igång TV:n och direkt yttra: ”Wow, ser ni hur mycket hon har gått ned i vikt?”.
Jag och brorsan bara tittade på varandra och tänkte: ”Swoosh” kring vår pappa.
Hela samhället är likadant inte bara äldre personer, jag som är 60+ har aldrig hört så mycket prat om utseende och kroppar som nu.
Allt handlar om utseende i alla åldrar.
Jag är en hbtq-person som inte har ”kommit ut” för släkten och har inga planer på att göra det heller. Jag har en släkting som är emot homosexualitet. Hon slutade kolla på bonde söker fru när en manlig bonde sökte en man och hon kommenterar andra homosexuella män på tv och säger ”det är ju inte klokt”. Jag har ingen aning om hur hon skulle reagera om hon kände till min läggning. Är jag hård om jag vill bryta kontakten med min släkting?
Jag fungerar precis tvärtom, tycker var och en har rätt att uttrycka sin åsikt. Att jag inte alltid håller med är en annan sak. Men kan de inte diskutera sakligt utan personliga påhopp säger jag ifrån då jag vill ha en respektfull dialog och god ton. Men bryta kontakten – absolut inte.
Som sagt, respektfullt och god ton. Inga personliga påhopp. Men om en person säger att de är ”mot homosexuella” så är det ju deras åsikt och inte jämförbart med att tex använda homofobiska uttryck. Dessutom anser jag att det är skillnad när TS inte har kommit ut (och inte heller har några planer på att göra det heller). Varför inte stå för vem man är och kanske ändra en släktings synsätt istället för att leva hemligt dubbelliv. Leva på en lögn.
Men var går gränsen i att ”uttrycka sin åsikt”? Det är ju inte så att släktingen sagt typ ”jag gillar Spanien mer än Grekland”, hur ska man ”sakligt diskutera” att en släkting är emot homosexualitet? När man själv är homosexuell? Helt obegripligt resonemang.
Det går väl i allra högsta grad att ha en saklig diskussion med en person som är emot homosexualitet? Så länge personen inte medvetet säger saker för att såra. I det här fallet kanske släktingen helt ändrar åsikt då hon får veta att TS (som hon förmodligen är väldigt fäst vid) är homosexuell. Men självklart får den homosexuella göra som den vill. Det är det fina med ett fritt liv.
Fast rasism och homofobi är inte en ”åsikt”. En åsikt är att tycka att färgen blå är finare än grön t.ex.
Det här handlar om människors liv och rätt att vara sig själva och få leva ett lyckligt liv, utan risk för hat, hot eller (i vissa delar av världen) straff.
Så att göra den här frågan till en bagatell om att det är ”en åsikt” tycker jag bara är rent löjeväckande – i likhet med Viktor Philipsson som anser att barn med skyddad identitet ”förstör för alla andra”.
Har man verkligen rätt att uttrycka sin åsikt i alla sammanhang? Och även om man har rätt att göra det, måste man göra det?
Vissa åsikter kan man väl hålla för sig själv när man träffar andra som man vet kan ta illa upp?
Ingen sitter väl framför chefen och uttrycker sig homofobiskt så varför göra det inför släkten?
Nej. De kommer inte magiskt ändra sig. Även om de skulle acceptera dig så blir det alltid nån slags mental gympa ”ja men du är ju inte SÅN” och acceptans på ytan men sen helt plötsligt så snackar de om din ”sambo” inför andra trots att ni är gifta sen flera år tillbaka (ask me how I know)
Jävligt lätt för folk som har ett teoretiskt synsätt på detta att säga att man ska vara tolerant och acceptera andras åsikt bla bla bla. Skit i dem och skit i homofobsläktingen. Det är inte ditt jobb att fungera som ahaupplevelse bara för att ni råkar vara släkt.
Någon som vet vad som menas när man får meddelandet ”Någon i chatten har aktiverat tillfälliga meddelanden” på Instagram? Har personen aktivt gjort något i vår konversation eller är det något allmänt om personen ändrar någon inställning?
Det hände i en av mina chattar också och jag fick faktiskt hjälp av Chatgpt att få bort det:
Vad betyder texten?
När det står ”Skicka ett tillfälligt meddelande” betyder det att:
Allt du skickar försvinner automatiskt
Det sparas inte i chatthistoriken
Lite som Snap – fast i Messenger, och lite mindre kul
Hur råkade det slås på?
Ofta händer det av misstag:
Man sveper uppåt i chatten
Eller råkar trycka på funktionen i inställningarna
Det är förvånansvärt lätt att aktivera. Meta gonna Meta.
Så tar du bort det (stänger av):
Gör något av följande:
Alternativ 1 (snabbast):
Öppna chatten
Svep uppåt igen i konversationen
→ Tillfälliga meddelanden stängs av
Alternativ 2 (via meny):
Tryck på personens namn högst upp
Välj Tillfälliga meddelanden
Stäng av funktionen
Bra att veta (aka: varför folk blir förvirrade):
Den andra personen kan se att tillfälliga meddelanden är på
Skärmdumpar kan i vissa fall notifieras
Funktionen kan vara på i just den chatten, inte globalt
Jag har haft det återkommande och tog kontakt med vården idag. Fick Elidel utskrivet så håller tummarna att det går över snabbt. Jag har slutat med peeling och A-vitamin på eksemen och man ska använda mjukgörande krämer som inte är för feta och täpper till.
Ja. Slutade med smink, syror och andra ”aktiva” produkter i början när det var som värst (ca 1 år), sen hade jag bara skov när det var kallt ute, oftast mycket mindre än i början. Var utan maj-september kanske. Försvann efter 3-4 år och har ej kommit tillbaka!
Till förrätt blir det en thousand layer potatis cake med ”toast Skagen-tillbehör” på ett skum av brynt smör. Till huvudrätt en gratinerad fänkål, bakad purjolök, gratin dauphinois och en örtig vitvinssås och till efterrätt en klassisk creme brulée med rominfuserade hallon.
Min mormor gick runt på julafton med ett snytpapper i fickan som hon snöt sig i minst 10 gånger. Så äckligt av henne att använda samma snytpapper flera gånger och inte tvätta händerna efteråt och sen ta mat på julbordet. Gör man så? Dessutom gick hon aldrig iväg för att snyta sig utan snöt sig bredvid oss i soffan eller i samma rum. Direkt när hon kom ut från toaletten snöt hon sig i köket, inte ens då kunde hon snyta sig på toan…
Min pappa gör det fortfarande… han pratade nyligen om att det är så svårt att få tag i näsdukar nuförtiden. Men finns tydligen en gammal trikåaffär som fortfarande säljer 🥲
Tips på satisfying peel-off-mask? Vill inte att den ska göra ont eller göra massor, bara lite mysig self care liksom. Tycker många faller isär eller smular istället för att hålla ihop.
Vad är det för människor som fortfarande köper och smäller raketer? Speciellt flera dagar/veckor innan nyår och i bostadsområden. Bor i ett lägenhetshus och varje gång det smäller hör jag upprörda hundar som skäller frenetiskt
Framförallt skjuter de raketer på varandra. Är det någon trauma-grej, att vilja uppleva känslan av krig igen? Undrar genuint. Samma sak runt om i hela Europa.
Raketer är fina. Man får vara av olika åsikter. Älskar djur också. Vi har hund som inte är rädd för raketer 🤷🏻♀️ alla djur är inte rädda. Fåglar bryr jag inte mig så mycket om, men de flesta andra djur gillar jag och de klarar sig trots några timmar raketer. Sen finns det ju tysta raketer nuförtiden, det är sådana vi haft senaste åren och de är fina de med!
Jag!! Handlat en liten tårta att smälla av med mina barn. Tror djuren överlever 40 sekunder. Bor utomlands och där är det inga problem. Är så trött på denna debatt.
Nara på snap har ju pratat mycket om tjejerna i ”kretsen” på senaste så kanske gäller någon av dem? Annars tänkte jag typ Filippzor eller Desirée inglander eftersom det varit tal om deras killar tidigare men ingen av dem två är väl gifta..
Potatisgratäng – enkelt att förbered och blir nästan godare med tiden + valfritt protein att steka innan servering ex tunnare kött eller kycklingsteak eller utbankad kycklingfilé man marinerat innan + god sallad på det man gillar. Förrätt – beror på sällskapet men kan vara alltifrån en trevlig ost/charkbricka, enklare paj eller någon röra med brödbit.
Smördegsinbakad Västerbottensost till förrätt, kan fixas i förväg och bara slängas in i ugnen strax innan servering.
Man gör små knyten och serverar med Serranoskinka eller någon annan kallrökt skinka.
Maj/juni, slipper vara jättestor med vinterjacka men inte heller höggravid i värmen. Mindre virus som går och inte lika mycket kläder att krångla med. Eventuell partner kan kombinera sommarsemester med första tiden.
Med avseende på vad? Själva bebistiden eller i allmänhet?
Fått barn i feb och maj. Skadar inte att vara född tidigt på året tänker jag. Februari var ju kallt och trist, inte toppen med lite baby blues på det. Men vi kunde vara inne och mysa utan att känna att vi ”missade något” ute. Maj var toppen! Så härligt med vår och annalkande sommar och semester. Barnet kan ha kalas ute också.
Tyckte det var perfekt med vårt andra barn som föddes kring midsommar. Sambon tog 10-dagarna och sen semester, fick nästan 8 veckor tillsammans vilket var toppen! Kul också att alla släktingar som bor i andra delar av Sverige var hemma på sommaren m.m.
Fått ett vårbarn, ett sensommarbarn och två höstbarn. Vårbarn var bäst tycker jag. Vidrigt att vara höggravid på sommaren. Också skönt att ha en nyfödd när det går mindre smittor och sjukdomar.
Jag var beräknad till 29 november men min bebis kom ut i oktober istället ( föddes prematur, 6 veckor för tidigt) och ärligt så var det en perfekt tid, med tanke på att bebis var förtidigt född så spenderade vi först 3 veckor på sjukhus och när vi väl kom hem så var det vinter och kallt så vi mös inne och var inne i bebis bubblan som det så fint kallas nästan hela vintern, bebis var väldigt liten när bebis föddes (1,9 kg) så för oss var det perfekt att det var vinter eftersom vi var inne mestadels.
Någon som har någon vinterjacka från Soia & Kyo eller Mackage som vill säga vad den tycker? Värt pengarna och är de väldigt varma eller som de flesta enligt mig – inte alls så varma som det står att de ska va? Har en Pajar men behöver ny och dessutom är den så otroligt tung!
Ska plugga två år på distans och är så orolig över hur jag ska klara av det. Kommer känna mig så ensam. Bor ensam. Någon som också gjort det och som lyckades få det att fungera? Tips? Är inte studierna i sig som oroar mig utan ensamheten.
Har du ett socialt umgänge privat? Isf löser det sig automatiskt. Om inte, vem vet var dina kursare bor? Att plugga på distans kan absolut funka och jag själv gjorde det exempelvis under 3 år för min examen. Beror helt på vad man gillar/föredrar, men vi ”sågs” iaf flera timmar per dag. Beror ju dock på om du tycker det räcker som ”umgänge” eller behöver ses fysiskt. Min upplevelse är iaf att jag inte kände mig ensam och att kursare alltid fanns tillgängliga. Beror ju såklart på program osv, men kör på! Tycker inte du ska vara orolig på för hand. Det blir vad du gör det till och funkar det inte, så är det inte heller ett krav att du slutför din utbildning. Tycker absolut inte att du ska oroa dig redan nu! 😊
En kandidat inom IT. Funkade toppen iaf för mig! 😊 Jag har dock läst på plats också, men pga för lång pendling till universitetet så funkade det inte för mig i slutändan. Tillgodoräknande de ämnen jag kunde inom samma ämne och har även drygt 1,5 år i kurser från andra områden som jag läste på plats. Kort och gott, testa och funkar inte distans för dig för det sociala (eller något annat), så sök på plats. Det är inte för alla, men beror helt på utbildning, skola, socialt behov osv.
Om du kommer komma i kontakt med kurskamrater kanske du kan ta reda på om någon bor nära dig så ni kan ses och plugga.
Jag läste en distanskurs och vi hade både messengerchatt och en forumdel där kursen fanns och folk hittade pluggsällskap där.
För det första, chansen är ofta stor att det finns fler studenter i klassen som bor i närheten av dig. Kanske kan ni ses och studera tillsammans! Annars kan bibliotek och/eller olika lärcentrum vara ett alternativ eftersom man möter andra som studerar. Många utbildningar som genomförs på distans har “studiegrupper” där man kan studera tillsammans i diskussionsforum eller ZOOM-liknande verktyg.
Vår sämsta flunsa! Jag fattar inte hur hon kan komma undan med att till sina följare lägga ut hur jobbigt hon tycker det är att jobba. Hennes arbete är ju att positivt tipsa om saker hon tycker är bra, vara pepp och entusiastisk, men då vet ju följarna att det bara är fake för hon klagar massor innan på hur jobbigt det är? Så icke genuint.
Men tack bare hennes tråd så får hon visningar så hon kan lura företag att folk uppskattar hennes samarbeten så hon kan håva in miljonen om året. Det är så sjukt. Jag hoppas ALLA som smygföljer av någon slags fascinering över hur udda hon är inte ger henne visningar utan isåfall använder en Instagram viewer.
Hon måste va enda influencern som klagar så mycket på sitt ändå superenkla jobb?? Jobbigt att filma, jobbigt att redigera, det blev fel men hon orkar inte göra om, allt är så jobbigt.
Ja det är sånt jag menar! Det är verkligen dåligt, ingen annan av de sämre influencerna håller på så, därav att jag verkligen tycker att hon är sämst. Sen så är hon skitkass på att vara coherent på sin insta, det är aldrig nån som fattar vad som sker utan allt är bara random. Nån kaffekopp där, nån dusch där, nån ”åka och handla detta som vi måste ha”, nån bild av nån trött lunch nånstans
Det beror verkligen på vilken kurs! Vissa kurser är väldigt intensiva och med mycket praktik så då hinner jag inte ens med livet haha. Andra kurser är betydligt lugnare och då kan jag jobba ca 80%!
Håller med, känns som att tempot var väldigt ojämnt, tex praktik där man fick pendla rätt långt samtidigt som det var obligatoriska seminarier som skulle förberedas och så nån tenta efteråt, andra perioder var det väldigt lugnt. Så skulle säga att det beror helt på hur pass flexibelt ditt jobb är, främst är det praktikperioderna som ställer till det i livsplaneringen så att säga, speciellt eftersom man får veta plats och schema rätt kort innan det börjar.
Ja jag tyckte ssk programmet var jättelätt. Jag jobbade deltid utan problem. Förutom när det var praktik förstås. Men det är väldigt individuellt. Vissa tyckte programmet var jättetufft och krävande.
Håller med. Det är verkligen inte ett svårt program att plugga. Det enda ”svåra” är väl när man har praktik och ska få ihop praktiken med resten av livet. I övrigt är kurserna otroligt enkla
Jag, min man och våra två barn åkte över 50 mil för att fira jul hos min familj, som vi av förklarliga skäl inte träffar så ofta. Min mammas man har problem med småbarn och får typ nervsammanbrott om det är lite skrikigt, gnälligt och stojigt som det lätt blir med småbarn (men sina egna barnbarn i samma ålder är tydligen änglar). Idag kom min mamma och sa att de har bokat en hotellnatt för att min mammas man framförallt ska få lite lugn och ro och komma ifrån ett tag.
Är jag konstig eller lättkränkt som känner att vi då bara är i vägen och att vi känner oss ovälkomna? Det känns inte så kul att ha åkt så långt för att umgås när vi (barnen) tydligen är så jobbiga att de måste ta in på hotell och låta oss vara själva i deras hus. Vi skulle egentligen firat nyår ihop också men känner nu att vi lika gärna kan åka hem tidigare om vi är så besvärliga.
Men han kan väl för fan få sin lugn och ro när ni åkt hem. Är hans barn och barnbarn välkomna så borde ju ni vara också. Jag hade nog faktiskt åkt hem och jag var du.
Han kanske inte kan hantera ljud och stoj men då känns det ju knäppt att ni ska göra den resan om det inte funkar för honom. Nästa år kanske din mamma kan komma till er istället.
Eftersom de inte träffas så ofta så r det ju omöjligt att veta i förväg, händer en hel del i utvecklingen mellan gångerna med småbarn. Och är de lite ”jobbigare” än andra barn, än hans barnbarn etc, ja men då är det kanske så, betyder ju inte att de är sämre människor eller nåt.
Hennes mamma har väl inte behandlat henne dåligt? Mamman står ju i en omöjlig sits mittemellan stojfamilj och gringubbe och erbjöd en diplomatisk lösning: HAN drar. Hon kickar inte ut sitt barn med familj. Tycker bara det är gubben som är problemet här
Det kanske blev för intensivt för din mamma och hennes man, mer än vad de trodde när ni planerade in vistelsen? Hade de tyckt ni var jättejobbiga hade de väl bett er åka hem hoppas jag. Att de tar in på hotell en natt för att vila låter ju mer som att de uppskattar att ni är där men faktiskt behöver vila för att orka med. Tänker jag.
Kan absolut förstå att det blir mycket av en veckas intensivt umgänge med ständig ljudvolym och pratglada barn. Är ändå svårt att inte känna att ens barn är ”de jobbigaste ungarna i världen” när de måste fly ifrån oss.
Fast hur skrikiga och gnälliga och stökiga är era barn? Det finns olika grader, älskar själv barnbarnen, men ett av barnen tror på fri uppfostran och tycker det är naturligt att barn skriker ,slår sönder saker och bits hårt
Här orkar jag max med 3 dagar och nätter, är helt slut när de har åkt. Ni kanske kan ställa er på andra sidan och rannsaka er själva hur era barn faktiskt är.
De är inte Såå jobbiga, även om vi såklart också känner att de är jobbiga ibland. Den ena är 3 år och det är ju en väldigt intensiv ålder, även om han oftast är väldigt glad är det starka känslor och en del ”trots” emellanåt.
Han har varit utbränd för flera år sen, så det kan absolut spela in. Han har alltid varit lättirriterad, men nu är det extremt. Måste bero på något tänker jag för han beter sig ganska underligt.
Vilket okänsligt svar av dig. Om han varit utbränd så är han väl extra känslig. Att du beskriver han som underlig för det blir ju konstigt. Han kanske tycker du är underlig som inte uppfostrar dina barn till att vara mer tysta och lugna. Du låter väldigt egoistisk.
Han var utbränd för kanske 15-20 år sen. Han var absolut inte såhär de första åren efteråt utan det har visat sig de senaste åren. Sen har det varit lite av hans grundpersonlighet att vara sur och irriterad innan han blev utbränd också. Men jag har full förståelse för att det har gjort honom extra känslig.
Oj den kontexten skulle du gett tidigare, nu är ju deras val fullt förståeligt. Ljudkänsligheten och närheten till stress sitter kvar i måååånga år efter utbrändhet, och de kanske inte var beredda på den reaktionen på förhand. Nu löste de det för alla inblandade, jag tycker du känns oförstående och lättkränkt?
Jag kan förstå lite hur han känner. Är man inte van vid småbarn så blir det väldigt intensivt. Det tar på krafterna. Tror inte att de menar något illa utan bara att de behöver få lite tid att samla energi för att sedan orka fortsätta vara tillsammans med er. Tycker inte att det nödvändigtvis behöver betyda att de inte vill vara med er mer.
Precis detta, jag själv var glad över besök över jul med småbarn men det var väldigt intensivt. Högljutt när barnet var ledsen, högljutt när barnet var glad. Var skönt att återhämta sig efteråt men betyder ju inte att jag önskar att de inte kommer igen.
De är väldigt vana vid småbarn. Han umgås med sina barnbarn varje vecka och de är i ungefär samma ålder som våra barn sen har han lite större barnbarn som bor en bit bort. Så absolut inte ovan vid småbarn.
Jag skulle säga till mamma att vi inte känner oss välkomna här mer och förklara att jag blivit ledsen, vilket jag skulle vara, så packa ihop och åka hem alternativt stanna på nåt hotell över nyår!
Oij vad jag skulle bli sårad om min mammas man skulle säga så och mamma skulle hålla med honom! Absolut att alla barn är olika och har olika mycket ljud, men om man åkt långt för att hälsa på och det gäller några dagar så kan surgubben bita ihop!
Mamma håller inte med honom, hon blir snarare ledsen att han ska bli såhär och framförallt ledsen över att vi vill åka hem tidigare pga honom. Men hon måste samtidigt ta hänsyn till hans känslor och mående. Han är överlag en snäll man, men han har uppenbarligen sina issues…
Men jag tror inte att hans utbrändhet för 15-20 år sen är det största problemet. Även om jag såklart fattar att det kan göra en person känsligare för intryck och ljudvolym. Han har blivit värre och värre med åren enligt min mamma och trots att han alltid (även innan utbrändheten) har varit lite av en ”surgubbe” så är det på en helt annan nivå nu. Klart jag förstår att han kanske inte mår bra, men det är trist att det går ut över våra barn.
Tänker dock att det inte är lätt för dem heller, om han blir så slut av att ha barnen runt sig. Kanske inte kan sova ordentligt osv. Då är det väl bra att vara konstruktiv och vila upp en natt på hotell. Sårad kan man bli, men är ju både mormor och barnbarn att ta hänsyn till och låta dem umgås också, och kanske inte fokusera så mycket på sina egna känslor.
Är ju många som känner att det blir lite väl mycket över jul med besök, inte enbart pga småbarn så är väl bra att han känner gränserna, självklart ska man kunna komma ifrån en stund om man vill/behöver. Fråga dem om de vill att ni stannar över nyår eller ej, de kanske ändå uppskattar att umgås även om det inte är 24/7.
Lättkränkt. De har inte bett er åka utan de tar själva in på hotell EN natt för att få en liten paus. Är man trött, slut, inte van osv så är det intensivt med småbarn. Det är väl mycket bättre att han tar hand om sina gränser än att han stannar och kanske blir otrevlig för att han inte orkar.
Håller med! Häpnar över alla inlägg om föräldrar som gör ”fel”. Folk verkar ha blivit överkänsliga och ingen verkar kunna ha prata med sina egna släktingar (och inte svärföräldrarna heller för den delen).
Herregud vad jag känner mig tacksam över att inte vara en superkänslig snöflinga.
Van är han. Han umgås med sina egna barnbarn flera gånger i veckan då de bor nära varandra. Men tydligen anser han att våra barn är väldigt mycket jobbigare än de barnen. Det är så tydligt när de barnen är här hur han särbehandlar dem. De skriker absolut också ibland, sjunger vid matbordet och får utbrott, men då är det visst bara gulligt. Så fort våra barn visar att de existerar så känner man hans arga blick i nacken och ett extremt suckande och stönande.
Är det inte nästan alltid så att man har lite mer överseende med sina egna avkommor? Det låter också som att hans barnbarn bor närmare och kanske ses ofta och i kortare stunder. Att ha någon boende hos sig en längre tid är en annan sak, jag blir rätt trött av att ha barn/vänner en hel vecka hur mycket jag än tycker om dem. Jag tycker att det var en bra lösning att de tar en paus och kan komma tillbaka gladare än att bara härda ut när ni är där
Umgås han alltså dygnet runt i en vecka med sina egna barnbarn? Eller är det så att de träffas flera gånger i veckan med pauser emellan så att han hinner återhämta sig? I så fall är han inte van.
Nu lade du till att han dessutom varit utbränd så jag lägger till att du både är lättkränkt och egocentrisk.
Vad säger din mamma om det? Hemskt att man ska behöva känna att man ska tassa på då och anpassa sig till någon som stör sig på sina barn. Det värsta är att jag själv märker att jag är strängare än vanligt mot mina barn för att jag inte vill att han ska störa sig. Det blir ju förvirrande för barnen också när något varit ok innan och nu är det himla hyschande och ajabaja.
Migrän igen. Har tappat kontrollen över denna förhatliga sjukdom. Varje jäkla dag har jag bultande huvudvärk. Fysisk ansträngning som att resa sig upp eller gud förbjude, gå uppför trappa förvärrar gånger tusen. Bult bult bult.
Typ tre dagar i veckan ordentliga anfall med aura. Zomig nasal kan hjälpa ibland. Allt annat är som sockerpiller.
Nu är jag helt slut, snurrig och nedstämd efter ett anfall. Och imorgon är det säkert dags igen.
Trodde lite långledigt skulle göra gott, men ingen skillnad. Typ lite värre t o m.
Sök riktig vård nu. Migrän är inte att leka med. Drick filmjölk, sov ordentligt. Det hjälper mig. Men för dig låter det värre. Finns massa nya behandlingar man kan få.
Hmm, jo det är det där med vården. Har en tid bokad till min husläkare januari. Vill ha remiss till neurolog, får se hur det lyckas.
Tar så mycket energi att behöva fightas för att få bra hjälp.
Lider med dig. Och känner igen mig. Det är en vidrig sjukdom och en vidrig loop när man hamnar i det där.
Kom ihåg att det är viktigt att vila även om man inte har ont.
Jag har blivit snällare mot mig själv av att skapa förståelse genom instagramkonton som finns, sök på migraine så kommer du in i den algoritmen sen. Enkelt sätt att få förståelse för vad som händer i huvudet och inte slå på sig själv för mycket när migränen kommer.
Tillsist, ladda ner migränappen och skriv upp exakt alla dagar med huvudvärk och aurasymptom. Med det som underlag är det mycket lättare att söka vård och bli tagen på allvar!
Jo jag har en app där jag dokumenterar anfallen då jag ska till läkaren i januari. Men börjar bli löjligt då det är typ varje dag.
Tack för dina tips dock. Lätt att känna,sig ensam i detta elände. Och just nu känner jag mig väldigt låg då hela ledigheten hittills gått åt till migrän.
Om det kommer varje dag är det ännu viktigare att dokumentera. Vet inte vilken app du har och dokumenterar, men migränappen är väldigt bra och tydlig samt man kan hämta ut rapport som underlag till läkare så den är super.
Vet att många tipsar om att äta magnesium också, och att äta regelbundet osv. Men som sagt, alla har tyvärr lite olika vad som triggar anfallen.
Förstår att det känns hemskt att bli sängliggande och inte kunna njuta av ledighet. Du är inte ensam!!
Har så fruktansvärt torra läppar!!
Någon som oxå har/haft det och fått hjälp?
Det är så jobbigt och jaaa, jag vet att det finns jobbigare saker här i livet men söker tips här om någon har det!
Jag älskar exempelvis att använda läppstift men tyvärr blir det bara fnasigt, äckligt och torrt. Vanligt läppglans är det absolut värsta för mina läppar.
Snälla hjälp!
När det är som värst lägger jag på ett tjockt lager idomin innan läggdags.
Annars tycker jag att decubal är bra, men, tyvärr, det bästa för läpparna jag någonsin haft är från forever living. Nåt sånt där som folk blir återförsäljare av. Fast jag såg nu att de även har en shop på nätet, så det är ju bra!
Sen tycker jag faktiskt att Pernilla Wahlgrens märke har ett jättebra läppbalsam. Enda produkten från det jag provat men är positivt överraskad.
Era bästa städtips som underlättar, får det att flyta bra, komma igång och vara effektiv? 😃
Vill storstäda på måndag eller tisdag, eller kanske dela upp det, så jag börjar nya året med en fin lägenhet där allt är iordning, rent och fint.
Tycker dock min ADD ställer till det både med att komma igång, att orka göra klart, inte fastna i små detaljer som att städa kylskåpet i 1-2 timmar, plötsligt börja sortera lådor, eller gå mellan sovrummet och köket 100 gånger för jag går dit med ett godispappper, sen ska hämta något, osv osv.
Mår inte heller toppen så skulle helst inte vilja städa alls, men försöker vara lite positiv, ändra på saker och ting och börja året på ett bra sätt. Tycker ett nytt år är en bra nystart och ger lite extra kraft.
Tidsschema! Jag sätter mig kvällen innan och skriver en lista på allt jag ska göra i turordning. Därefter gör jag en rimlig beräkning för hur lång tid varje punkt på listan får ta. Nästa dag sätter jag ingång. På med träningskläder, en podd jag längtat efter eller min bästa spellista i hörlurar. Sen börjar jag på uppgift nummer ett, startar timern och drar igång! Är jag inte klar med uppgiften när timern ringer lägger jag till max tio minuter och ser till att bli klar, dvs inte fastna i perfektion. Jag som är tävlingsmänniska kan nästan börja tävla med mig själv, vilket håller motivationen uppe 😅 Se till att ha en matlåda i kylen för att slippa tänka på att laga mat mitt i allt och kanske stöka ner ett kök du just gjort iordning, det kan få mig att tappa all motivation. Även nån bar/ godisbit eller god dricka att belöna dig själv med halvvägs när motivationen tryter/ energin dippar. Ska du hålla på länge så planera in en paus och hur lång den ska vara och håll på det stenhårt. Du kommer vara så nöjd när du är klar! Detta var mina bästa tips! Lycka till! ❤️
Men åh, vilka bra tips! Tack 🩷
Aldrig skrivit ner så detaljerat och satt tider, använt timer osv. Låter spännande och roligt men svårt att avgöra tider, tror jag är väldigt långsam eller för noggrann så allt tar sån tid😅 men ska testa det.
Matlåda, någon bar och god dricka ska köpas. Även bestämma en spellista eller podd i förväg så jag inte sitter en timme och letar efter något när jag ska börja.
Tusen tack för du tog dig tid🩷
Det är svårt i början men testa dig fram. Det är av just den anledningen jag bestämmer tider – jag blir för noggrann och fastnar i perfektion och då orkar jag inte göra klart = besviken. Jag blir också löjligt nöjd när jag är färdig med nåt långt innan timern ringer 😂 Så försök, lägg på lite extra tid när det behövs men avsluta sedan och gå vidare. Jättebra idé att bestämma innan vad du ska lyssna på! Jag tror på dig 💪🏼❤️
Bh!
Jag har olika storlekar på mina bröst. Som säkert många andra har med men här snackar vi minst en storlek skillnad. Sen har jag gått upp och ner i vikt många gånger, ammat 2 barn och nu är väl brösten ganska hängiga. Skulle behöva tips på sköna bh-ar. Meeeeen, vilken storlek ska jag välja när jag har 2 olika kupor. Någon som har samma problem?
Tycker aldrig jag hittar någon bh som sitter snyggt eller skönt
Mitt barn är 2 och vaknar mellan 04 och 04.30 varje dag. Det kvittar om hon somnar 19, 20, 21 osv. Det kvittar om hon sovit på dagen eller inte. Detta tar knäcken på mig. Har någon här gått nån sömnkurs eller har ngt tips?
Sådär höll mina barn också på i den åldern. Fick ett fint möte med ett rådjur precis utanför köksfönstret en morgon 04.30 😍 Vilket väl är den enda höjdpunkten jag har från den tiden haha. Men det var en kort period som man bara fick härda igenom. Spelade ingen roll vilka tricks vi testade, det tog nog bara mer energi att försöka förändra läget än att acceptera det.
Och så är det också. Lättare och svårare perioder avlöser varandra hela tiden när barnen är små. Det är detsamma gör föräldraskapet utmanande, intressant och utvecklande. Man måste lära sig nya saker hela tiden, man får glädjen att växa tillsammans med sitt barn och man blir starkare av att så ofta tvingas göra sådant man känner att man inte klarar av.
Jag är också där och går just nu och lägger mig 19 på kvällarna med barnet. För då har jag många timmars sömn i mig när vi ska upp. Det har samma med det äldre syskonet och helt plötsligt sov hon iaf till 6 och det gick att gå tillbaka till normal läggtid för en vuxen!
Sovande barn på insta. Lider med dig ❤️ min är 4.5 år nu och sover fortfarande kasst, men bättre efter coachning av sovande barn (detta var är ungen var typ 2)
Avskyr sovande barn-människan! Hon är blockad från min insta 😅 Hennes tekniker är en blandning av att man redan har lätta barn som somnar + 5 minuter metoden i ny tappning.
Hur kommer det sig att Lojsans märke enligt henne själv är en ”enorm succé” när inte en enda icke-influencer har taggat Totine på Instagram? Speciellt med tanke på att lojsan sa att det är så många som önskat sig Totine i julklapp. Man kan ju tänka sig att tjejer som lägger 1500 kronor på influencerunderkläder också är de som gärna postar det i hopp om en repost…
Det handlar nog mycket om att skapa en bild av succé.
Tittar man på många influenser-märkens resultat 2024 ligger många illa till
Ani – går back
Lis Bonne – går back
Avora – konkurs
Freia Resort – konkurs
A-design – går kraftig back
LXA – konkurs
Hade jag varit influenser så hade jag inte satsat på eget bolag inom kläder eller liknande. Marknaden verkar död.
Tack alla fina ni som myntade upp mig igår ❤️ Mådde verkligen skit och orkade inte med livet över huvud taget men ni fick mig att känna mig lugn efter allt helvete. Ska planera för körkortet 2026 (men vet inte om intensivkurs eller inte är det bästa i skitstaden gbg) men tack för att ni finns – verkligen ❤️
Känner mig så uppgiven såhär efter att julen är avklarad.
Sedan ungefär 13 år tillbaka bor jag i en stad ca 40 mil från staden där jag vuxit upp. På senare år har jag längtat tillbaka för att komma närmre föräldrar, syskon och syskonbarn. Plus att jag känner mig så ensam i min ”nya” stad.
De senaste två åren har jag aktivt (men inte desperat) sökt jobb i min gamla hemstad men inte fått något erbjudande. Har fått komma på 2 intervjuer av kanske 17 sökta jobb. Jag har sökt jobb som jag är kvalificerad för, ibland även sådant som jag är överkvalificerad för bara för att börja någonstans men lyckas ändå inte.
Jag har lång erfarenhet och utbildning, och i min nya stad har jag inga problem med att få jobb utan blir tvärtom ofta kontaktad av företag som vill rekrytera mig.
Nu börjar jag känna att tiden rinner iväg och att jag aldrig kommer lyckas ta mig tillbaka. Känner att jag missar så himla mycket och känner mig ledsen över det.
Jag har inte velat flytta innan jag har ett jobb där, men nu börjar jag fundera på om det ändå är värt att flytta först? Men är rädd att jag ska bli långtidsarbetslös i och med att det har gått så trögt hittills.. staden finns med på topp 10 listan över Sveriges högsta arbetslöshet, så det är inte så hoppfullt. Söker givetvis intilliggande på rimligt pendlingsavstånd också.
Någon som har erfarenhet att dela med sig av? Tips, råd, pepp?
Har ingen dubbelsäng men blev nyfiken, vad skulle anledningen vara att ha en dubbelsäng själv om man bara sover på en sida? För det låter ju mycket skönare att sova i mitten och kunna sträcka ut sig åt alla håll 😅
Ja det var min bild av att sova i en stor säng också när jag skaffade den vid hemifrånflyttning. Har en 180-säng men sover ändå oftast på en sida. Har börjat sova i mitten det senaste dock. Och det är mysigt, har så mycket kuddar så jag sover i ett fluffberg😍
Vi hade den här diskussionen på jobbet. En kollega (som jag vet har varit singel lääänge) skaffade en dubbelsäng själv. Han sov på ena sidan. Men säljaren hade sagt att det är viktigt att man vänder madrassen då och då så det inte blir som en skål på ena sidan.
Ikväll har jag spontanshoppat en symaskin. Begagnad och rätt billig dock. Får bli min julklapp till mig själv efter så många år av att vilja ha en. Skål!
En snygg skål från Orrefors med vad ser ut som blixtar runt hela skålen. Stod i valet o kvalet länge på Myrorna innan jag slog till. Bästa julklappen till mig själv 🙂
Fint med symaskin!
Vad tror du blir första projektet?
En viss fru är i farten igen på FB men nu i en tråd om den försvunna kvinnan i Stockholm. Hon påstår att hennes dotter känner kvinnan samt att hon sitter på mer info men inte kan gå ut med det. Sen skriver hon sin egna teori om vad som hänt och att kvinnan måste ha blivit överfallen. Jag tycker det är ganska osmakligt att sitta på fb och spä på med mer information samt egna teorier om det nu är en kompis eller bekant till dottern.
Föregående inlägg 
Hur har ni det i stormen?
Var utan ström i ca i 7 timmar. Men nu är den tillbaka och jag är väldigt glad för det, även om det gick bra de timmarna jag var utan ström
Var bor du??
Hälsingland
Här blåser det bara lite, men jag fattar inte varför folk ger sig ut? En man fick ett träd över sig i ett elljusspår och dog. Behöver man ut och motionera även i storm? Och nu publicerade aftonbladet en video från någon på väg till fjällen och massa träd över vägen, är folk inte rädda om sina liv?? Åk imorgon? Vad fasen spelar en dag kortare tid i fjällen för roll? Och massa andra bilar på vägen med. Vad är det för fel på folk som ger sig ut om man inte absolut måste?
Det kanske inte finns stuga att hyra en extra natt?
Om de är på väg TILL fjällen blir det ju inte en extra natt om de kommer en dag senare, utan en natt färre?
Är inte ens liv värt mer än att man betalat för en natt man inte var där?
kanske har hund?
Så då ska man riskera sitt liv och hundens liv genom att gå ut i skogen, istället för att gå ut på kortare kisspauser runt huset?
Hunden dör inte att vara inne en dag när det är storm, men den kan dö av ett fallande träd.
Vi är fortfarande utan ström. Har varit sedan 14-tiden. Massor med träd har fallit längs vägarna.
Tillfälligt på besök i Norrbotten. Det blåser hårt. Inget annat än så för oss just nu. I utkanten av samhället strömavbrott som verkar kunna bli långvarigt.
Blir tokig på folk som ger sig ut på vägarna trots varningarna däremot. Lite ”hur farligt kan det vara”. 😣
Är det fler än jag som har utseendefixerade mor- och farföräldrar? Mina ska alltid kommentera folks utseende och vikt på ett negativt sätt, särskilt personer man ser på tv. Även när vi kollade på gamla VHS-filmer på julafton från min barndom kommenterade de hur tjocka alla var och vilka som var extra tjocka. Alla som inte ser ut som fotomodeller är tjocka enligt dem… Blir så trött, arg och ledsen.
Stackars dem som är sådana tölpar och inte vet hur man beter sig!
Känns verkligen som en generationsgrej att hålla på och kommentera utseende. Supertrist!
Känner igen det från mina egna föräldrar som snart är 80 år. De har väl aldrig pratat jättemycket om utseenden men ändå tillräckligt mycket för att det ska vara olustigt. De har blivit bättre på att undvika sådana kommentarer i min närhet i alla fall när jag sagt till, men någon kommentar här och där slinker fortfarande igenom. Försöker ignorera det men blir ändå ledsen varje gång även om det inte är riktat mot mig.
Har Alice gjort slut med den lilla tjejen? Varför är hon i Usa med andra brudar? Hon reser ju mer än hon umgås med tjejen? Hon vill ha barn men vill ändå inte.. tror de blir pojkvän snart.
Inte bara. Jag har en 20-årig tjej i min närhet och hon och hennes tjejkompisar kommenterar andra människor hela tiden.
De tycker folk är tjocka, fula, otränade, inte har ansträngt sig, har fula ögonbryn, inte vet hur man sminkar sig, klär sig fult osv. De tycker också att alla med minsta lilla rynka eller linje i ansiktet borde ha gjort botox och fillers…
Helt otroligt verklighetsfrånvända.
Vill inte veta hur det låter bakom min rygg.
Det hon gör är ett exempel på projicering och affektiv externalisering, dvs att rikta sin egen osäkerhet och jämförelseångest mot andra. Ofta är det ett sätt att hantera inre skam och skapa känsla av kontroll, särskilt när identiteten fortfarande är under utveckling. Fullt förståeligt för en omogen 20-åring. Djupt tragiskt för någon som levt ett 80-årigt liv.
Min chef och en kollega håller på sådär. De pratar ofta hånfullt om andra människors utseenden och klädstil. De kan sitta på kontoret och kommentera vilka som borde göra botox.
Det är väldigt olustigt.
Jag vet att min kompis har. Hennes föräldrar är likadana. Minns att jag reagerade på det Även när jag var ett barn.
Jag har en äldre person i min bekantskapskrets som tyckte att Anja Pärson var tjock när hon var som bäst. Feta lår och rumpa, så kunde man inte se ut. Spelade ingen roll hur mycket man försökte förklara att det är muskler, och att denna elitpresterande kvinna absolut inte är fet.
Ouff, spot on! Min pappa är exakt så och jag och min bror, födda 89 och 90, har pratat mycket om att det här med kommentarer om utseende är väldigt irrelevant och absolut ingenting som man behöver yttra sig om.
Och pappa sitter verkligen och nickar och håller heeelt med (enligt egen utsago) för att i nästa andetag slå igång TV:n och direkt yttra: ”Wow, ser ni hur mycket hon har gått ned i vikt?”.
Jag och brorsan bara tittade på varandra och tänkte: ”Swoosh” kring vår pappa.
Helt klart en generationsgrej. Folk var inte så lättkränkta och PK förr
Hela samhället är likadant inte bara äldre personer, jag som är 60+ har aldrig hört så mycket prat om utseende och kroppar som nu.
Allt handlar om utseende i alla åldrar.
Jag är en hbtq-person som inte har ”kommit ut” för släkten och har inga planer på att göra det heller. Jag har en släkting som är emot homosexualitet. Hon slutade kolla på bonde söker fru när en manlig bonde sökte en man och hon kommenterar andra homosexuella män på tv och säger ”det är ju inte klokt”. Jag har ingen aning om hur hon skulle reagera om hon kände till min läggning. Är jag hård om jag vill bryta kontakten med min släkting?
Absolut inte. Gör det du mår bäst av.
Absolut inte.
Kan ju vara så att hon ändrar sig om du kommer ut. Hon kanske har många fördomar. Om hon inte accepterar det och ändrar sig kan du ju bryta.
Verkligen inte! Det finns ingen plats för såna personer i ens liv, oavsett släktskap.
Jag hade nog brutit kontakten med den släktingen och jag är straight. Orka umgås med såna inskränkta idioter
Jag fungerar precis tvärtom, tycker var och en har rätt att uttrycka sin åsikt. Att jag inte alltid håller med är en annan sak. Men kan de inte diskutera sakligt utan personliga påhopp säger jag ifrån då jag vill ha en respektfull dialog och god ton. Men bryta kontakten – absolut inte.
Är du personen som skrev inlägget 20:03? Och var går gränsen för rätten att uttrycka sig, hatbrott?
Som sagt, respektfullt och god ton. Inga personliga påhopp. Men om en person säger att de är ”mot homosexuella” så är det ju deras åsikt och inte jämförbart med att tex använda homofobiska uttryck. Dessutom anser jag att det är skillnad när TS inte har kommit ut (och inte heller har några planer på att göra det heller). Varför inte stå för vem man är och kanske ändra en släktings synsätt istället för att leva hemligt dubbelliv. Leva på en lögn.
Du tycker inte att säga att man är ”emot homosexuella” (vad betyder det en, vad är det man är emot?) är en homofob åsikt?
Men var går gränsen i att ”uttrycka sin åsikt”? Det är ju inte så att släktingen sagt typ ”jag gillar Spanien mer än Grekland”, hur ska man ”sakligt diskutera” att en släkting är emot homosexualitet? När man själv är homosexuell? Helt obegripligt resonemang.
Det går väl i allra högsta grad att ha en saklig diskussion med en person som är emot homosexualitet? Så länge personen inte medvetet säger saker för att såra. I det här fallet kanske släktingen helt ändrar åsikt då hon får veta att TS (som hon förmodligen är väldigt fäst vid) är homosexuell. Men självklart får den homosexuella göra som den vill. Det är det fina med ett fritt liv.
Fast rasism och homofobi är inte en ”åsikt”. En åsikt är att tycka att färgen blå är finare än grön t.ex.
Det här handlar om människors liv och rätt att vara sig själva och få leva ett lyckligt liv, utan risk för hat, hot eller (i vissa delar av världen) straff.
Så att göra den här frågan till en bagatell om att det är ”en åsikt” tycker jag bara är rent löjeväckande – i likhet med Viktor Philipsson som anser att barn med skyddad identitet ”förstör för alla andra”.
Det är DIN åsikt, själv håller jag fast vid MIN åsikt 🙂
Har man verkligen rätt att uttrycka sin åsikt i alla sammanhang? Och även om man har rätt att göra det, måste man göra det?
Vissa åsikter kan man väl hålla för sig själv när man träffar andra som man vet kan ta illa upp?
Ingen sitter väl framför chefen och uttrycker sig homofobiskt så varför göra det inför släkten?
Nej. De kommer inte magiskt ändra sig. Även om de skulle acceptera dig så blir det alltid nån slags mental gympa ”ja men du är ju inte SÅN” och acceptans på ytan men sen helt plötsligt så snackar de om din ”sambo” inför andra trots att ni är gifta sen flera år tillbaka (ask me how I know)
Jävligt lätt för folk som har ett teoretiskt synsätt på detta att säga att man ska vara tolerant och acceptera andras åsikt bla bla bla. Skit i dem och skit i homofobsläktingen. Det är inte ditt jobb att fungera som ahaupplevelse bara för att ni råkar vara släkt.
Sett The beast in me idag, tips på annan bra miniserie att se? 🙂
Även gillat The stranger, Clickbait och Fool me once bland annat.
Ska finnas på Netflix, HBO Max eller Svt play.
Jag for ner till bror på Svtplay!
Den såg jag igår, då bra! Är något speciellt med svenskt när det görs bra😍
Otroligt bra, mörk men kunde inte sluta titta
Är den sorglig? Vill inte gråta så mycket.
Jag gråter jättelätt men grät inte till denna. Hemsk och sorgliga saker som händer absolut, men den fick mig inte att gråta.
Familjen Murdaugh
Mare of Easttown finns på HBO.
Någon som vet vad som menas när man får meddelandet ”Någon i chatten har aktiverat tillfälliga meddelanden” på Instagram? Har personen aktivt gjort något i vår konversation eller är det något allmänt om personen ändrar någon inställning?
Det är väldigt lätt att råka aktivera det! Om man swipar neråt ”för länge” så går det igång.
Den knappen är lätt att komma åt… Troligen är det de som hänt 😅
Det hände i en av mina chattar också och jag fick faktiskt hjälp av Chatgpt att få bort det:
Vad betyder texten?
När det står ”Skicka ett tillfälligt meddelande” betyder det att:
Allt du skickar försvinner automatiskt
Det sparas inte i chatthistoriken
Lite som Snap – fast i Messenger, och lite mindre kul
Hur råkade det slås på?
Ofta händer det av misstag:
Man sveper uppåt i chatten
Eller råkar trycka på funktionen i inställningarna
Det är förvånansvärt lätt att aktivera. Meta gonna Meta.
Så tar du bort det (stänger av):
Gör något av följande:
Alternativ 1 (snabbast):
Öppna chatten
Svep uppåt igen i konversationen
→ Tillfälliga meddelanden stängs av
Alternativ 2 (via meny):
Tryck på personens namn högst upp
Välj Tillfälliga meddelanden
Stäng av funktionen
Bra att veta (aka: varför folk blir förvirrade):
Den andra personen kan se att tillfälliga meddelanden är på
Skärmdumpar kan i vissa fall notifieras
Funktionen kan vara på i just den chatten, inte globalt
Någon som har haft perioral dermatit? Hur blev ni av med det?
Face formula’s SOS paste! Heter den nog.
Det är samma som Elixir Cosmeceuticals eller hur? Bra tips!
Finacea gel!
Slutade med all hudvård i ett år + antibiotika. Var inte kul
Rosazol salva, under rätt lång tid, smorde morgon och kväll. I höstas var ansiktet kaos, nu är nästan allt borta.
Plus bara hudvård från La Roche Posay!
Jag har haft det återkommande och tog kontakt med vården idag. Fick Elidel utskrivet så håller tummarna att det går över snabbt. Jag har slutat med peeling och A-vitamin på eksemen och man ska använda mjukgörande krämer som inte är för feta och täpper till.
Jag fick också Elidel utskrivet mot mitt och det gick över väldigt snabbt med den för mig iaf!
Ja. Slutade med smink, syror och andra ”aktiva” produkter i början när det var som värst (ca 1 år), sen hade jag bara skov när det var kallt ute, oftast mycket mindre än i början. Var utan maj-september kanske. Försvann efter 3-4 år och har ej kommit tillbaka!
Jag använder bara aloe vera som nattkräm efter jg tvättat bort sminket. För mig funkar det bra
Vad ska ni äta på nyåret?
Iaf gratinerad hummer till förrätt, sen kanske moules frites till varmrätt, som min lilla son vill prova att laga..
Till förrätt blir det en thousand layer potatis cake med ”toast Skagen-tillbehör” på ett skum av brynt smör. Till huvudrätt en gratinerad fänkål, bakad purjolök, gratin dauphinois och en örtig vitvinssås och till efterrätt en klassisk creme brulée med rominfuserade hallon.
Min mormor gick runt på julafton med ett snytpapper i fickan som hon snöt sig i minst 10 gånger. Så äckligt av henne att använda samma snytpapper flera gånger och inte tvätta händerna efteråt och sen ta mat på julbordet. Gör man så? Dessutom gick hon aldrig iväg för att snyta sig utan snöt sig bredvid oss i soffan eller i samma rum. Direkt när hon kom ut från toaletten snöt hon sig i köket, inte ens då kunde hon snyta sig på toan…
Vissa gör så. Tyvärr.
Förr hade man t.o.m näsdukar i tyg som man hade i fickan och återanvände. Ew.
Min pappa gör det fortfarande… han pratade nyligen om att det är så svårt att få tag i näsdukar nuförtiden. Men finns tydligen en gammal trikåaffär som fortfarande säljer 🥲
Påminn mormor om pandemin och att det finns mer att vänta om folk fortsätter att göra som hon gör 😊
Min mamma i kubik. Hon nyser rakt ut mot alla och envar, i sina händer utan att tvätta dem.
Sköljer intr grönsaker, låter öppna förpackningar med mat ligga på tining i varmvatten utblandat med rester av blötmat till katterna.
Och påtalar man att något av detta är äckligt, så anser hon att man är Satan.
Googlat fram och tillbaka… någon som har erfarenhet av soprano ice platinum mot hårborttagning? ✨ gjorde det ont? Är du nöjd?
Tips på satisfying peel-off-mask? Vill inte att den ska göra ont eller göra massor, bara lite mysig self care liksom. Tycker många faller isär eller smular istället för att hålla ihop.
Vad är det för människor som fortfarande köper och smäller raketer? Speciellt flera dagar/veckor innan nyår och i bostadsområden. Bor i ett lägenhetshus och varje gång det smäller hör jag upprörda hundar som skäller frenetiskt
I min stad är det till 99,9 % invandrare som smäller.
Samma här..
Framförallt skjuter de raketer på varandra. Är det någon trauma-grej, att vilja uppleva känslan av krig igen? Undrar genuint. Samma sak runt om i hela Europa.
Men lägg ner
Idioter.
Min hund skäller också frenetiskt tycker så synd om honom
Usch, tänker på alla stackars hundar dessa dagar!!!
Jag med 😭 Ska skyla alla fönster med täcken, överkast och filtar nu över helgen för att försöka stänga ute ljudet för honom.
Jag älskar raketer, så mysiga och fina! Hade på bröllopet raketer!
Ja så mysigt när djur – vilda som tama – skräms ihjäl. Helt fantastiskt fint.
Man kan ha två saker i huvudet samtidigt…det kan fortfarande vara fint liksom🙄🤦
Raketer är fina. Man får vara av olika åsikter. Älskar djur också. Vi har hund som inte är rädd för raketer 🤷🏻♀️ alla djur är inte rädda. Fåglar bryr jag inte mig så mycket om, men de flesta andra djur gillar jag och de klarar sig trots några timmar raketer. Sen finns det ju tysta raketer nuförtiden, det är sådana vi haft senaste åren och de är fina de med!
Många hundar och katter är livrädda precis som vilda djur.
Jag!! Handlat en liten tårta att smälla av med mina barn. Tror djuren överlever 40 sekunder. Bor utomlands och där är det inga problem. Är så trött på denna debatt.
Men det är ju inte 40 sekunder, när massa olika sällskap smäller? 40 minuter snarare
Vem är influencern vars man är/varit otrogen?
Jag vill också veta!!
Nara på snap har ju pratat mycket om tjejerna i ”kretsen” på senaste så kanske gäller någon av dem? Annars tänkte jag typ Filippzor eller Desirée inglander eftersom det varit tal om deras killar tidigare men ingen av dem två är väl gifta..
Nara 😂😂😂😂
Hoppas inte Josefin S, hon verkar så snäll och genuin och hennes man verkar också reko av det man sett.
Tips på jättegod förrätt och huvudrätt till nyår, ska gå att förbereda till stor del innan och inte innehålla fisk. Tacksam för tips!!
Potatisgratäng – enkelt att förbered och blir nästan godare med tiden + valfritt protein att steka innan servering ex tunnare kött eller kycklingsteak eller utbankad kycklingfilé man marinerat innan + god sallad på det man gillar. Förrätt – beror på sällskapet men kan vara alltifrån en trevlig ost/charkbricka, enklare paj eller någon röra med brödbit.
Smördegsinbakad Västerbottensost till förrätt, kan fixas i förväg och bara slängas in i ugnen strax innan servering.
Man gör små knyten och serverar med Serranoskinka eller någon annan kallrökt skinka.
Vilken månad/månader är det bäst att få barn anser ni?
23 december.
Första barnet absolut på våren.
April eller september, jobbigt både med en nyfödd men även som höggravid i tex december/januari eller juni/juli
Aldrig 😂
Maj/juni, slipper vara jättestor med vinterjacka men inte heller höggravid i värmen. Mindre virus som går och inte lika mycket kläder att krångla med. Eventuell partner kan kombinera sommarsemester med första tiden.
Jag blödde 9 veckor efter förlossningen, trist att blöda hela sommaren!
Mina kom på hösten båda två, det kändes perfekt.
Så länge barnet är friskt
Med avseende på vad? Själva bebistiden eller i allmänhet?
Fått barn i feb och maj. Skadar inte att vara född tidigt på året tänker jag. Februari var ju kallt och trist, inte toppen med lite baby blues på det. Men vi kunde vara inne och mysa utan att känna att vi ”missade något” ute. Maj var toppen! Så härligt med vår och annalkande sommar och semester. Barnet kan ha kalas ute också.
Tyckte det var perfekt med vårt andra barn som föddes kring midsommar. Sambon tog 10-dagarna och sen semester, fick nästan 8 veckor tillsammans vilket var toppen! Kul också att alla släktingar som bor i andra delar av Sverige var hemma på sommaren m.m.
Mars
Fått ett vårbarn, ett sensommarbarn och två höstbarn. Vårbarn var bäst tycker jag. Vidrigt att vara höggravid på sommaren. Också skönt att ha en nyfödd när det går mindre smittor och sjukdomar.
Jag var beräknad till 29 november men min bebis kom ut i oktober istället ( föddes prematur, 6 veckor för tidigt) och ärligt så var det en perfekt tid, med tanke på att bebis var förtidigt född så spenderade vi först 3 veckor på sjukhus och när vi väl kom hem så var det vinter och kallt så vi mös inne och var inne i bebis bubblan som det så fint kallas nästan hela vintern, bebis var väldigt liten när bebis föddes (1,9 kg) så för oss var det perfekt att det var vinter eftersom vi var inne mestadels.
Älskade att få barn i slutet på maj! Jag och sambon var lediga tillsammans i 2 månader och det var varmt och skönt.
Någon som har någon vinterjacka från Soia & Kyo eller Mackage som vill säga vad den tycker? Värt pengarna och är de väldigt varma eller som de flesta enligt mig – inte alls så varma som det står att de ska va? Har en Pajar men behöver ny och dessutom är den så otroligt tung!
Ska plugga två år på distans och är så orolig över hur jag ska klara av det. Kommer känna mig så ensam. Bor ensam. Någon som också gjort det och som lyckades få det att fungera? Tips? Är inte studierna i sig som oroar mig utan ensamheten.
Inte pluggat på distans, men kan du inte sitta på biblioteket eller ett café några dagar i veckan så du kommer ut och åtminstone ser lite folk?
När skolan börjar så kan du också kolla om någon bor i närheten av dig och kontakta dessa, eller starta en chattgrupp och se om någon vill hänga på.
Vad är det du ska plugga? Ofta är det ju även praktiker och där kommer du ju också träffa folk och kan kanske knyta kontakt med någon.
Har du ett socialt umgänge privat? Isf löser det sig automatiskt. Om inte, vem vet var dina kursare bor? Att plugga på distans kan absolut funka och jag själv gjorde det exempelvis under 3 år för min examen. Beror helt på vad man gillar/föredrar, men vi ”sågs” iaf flera timmar per dag. Beror ju dock på om du tycker det räcker som ”umgänge” eller behöver ses fysiskt. Min upplevelse är iaf att jag inte kände mig ensam och att kursare alltid fanns tillgängliga. Beror ju såklart på program osv, men kör på! Tycker inte du ska vara orolig på för hand. Det blir vad du gör det till och funkar det inte, så är det inte heller ett krav att du slutför din utbildning. Tycker absolut inte att du ska oroa dig redan nu! 😊
Vad pluggade du på distans? 🙂
En kandidat inom IT. Funkade toppen iaf för mig! 😊 Jag har dock läst på plats också, men pga för lång pendling till universitetet så funkade det inte för mig i slutändan. Tillgodoräknande de ämnen jag kunde inom samma ämne och har även drygt 1,5 år i kurser från andra områden som jag läste på plats. Kort och gott, testa och funkar inte distans för dig för det sociala (eller något annat), så sök på plats. Det är inte för alla, men beror helt på utbildning, skola, socialt behov osv.
Om du kommer komma i kontakt med kurskamrater kanske du kan ta reda på om någon bor nära dig så ni kan ses och plugga.
Jag läste en distanskurs och vi hade både messengerchatt och en forumdel där kursen fanns och folk hittade pluggsällskap där.
För det första, chansen är ofta stor att det finns fler studenter i klassen som bor i närheten av dig. Kanske kan ni ses och studera tillsammans! Annars kan bibliotek och/eller olika lärcentrum vara ett alternativ eftersom man möter andra som studerar. Många utbildningar som genomförs på distans har “studiegrupper” där man kan studera tillsammans i diskussionsforum eller ZOOM-liknande verktyg.
Hanna Theorin måste vara den sämsta influencern vi har. Alltså det är heeeelt sjukt. Nu rasar följarna igen också.
Vem är denna HT som du jämt ska kommentera?
Vår sämsta flunsa! Jag fattar inte hur hon kan komma undan med att till sina följare lägga ut hur jobbigt hon tycker det är att jobba. Hennes arbete är ju att positivt tipsa om saker hon tycker är bra, vara pepp och entusiastisk, men då vet ju följarna att det bara är fake för hon klagar massor innan på hur jobbigt det är? Så icke genuint.
Hur vet du att just denna anonym skriver om henne jämt?
Men tack bare hennes tråd så får hon visningar så hon kan lura företag att folk uppskattar hennes samarbeten så hon kan håva in miljonen om året. Det är så sjukt. Jag hoppas ALLA som smygföljer av någon slags fascinering över hur udda hon är inte ger henne visningar utan isåfall använder en Instagram viewer.
Hon måste va enda influencern som klagar så mycket på sitt ändå superenkla jobb?? Jobbigt att filma, jobbigt att redigera, det blev fel men hon orkar inte göra om, allt är så jobbigt.
Ja det är sånt jag menar! Det är verkligen dåligt, ingen annan av de sämre influencerna håller på så, därav att jag verkligen tycker att hon är sämst. Sen så är hon skitkass på att vara coherent på sin insta, det är aldrig nån som fattar vad som sker utan allt är bara random. Nån kaffekopp där, nån dusch där, nån ”åka och handla detta som vi måste ha”, nån bild av nån trött lunch nånstans
Jag har kommit in och ska plugga till ssk nu i januari. Ni som har pluggat/pluggar och fortfarande jobbar, känner ni att det fungerar?
Det beror verkligen på vilken kurs! Vissa kurser är väldigt intensiva och med mycket praktik så då hinner jag inte ens med livet haha. Andra kurser är betydligt lugnare och då kan jag jobba ca 80%!
Håller med, känns som att tempot var väldigt ojämnt, tex praktik där man fick pendla rätt långt samtidigt som det var obligatoriska seminarier som skulle förberedas och så nån tenta efteråt, andra perioder var det väldigt lugnt. Så skulle säga att det beror helt på hur pass flexibelt ditt jobb är, främst är det praktikperioderna som ställer till det i livsplaneringen så att säga, speciellt eftersom man får veta plats och schema rätt kort innan det börjar.
Ja jag tyckte ssk programmet var jättelätt. Jag jobbade deltid utan problem. Förutom när det var praktik förstås. Men det är väldigt individuellt. Vissa tyckte programmet var jättetufft och krävande.
Håller med. Det är verkligen inte ett svårt program att plugga. Det enda ”svåra” är väl när man har praktik och ska få ihop praktiken med resten av livet. I övrigt är kurserna otroligt enkla
Beror nog på var man pluggar. Min kompis sa att programmet inte är likadant överallt och att där hon gick var lite mer flumrykte kring utbildningen.
Jag, min man och våra två barn åkte över 50 mil för att fira jul hos min familj, som vi av förklarliga skäl inte träffar så ofta. Min mammas man har problem med småbarn och får typ nervsammanbrott om det är lite skrikigt, gnälligt och stojigt som det lätt blir med småbarn (men sina egna barnbarn i samma ålder är tydligen änglar). Idag kom min mamma och sa att de har bokat en hotellnatt för att min mammas man framförallt ska få lite lugn och ro och komma ifrån ett tag.
Är jag konstig eller lättkränkt som känner att vi då bara är i vägen och att vi känner oss ovälkomna? Det känns inte så kul att ha åkt så långt för att umgås när vi (barnen) tydligen är så jobbiga att de måste ta in på hotell och låta oss vara själva i deras hus. Vi skulle egentligen firat nyår ihop också men känner nu att vi lika gärna kan åka hem tidigare om vi är så besvärliga.
Säg exakt det till din mamma. Låter knäppt!
Men han kan väl för fan få sin lugn och ro när ni åkt hem. Är hans barn och barnbarn välkomna så borde ju ni vara också. Jag hade nog faktiskt åkt hem och jag var du.
Fast en del barn är ju jobbigare än andra.
Han kanske inte kan hantera ljud och stoj men då känns det ju knäppt att ni ska göra den resan om det inte funkar för honom. Nästa år kanske din mamma kan komma till er istället.
Eftersom de inte träffas så ofta så r det ju omöjligt att veta i förväg, händer en hel del i utvecklingen mellan gångerna med småbarn. Och är de lite ”jobbigare” än andra barn, än hans barnbarn etc, ja men då är det kanske så, betyder ju inte att de är sämre människor eller nåt.
Jag var helt utmattad efter julafton med min mans syskonbarn. Tog två dagar att återhämta mig. Så alla är olika
Hej anonym
Jag skulle välja att packa ihop ”min familj”, tacka för mig och åka hem för att fira nyåret. Inte värt att lägga energi på en nervig gubbe!
Förstör också att det känns hårt i ditt hjärta att bli behandlad så av sin mamma 🙂
Hennes mamma har väl inte behandlat henne dåligt? Mamman står ju i en omöjlig sits mittemellan stojfamilj och gringubbe och erbjöd en diplomatisk lösning: HAN drar. Hon kickar inte ut sitt barn med familj. Tycker bara det är gubben som är problemet här
Åk hem över nyår istället!
Det kanske blev för intensivt för din mamma och hennes man, mer än vad de trodde när ni planerade in vistelsen? Hade de tyckt ni var jättejobbiga hade de väl bett er åka hem hoppas jag. Att de tar in på hotell en natt för att vila låter ju mer som att de uppskattar att ni är där men faktiskt behöver vila för att orka med. Tänker jag.
Vilken fin take! Snälltolka ftw!
Kan absolut förstå att det blir mycket av en veckas intensivt umgänge med ständig ljudvolym och pratglada barn. Är ändå svårt att inte känna att ens barn är ”de jobbigaste ungarna i världen” när de måste fly ifrån oss.
Fast hur skrikiga och gnälliga och stökiga är era barn? Det finns olika grader, älskar själv barnbarnen, men ett av barnen tror på fri uppfostran och tycker det är naturligt att barn skriker ,slår sönder saker och bits hårt
Här orkar jag max med 3 dagar och nätter, är helt slut när de har åkt. Ni kanske kan ställa er på andra sidan och rannsaka er själva hur era barn faktiskt är.
De är inte Såå jobbiga, även om vi såklart också känner att de är jobbiga ibland. Den ena är 3 år och det är ju en väldigt intensiv ålder, även om han oftast är väldigt glad är det starka känslor och en del ”trots” emellanåt.
Har han haft en stroke? Varit utbränd? Människor som drabbats av sådant blir extremt hjärntrött av bl a mycket folk, höga ljud mm. Bara en fundering.
Han har varit utbränd för flera år sen, så det kan absolut spela in. Han har alltid varit lättirriterad, men nu är det extremt. Måste bero på något tänker jag för han beter sig ganska underligt.
Vilket okänsligt svar av dig. Om han varit utbränd så är han väl extra känslig. Att du beskriver han som underlig för det blir ju konstigt. Han kanske tycker du är underlig som inte uppfostrar dina barn till att vara mer tysta och lugna. Du låter väldigt egoistisk.
This
Folk
Han var utbränd för kanske 15-20 år sen. Han var absolut inte såhär de första åren efteråt utan det har visat sig de senaste åren. Sen har det varit lite av hans grundpersonlighet att vara sur och irriterad innan han blev utbränd också. Men jag har full förståelse för att det har gjort honom extra känslig.
Oj den kontexten skulle du gett tidigare, nu är ju deras val fullt förståeligt. Ljudkänsligheten och närheten till stress sitter kvar i måååånga år efter utbrändhet, och de kanske inte var beredda på den reaktionen på förhand. Nu löste de det för alla inblandade, jag tycker du känns oförstående och lättkränkt?
Jag kan förstå lite hur han känner. Är man inte van vid småbarn så blir det väldigt intensivt. Det tar på krafterna. Tror inte att de menar något illa utan bara att de behöver få lite tid att samla energi för att sedan orka fortsätta vara tillsammans med er. Tycker inte att det nödvändigtvis behöver betyda att de inte vill vara med er mer.
Precis detta, jag själv var glad över besök över jul med småbarn men det var väldigt intensivt. Högljutt när barnet var ledsen, högljutt när barnet var glad. Var skönt att återhämta sig efteråt men betyder ju inte att jag önskar att de inte kommer igen.
De är väldigt vana vid småbarn. Han umgås med sina barnbarn varje vecka och de är i ungefär samma ålder som våra barn sen har han lite större barnbarn som bor en bit bort. Så absolut inte ovan vid småbarn.
Jag skulle säga till mamma att vi inte känner oss välkomna här mer och förklara att jag blivit ledsen, vilket jag skulle vara, så packa ihop och åka hem alternativt stanna på nåt hotell över nyår!
Oij vad jag skulle bli sårad om min mammas man skulle säga så och mamma skulle hålla med honom! Absolut att alla barn är olika och har olika mycket ljud, men om man åkt långt för att hälsa på och det gäller några dagar så kan surgubben bita ihop!
Mamma håller inte med honom, hon blir snarare ledsen att han ska bli såhär och framförallt ledsen över att vi vill åka hem tidigare pga honom. Men hon måste samtidigt ta hänsyn till hans känslor och mående. Han är överlag en snäll man, men han har uppenbarligen sina issues…
Hans ”issues” är ju tydligen att han varit utbränd. Vad är ditt? Ren egoism? 😂
Men jag tror inte att hans utbrändhet för 15-20 år sen är det största problemet. Även om jag såklart fattar att det kan göra en person känsligare för intryck och ljudvolym. Han har blivit värre och värre med åren enligt min mamma och trots att han alltid (även innan utbrändheten) har varit lite av en ”surgubbe” så är det på en helt annan nivå nu. Klart jag förstår att han kanske inte mår bra, men det är trist att det går ut över våra barn.
Tänker dock att det inte är lätt för dem heller, om han blir så slut av att ha barnen runt sig. Kanske inte kan sova ordentligt osv. Då är det väl bra att vara konstruktiv och vila upp en natt på hotell. Sårad kan man bli, men är ju både mormor och barnbarn att ta hänsyn till och låta dem umgås också, och kanske inte fokusera så mycket på sina egna känslor.
Är ju många som känner att det blir lite väl mycket över jul med besök, inte enbart pga småbarn så är väl bra att han känner gränserna, självklart ska man kunna komma ifrån en stund om man vill/behöver. Fråga dem om de vill att ni stannar över nyår eller ej, de kanske ändå uppskattar att umgås även om det inte är 24/7.
Lättkränkt. De har inte bett er åka utan de tar själva in på hotell EN natt för att få en liten paus. Är man trött, slut, inte van osv så är det intensivt med småbarn. Det är väl mycket bättre att han tar hand om sina gränser än att han stannar och kanske blir otrevlig för att han inte orkar.
Håller med! Häpnar över alla inlägg om föräldrar som gör ”fel”. Folk verkar ha blivit överkänsliga och ingen verkar kunna ha prata med sina egna släktingar (och inte svärföräldrarna heller för den delen).
Herregud vad jag känner mig tacksam över att inte vara en superkänslig snöflinga.
Van är han. Han umgås med sina egna barnbarn flera gånger i veckan då de bor nära varandra. Men tydligen anser han att våra barn är väldigt mycket jobbigare än de barnen. Det är så tydligt när de barnen är här hur han särbehandlar dem. De skriker absolut också ibland, sjunger vid matbordet och får utbrott, men då är det visst bara gulligt. Så fort våra barn visar att de existerar så känner man hans arga blick i nacken och ett extremt suckande och stönande.
Är det inte nästan alltid så att man har lite mer överseende med sina egna avkommor? Det låter också som att hans barnbarn bor närmare och kanske ses ofta och i kortare stunder. Att ha någon boende hos sig en längre tid är en annan sak, jag blir rätt trött av att ha barn/vänner en hel vecka hur mycket jag än tycker om dem. Jag tycker att det var en bra lösning att de tar en paus och kan komma tillbaka gladare än att bara härda ut när ni är där
Umgås han alltså dygnet runt i en vecka med sina egna barnbarn? Eller är det så att de träffas flera gånger i veckan med pauser emellan så att han hinner återhämta sig? I så fall är han inte van.
Nu lade du till att han dessutom varit utbränd så jag lägger till att du både är lättkränkt och egocentrisk.
Tack för den synvinkeln. Nej han umgås ju inte med sina egna barnbarn såhär intensivt utan det blir ju mer ofta men kortare stunder.
Har samma problem med makens mammas nya man. Han skriker, gnäller och skäller på barnen konstant (bara för att de är barn).
Så vi satte ned foten och sade att ska vi umgås på de här premisserna så slutar vi träffas.
Vad säger din mamma om det? Hemskt att man ska behöva känna att man ska tassa på då och anpassa sig till någon som stör sig på sina barn. Det värsta är att jag själv märker att jag är strängare än vanligt mot mina barn för att jag inte vill att han ska störa sig. Det blir ju förvirrande för barnen också när något varit ok innan och nu är det himla hyschande och ajabaja.
Men herregud, gnällgubben är vuxen och borde lära sej hantera sina känslor. Sjukt otrevligt och ovälkomnande att ta in på hotell då ni rest långt
Migrän igen. Har tappat kontrollen över denna förhatliga sjukdom. Varje jäkla dag har jag bultande huvudvärk. Fysisk ansträngning som att resa sig upp eller gud förbjude, gå uppför trappa förvärrar gånger tusen. Bult bult bult.
Typ tre dagar i veckan ordentliga anfall med aura. Zomig nasal kan hjälpa ibland. Allt annat är som sockerpiller.
Nu är jag helt slut, snurrig och nedstämd efter ett anfall. Och imorgon är det säkert dags igen.
Trodde lite långledigt skulle göra gott, men ingen skillnad. Typ lite värre t o m.
Så himla less på detta.
Sök riktig vård nu. Migrän är inte att leka med. Drick filmjölk, sov ordentligt. Det hjälper mig. Men för dig låter det värre. Finns massa nya behandlingar man kan få.
Hmm, jo det är det där med vården. Har en tid bokad till min husläkare januari. Vill ha remiss till neurolog, får se hur det lyckas.
Tar så mycket energi att behöva fightas för att få bra hjälp.
Lider med dig. Och känner igen mig. Det är en vidrig sjukdom och en vidrig loop när man hamnar i det där.
Kom ihåg att det är viktigt att vila även om man inte har ont.
Jag har blivit snällare mot mig själv av att skapa förståelse genom instagramkonton som finns, sök på migraine så kommer du in i den algoritmen sen. Enkelt sätt att få förståelse för vad som händer i huvudet och inte slå på sig själv för mycket när migränen kommer.
Tillsist, ladda ner migränappen och skriv upp exakt alla dagar med huvudvärk och aurasymptom. Med det som underlag är det mycket lättare att söka vård och bli tagen på allvar!
Jo jag har en app där jag dokumenterar anfallen då jag ska till läkaren i januari. Men börjar bli löjligt då det är typ varje dag.
Tack för dina tips dock. Lätt att känna,sig ensam i detta elände. Och just nu känner jag mig väldigt låg då hela ledigheten hittills gått åt till migrän.
Om det kommer varje dag är det ännu viktigare att dokumentera. Vet inte vilken app du har och dokumenterar, men migränappen är väldigt bra och tydlig samt man kan hämta ut rapport som underlag till läkare så den är super.
Vet att många tipsar om att äta magnesium också, och att äta regelbundet osv. Men som sagt, alla har tyvärr lite olika vad som triggar anfallen.
Förstår att det känns hemskt att bli sängliggande och inte kunna njuta av ledighet. Du är inte ensam!!
Ät mycket rödbetor (minst 5 om dagen). Det ska tydligen vara mirakelkur mot migrän.
Är du också läkare? Min läkare avrådde nämligen mig att äta rödbetor pga nitrat som trigger.
Haha, okej. Testar inte då..
Okej, den var ny för mig. Är desperat så får testa..
Har så fruktansvärt torra läppar!!
Någon som oxå har/haft det och fått hjälp?
Det är så jobbigt och jaaa, jag vet att det finns jobbigare saker här i livet men söker tips här om någon har det!
Jag älskar exempelvis att använda läppstift men tyvärr blir det bara fnasigt, äckligt och torrt. Vanligt läppglans är det absolut värsta för mina läppar.
Snälla hjälp!
Ät fiskolja. Att smörja från insidan liksom.
Skrubba och återfukta, typ peptider långsiktigt och något utan vatten tex aquaphor i lite tjockare lager på natten.
När det är som värst lägger jag på ett tjockt lager idomin innan läggdags.
Annars tycker jag att decubal är bra, men, tyvärr, det bästa för läpparna jag någonsin haft är från forever living. Nåt sånt där som folk blir återförsäljare av. Fast jag såg nu att de även har en shop på nätet, så det är ju bra!
Sen tycker jag faktiskt att Pernilla Wahlgrens märke har ett jättebra läppbalsam. Enda produkten från det jag provat men är positivt överraskad.
Ole henriksens lip treatment
Drick mer vatten! Tråkigt men sant, det hjälper!
Era bästa städtips som underlättar, får det att flyta bra, komma igång och vara effektiv? 😃
Vill storstäda på måndag eller tisdag, eller kanske dela upp det, så jag börjar nya året med en fin lägenhet där allt är iordning, rent och fint.
Tycker dock min ADD ställer till det både med att komma igång, att orka göra klart, inte fastna i små detaljer som att städa kylskåpet i 1-2 timmar, plötsligt börja sortera lådor, eller gå mellan sovrummet och köket 100 gånger för jag går dit med ett godispappper, sen ska hämta något, osv osv.
Mår inte heller toppen så skulle helst inte vilja städa alls, men försöker vara lite positiv, ändra på saker och ting och börja året på ett bra sätt. Tycker ett nytt år är en bra nystart och ger lite extra kraft.
Så lite hjälp, tips, stöd och pepp tack😇
Ha en fin lördag! 🩷
🥹
Tidsschema! Jag sätter mig kvällen innan och skriver en lista på allt jag ska göra i turordning. Därefter gör jag en rimlig beräkning för hur lång tid varje punkt på listan får ta. Nästa dag sätter jag ingång. På med träningskläder, en podd jag längtat efter eller min bästa spellista i hörlurar. Sen börjar jag på uppgift nummer ett, startar timern och drar igång! Är jag inte klar med uppgiften när timern ringer lägger jag till max tio minuter och ser till att bli klar, dvs inte fastna i perfektion. Jag som är tävlingsmänniska kan nästan börja tävla med mig själv, vilket håller motivationen uppe 😅 Se till att ha en matlåda i kylen för att slippa tänka på att laga mat mitt i allt och kanske stöka ner ett kök du just gjort iordning, det kan få mig att tappa all motivation. Även nån bar/ godisbit eller god dricka att belöna dig själv med halvvägs när motivationen tryter/ energin dippar. Ska du hålla på länge så planera in en paus och hur lång den ska vara och håll på det stenhårt. Du kommer vara så nöjd när du är klar! Detta var mina bästa tips! Lycka till! ❤️
Men åh, vilka bra tips! Tack 🩷
Aldrig skrivit ner så detaljerat och satt tider, använt timer osv. Låter spännande och roligt men svårt att avgöra tider, tror jag är väldigt långsam eller för noggrann så allt tar sån tid😅 men ska testa det.
Matlåda, någon bar och god dricka ska köpas. Även bestämma en spellista eller podd i förväg så jag inte sitter en timme och letar efter något när jag ska börja.
Tusen tack för du tog dig tid🩷
Det är svårt i början men testa dig fram. Det är av just den anledningen jag bestämmer tider – jag blir för noggrann och fastnar i perfektion och då orkar jag inte göra klart = besviken. Jag blir också löjligt nöjd när jag är färdig med nåt långt innan timern ringer 😂 Så försök, lägg på lite extra tid när det behövs men avsluta sedan och gå vidare. Jättebra idé att bestämma innan vad du ska lyssna på! Jag tror på dig 💪🏼❤️
Bh!
Jag har olika storlekar på mina bröst. Som säkert många andra har med men här snackar vi minst en storlek skillnad. Sen har jag gått upp och ner i vikt många gånger, ammat 2 barn och nu är väl brösten ganska hängiga. Skulle behöva tips på sköna bh-ar. Meeeeen, vilken storlek ska jag välja när jag har 2 olika kupor. Någon som har samma problem?
Tycker aldrig jag hittar någon bh som sitter snyggt eller skönt
Kolla in BH-pia
Kan en protes-bh kanske hjälpa? Där kan man ju lägga i inlägg om du känner att du vill kompensera upp det andra, hade inte tagit en ”för liten” iaf!
Mitt barn är 2 och vaknar mellan 04 och 04.30 varje dag. Det kvittar om hon somnar 19, 20, 21 osv. Det kvittar om hon sovit på dagen eller inte. Detta tar knäcken på mig. Har någon här gått nån sömnkurs eller har ngt tips?
Sådär höll mina barn också på i den åldern. Fick ett fint möte med ett rådjur precis utanför köksfönstret en morgon 04.30 😍 Vilket väl är den enda höjdpunkten jag har från den tiden haha. Men det var en kort period som man bara fick härda igenom. Spelade ingen roll vilka tricks vi testade, det tog nog bara mer energi att försöka förändra läget än att acceptera det.
Men vilken fin kommentar ❤ Så fint med rådjuret också.
Det verkar vara många perioder som föräldrar ska härda igenom 😅 Verkar vara svaret på allt.
Ja, med barn är det så. Det mesta försvinner av sig själv med tiden.
Ja men menade att när det ena försvinner kommer det något annat som ska härdas ut.
Och så är det också. Lättare och svårare perioder avlöser varandra hela tiden när barnen är små. Det är detsamma gör föräldraskapet utmanande, intressant och utvecklande. Man måste lära sig nya saker hela tiden, man får glädjen att växa tillsammans med sitt barn och man blir starkare av att så ofta tvingas göra sådant man känner att man inte klarar av.
Jag är också där och går just nu och lägger mig 19 på kvällarna med barnet. För då har jag många timmars sömn i mig när vi ska upp. Det har samma med det äldre syskonet och helt plötsligt sov hon iaf till 6 och det gick att gå tillbaka till normal läggtid för en vuxen!
Sovande barn på insta. Lider med dig ❤️ min är 4.5 år nu och sover fortfarande kasst, men bättre efter coachning av sovande barn (detta var är ungen var typ 2)
Avskyr sovande barn-människan! Hon är blockad från min insta 😅 Hennes tekniker är en blandning av att man redan har lätta barn som somnar + 5 minuter metoden i ny tappning.
Hur kommer det sig att Lojsans märke enligt henne själv är en ”enorm succé” när inte en enda icke-influencer har taggat Totine på Instagram? Speciellt med tanke på att lojsan sa att det är så många som önskat sig Totine i julklapp. Man kan ju tänka sig att tjejer som lägger 1500 kronor på influencerunderkläder också är de som gärna postar det i hopp om en repost…
Det handlar nog mycket om att skapa en bild av succé.
Tittar man på många influenser-märkens resultat 2024 ligger många illa till
Ani – går back
Lis Bonne – går back
Avora – konkurs
Freia Resort – konkurs
A-design – går kraftig back
LXA – konkurs
Hade jag varit influenser så hade jag inte satsat på eget bolag inom kläder eller liknande. Marknaden verkar död.
Avora avvecklades, inte konkurs.
Tips på spahotell i närheten (1-2 h) från Stockholm med möjlighet till bastu och gärna utomhusbad för en get-away med partner?
Yasuragi om ni inte redan varit där😊
Steam!
Steam hotel i Västerås!
Rekommenderar att kolla in Billingehus, i Skövde. Lite längre ifrån men helt otroligt! Spa avdelningen, maten och inredningen är fantastisk.
Tack alla fina ni som myntade upp mig igår ❤️ Mådde verkligen skit och orkade inte med livet över huvud taget men ni fick mig att känna mig lugn efter allt helvete. Ska planera för körkortet 2026 (men vet inte om intensivkurs eller inte är det bästa i skitstaden gbg) men tack för att ni finns – verkligen ❤️
❤️❤️
Känner mig så uppgiven såhär efter att julen är avklarad.
Sedan ungefär 13 år tillbaka bor jag i en stad ca 40 mil från staden där jag vuxit upp. På senare år har jag längtat tillbaka för att komma närmre föräldrar, syskon och syskonbarn. Plus att jag känner mig så ensam i min ”nya” stad.
De senaste två åren har jag aktivt (men inte desperat) sökt jobb i min gamla hemstad men inte fått något erbjudande. Har fått komma på 2 intervjuer av kanske 17 sökta jobb. Jag har sökt jobb som jag är kvalificerad för, ibland även sådant som jag är överkvalificerad för bara för att börja någonstans men lyckas ändå inte.
Jag har lång erfarenhet och utbildning, och i min nya stad har jag inga problem med att få jobb utan blir tvärtom ofta kontaktad av företag som vill rekrytera mig.
Nu börjar jag känna att tiden rinner iväg och att jag aldrig kommer lyckas ta mig tillbaka. Känner att jag missar så himla mycket och känner mig ledsen över det.
Jag har inte velat flytta innan jag har ett jobb där, men nu börjar jag fundera på om det ändå är värt att flytta först? Men är rädd att jag ska bli långtidsarbetslös i och med att det har gått så trögt hittills.. staden finns med på topp 10 listan över Sveriges högsta arbetslöshet, så det är inte så hoppfullt. Söker givetvis intilliggande på rimligt pendlingsavstånd också.
Någon som har erfarenhet att dela med sig av? Tips, råd, pepp?
Finns det någon större stad lite närmare familjen än din nuvarande? Det kan kanske kännas lättare att bo 15 mil ifrån än 40?
Att säga upp sig och flytta utan att ha en försörjningsplan är tyvärr inte att rekommendera just nu.
Du som sover ensam i en dubbelsäng, sover du i mitten eller på en sida?🛏
Faktiskt på ena sidan… vet inte varför egentligen!
Har ingen dubbelsäng men blev nyfiken, vad skulle anledningen vara att ha en dubbelsäng själv om man bara sover på en sida? För det låter ju mycket skönare att sova i mitten och kunna sträcka ut sig åt alla håll 😅
Förmodligen vana eller trygghet att inte ligga för långt från kanten. Låter ologiskt men så jag känner själv 😅
Ja det var min bild av att sova i en stor säng också när jag skaffade den vid hemifrånflyttning. Har en 180-säng men sover ändå oftast på en sida. Har börjat sova i mitten det senaste dock. Och det är mysigt, har så mycket kuddar så jag sover i ett fluffberg😍
Man känner sig vuxnare med dubbelsäng… 😂
Snett 😅
På ena sidan!
Vi hade den här diskussionen på jobbet. En kollega (som jag vet har varit singel lääänge) skaffade en dubbelsäng själv. Han sov på ena sidan. Men säljaren hade sagt att det är viktigt att man vänder madrassen då och då så det inte blir som en skål på ena sidan.
Ena sidan, för mina katter sover på andra sidan.
Så det blir alltid lite dålig stämning från deras håll när någon ska sova över…
Ikväll har jag spontanshoppat en symaskin. Begagnad och rätt billig dock. Får bli min julklapp till mig själv efter så många år av att vilja ha en. Skål!
Vilket är erat senaste second hand-fynd?
En snygg skål från Orrefors med vad ser ut som blixtar runt hela skålen. Stod i valet o kvalet länge på Myrorna innan jag slog till. Bästa julklappen till mig själv 🙂
Fint med symaskin!
Vad tror du blir första projektet?
Laga några kläder jag har och ändra några. Bla ett par jeans med hål och en klänning som känns för lång!
En helt underbar vit blus med stora röda prickar. Älskar den!
Ett riktigt fint, gammalt linneskåp. Har letat länge och tillslut hittade jag det. Lycklig!
Är inte Hanna Graaf utomjordiskt kär längre? Känns som att hon är singel igen.
En viss fru är i farten igen på FB men nu i en tråd om den försvunna kvinnan i Stockholm. Hon påstår att hennes dotter känner kvinnan samt att hon sitter på mer info men inte kan gå ut med det. Sen skriver hon sin egna teori om vad som hänt och att kvinnan måste ha blivit överfallen. Jag tycker det är ganska osmakligt att sitta på fb och spä på med mer information samt egna teorier om det nu är en kompis eller bekant till dottern.
Någon som kan någonting om obalanserat nervsystem och har tips på strategier/övningar för att reglera nervsystemet?