
Jag visste inte om jag skulle skriva om detta här men nu gör jag det ändå.
Först, tack för alla grattis till nytt jobb! Men, det finns inget jobb har jag precis fått veta. Jag, och två andra tjejer (som jag klickat jättebra med och vi har fortfarande kontakt) har blivit lurade av en man (tror vi) som ja verkligen gått all in. Orkar inte gå in mer i detalj men vi började ana att något var fel och bollade sinsemellan oss och ja nu uppdagades det att vi har blivit lurade. I god tid innan vi hunnit börja jobba på riktigt och i sin tur kontakta folk eftersom vi trodde vi skulle jobba som rekryterare. Så den kortvariga glädjen och lättnaden över att ha hittat ett jobb övergår nu till total ångest, skam och ilska. Jag mår illa och jag känner mig så otroligt lurad och ledsen. Är tacksam över att kunna prata om det med de andra två tjejerna men ja. Jag skäms också. Att jag gick på det. Och jag undrar hur många fler som blivit lurade.
/Engla
Fy tusan så obehagligt!
Engla på Englas showroom blev erbjuden ett arbete tillsammans med några andra kvinnor där de skulle arbeta med rekrytering, men lagom till att hon skrivit om saken på blogg så framkom det att det var en bedragare som blåst dem alla.
Hon och två andra kvinnor, som hon kommit nära, har blivit alltså blivit lurade av en man som lagt mycket energi på att få dem att tro att rekryteringen och jobbet var på riktigt. Han har alltså utgivit sig för att komma från företaget i fråga, men Engla och de andra kvinnorna började ana att något var fel och diskuterade det sinsemellan, och nu har det bekräftats att allt var en bluff.
Glädjen över att ha fått ett jobb har därför bytts mot ångest, skam och ilska, och Engla känner sig både lurad och ledsen, men samtidigt tacksam över stödet från de andra två kvinnorna. Hon skäms över att ha gått på det och undrar hur många fler som kan ha blivit lurade.
Företaget som mannen låtsade sig komma ifrån har även informerat Engla om att de kommer polisanmäla bedrägeriet.

Englas följare stöttar henne och talar om för henne att det inte är hennes fel, och det är det ju inte.
Så klart, men nu är Engla tillbaka på noll på jobbsökningsfronten vilket känns tungt, men jag är säker på att det kommer komma faktiska erbjudanden till henne längre fram. Håll i, håll ut!
Varför gör man en sådan här sak?
Vad kan den här knäppisen fått ut av det här? Varför?
Tack för tips!

Tråkigt. Det är ju kanske inte helt samma sak men ganska vanligt i branscher som går runt på praktikanter och gärna inte anställer till låg lön om de får tag på en praktikant, alltså att den som skulle börjat på en lågavlönad provanställning i slutändan inte får den när man får tag på en praktikant i sista minuten. Samma gäller väl alla former av lönebidrag.
Tråkigt med alla dessa influencers. Nu har I L opererat sej. Tänk att räknas som gammal vid trettio och göra allt för att se yngre ut.
Vad har hon opererat?
Läs gårdagens öppet spår.
Du menar gå igenom sexhundra kommentarer? 😂😂
Går att söka, men det handlar om att hon opererat mage och röv.
Och vad finns det för bevis för att det är sant? Inga va?
Nej, endast stories. Svarade bara på vad som sagts i öppet spår.
Alltså jag kollade nu men förstår inte vilka magrutor det pratas om? 😂 det är alltså typ 4-5 cm över tights kanten där ni ser magrutor..? Om ni inte provat liknande tights så sitter de verkligen åt o verkligen lyfter vid rumpan.
Brukar du ofta läsa saker i Öppet spår och ta det som sanning? Du låter ändå tillräckligt gammal att du borde lärt dig att man inte ska tro på allt man läser.
Arbetsmarknaden för folk som är +40 verkar vara tuff. Vad är er erfarenhet som är ute och letar jobb?
Den är jättetuff men ibland så undrar man.
Läste om en kvinna runt 40 som varit arbetslös sedan 2019. Det är 6 år.
På 6 år hade hon hunnit läsa till uska 3 gånger, gått 3 YH-utbildningar eller läst nästan 2 utbildningar på högskolan.
Fattar att plugga inte är för alla men hon hade jobbat som administratör innan. Borde inte vara supersvårt då att skola om sig till något där arbetskraft saknas.
Alltså, på min arbetsplats ser jag folk som knappt har en logisk tankeförmåga och ändå uppenbarligen har fått jobb, så… Man behöver inte nödvändigtvis plugga för att ha ett arbete.
Men jag ser också många som verkligen gör sig oanställningsbara med flit för att slippa utföra arbete dom inte vill.
Verkligen inte att man behöver plugga. Men får man inget jobb på 1 år så fattar jag inte varför man tex inte går en YH.
YH finns ju för att möta marknadens behov och praktikerna gör att man får in en fot och lätt får ett jobb.
Går såklart att få jobb utan plugg men går man arbetslös 1-2 år så borde man ju åtminstone fundera på det.
Fattar det är lite att ta en risk att plugga men det finns ju inget som stoppar en att söka jobb under tiden man pluggar heller och en YH tar inte evigheter + som du säger, det ska ju iallafall på pappret finnas jobb efteråt. Även om man såklart måste undersöka innan om det finns jobb som man själv personligen kan få efteråt. Men ja, 1-2 år, det behöver ju inte vara något fel på en eller arbetsmarknaden i stor men ibland får man inte chansen och det är ju otroligt lyxigt att kunna utbilda sig kostnadsfritt, 40 år är det ju inte kört direkt.
Jag har insett att kontorsarbete och anställningsbarhet minst lika mycket bygger på hur man fungerar i grupp 😊
Man kanske behöver leta jobb utanför kontorsarbete om man har varit arbetslös ett tag… Man behöver inte då nödvändigtvis kunna fungera i grupp. Jag har inte heller ett kontorsjobb.
Vad är ”kontorsarbete”? Jag jobbar på kontor men jag vet flera andra som också jobbar på kontor och våra arbeten är inte ens lika. Vissa jobbar på eget kontor, andra delar, vissa jobbar i kontorslandskap. Vissa måste jobba i grupprojekt, vissa jobbar helt ensamma.
Att säga att ”kontorsjobb” är si eller så blir ju väldigt konstigt, vad är kontorsjobb liksom?
Tänker kontorsjobb som i jobb där man sitter på någon typ av kontor och det krävs inga direkta kvalifikationer/utbildning för jobbet. Alltså inte advokat eller rörmokare osv.
De flesta kontorsjobb kräver väl väldigt specifika kvalifikationer och utbildning. Eller vad tror du att folk som jobbar på kontor gör?
Vilka jobb är det specifikt du tänker på? Alltså är man finansanalytiker säger man väl inte att man har ett kontorsjobb om någon frågar även om man sitter på ett kontor. Tänker kontorsjobb som tex administrativa tjänster där man har gymnasieutbildning eller kortare utbildning tex KY. Och den typen av tjänst är det alltså viktigare att fungera bra i arbetslaget än att ha någon form av spetskompetens.
På mitt kontorsjobb, som är YH, krävs det spetskompetens och man kan inte utföra vårt jobb utan utbildning. Hos oss är det inte ”viktigare att passa i arbetslaget” det viktigaste är givetvis att kunna utföra våra arbetsuppgifter.
Tror inte det finns något jobb där det är viktigare att du passar in i gruppen än att faktiskt kunna utföra jobbet?
Och på alla platser, vilket jobb du än har, är det väl viktigt att ha social kompetens och kunna komma överens med kollegorna?
Det beror väl på hur man definierar spetskompetens.
Men det står ju ingenting om att ”inte kunna utföra jobbet”, men är det ett jobb som kräver kortare utbildning och där det finns möjlighet att lära upp någon på plats/skicka på kortare utbildning så kommer ju social kompetens såklart spela roll för hur anställningsbar man är. Är det ett jobb som kräver lång utbildning och erfarenhet, tex en kirurg, så så kommer ju den sociala biten spela mindre roll ju mer specifika kvalifikationerna är och hur många som söker.
Spetskompetens är att vi har en kompetens som kräver utbildning.
Ok jag förstår dig i sak, men även en kirurg skulle ju inte kunna stövla fram och vara otrevlig mot sina patienter eller kollegor och bete sig hur som helst. Även läkare behöver kunna samarbeta med varandra, med ssk, med uskor osv.
Social kompetens kan ju såklart vara mer eller mindre viktig, men inte så att man väljer någon som inte kan jobbet bara för att personen är trevlig. Tror att de flesta jobb, även där utbildning krävs, tittar på både och – rätt utbildning/kan lära upp sig OCH passa i gruppen. Inte bara passa i gruppen.
Haha vilken världsfrånvänd bild av alla som arbetar på ett kontor 😁
Har hört att inom media i Stockholm är massor i min ålder (femtio plus) arbetslösa, alltså kompetenta karriärkvinnor vana vid höga löner. Media var jättestort förr men verkar inte vara det alls längre.
Men det är väl ingen överraskning att det är en av de branscher som är tuffast? Problemet är som jag uppfattar det inte att de som söker jobb vill ha skyhöga löner, utan att kvinnor (och män) 50+ inte är särskilt attraktiva på arbetsmarknaden, knappt ens 40+. Söker tjänster som de är överkvalificerade för, men kommer inte på intervju. Alltså långt innan lön ens diskuteras. Har själv jobbat på en arbetsplats där i princip ingen över 35 anställdes eller ens plockades in på projekt/vikariat.
Håller inte alls med skrivaren, jag är 56 år. Byter jobb nu i januari, har varit två år på mitt nuvarande arbete.
Chefen på min grannavdelning sa bara häromdan att jag får jobb hos henne med ett endaste telefonsamtal.
Jag har inte märkt minsta svårighet att hitta nya intressanta jobb överhuvudtaget.
Men det är klart, jag bor i Stockholm.
Det beror ju inte bara på orten utan också erfarenheten, utbildningen, hur man är socialt och kan tala för sig, kontakter med mera.
Jättebra att du har erfarenhet att det är superlätt att få jobb – men tänk på att alla jobb som du fick, var det många andra som inte fick. Någon annan kanske är i nästan samma position som du, men hela tiden råkar ha några som var lite bättre i rekryteringen och därför aldrig får jobbet.
Lägg sedan till att vissa människor inte har de egenskaper som krävs för att tala för sig, och vissa har inga bra CV och vissa har inget av det. Då blir det genast mycket svårare.
Vid enklare jobb är konkurrensen dessutom mycket högre. Och där är det många arbetsgivare som väljer de som kräver minst (inte bara lön utan de som jobbar utan att våga tex ta upp problem).
Ja och det är väl lite grejen också varför det kan vara svårt, någon utifrån kan vara precis lika eller mer kvalificerad men självklart anställer man hellre personen från grannavdelningen som man känner till och vet fungerar utan problem.
Tror starten på ens karriär kan vara väldigt avgörande, säg att man råkar ta anställning på en riktigt kass toxisk arbetsplats, efter ett tag orkar man inte och måste säga upp sig, ingen bra referens, kanske en period av arbetslöshet följt av tidsbegränsade anställningar och kanske arbetslöshet mellan. Inte speciellt snyggt CV och man ses som ett arbetsmarknadens wildcard. Man måste ta sämre typ av anställning där man kanske är överkvalificerad eller behöver pendla jättelångt och har därmed mindre tid att jobba på sig själv och söka andra jobb.
Jämfört med om man får sitt första jobb på ett bra ställe, får utvecklande arbetsuppgifter, kan jobba kvar tills man via kontakter hittar ett riktigt bra nästa jobb, och då rullar det på.
Jag har inte heller den erfarenheten. Jag arbetar på en advokatbyrå (så det kanske är annorlunda) men här anställer man gärna folk med erfarenhet. Vårt senaste tillskott är 58 år. Tänker att det är en perfekt rekrytering för hon kommer säkert ge sina sist 10 år till arbetsgivaren. Unga och nya på marknaden byter jobb oftare och blir en sämre investering för arbetsgivaren.
Fattar inte att inte fler tänker så!
Alltså arbetsgivare. Pratade med min granne som är arbetslös (sen han blev utköpt i samband med omorganisation) och i samma ålder om just detta. Han har inte kommit på många intervjuer.
Svårt att förstå vad bedragaren får ut av detta. Kanske rör sig om någon form av imposter syndrom, och att personen känner sig viktig genom att utge sig för att vara någon annan.
Men det borde ju ha funnits vissa varningssignaler. Om personen inte var anställd på företaget där han utgav sig för att jobba vilken mailadress använde han? Var ägde intervjuerna rum?
Ja, utan att lägga skuld på personerna som drabbats blir man nyfiken. Själv är jag en person som googlar och kollar och tar reda på allt som går att ta reda på, men förstår också att alla inte funkar på samma sätt.
Fast det blir väl allt vanligare att det inte direkt finns någon fysisk arbetsplats som så och egentligen ingen varningsklocka om intervjun sker online liksom all kontakt på distans, så kan det ju gå till även om det är legit. Det, tillsammans med en tuff arbetsmarknad just nu gör det ju till ett perfekt tillfälle att lura folk. Nu vet vi ju inte exakt hur just detta gick till, om han hoppades att tjejerna skulle jobba gratis ett tag, få tillgång till information eller om det är något personligt helt enkelt.
Sker intervjun online kommer det en inbjudan från personens jobbmail, inte från någons privata mail.
Fast du kan ju registrera ett bolag och skapa en mail som då ser professionell ut. Eller så kan han ju ha sagt att det är något problem med det pga nystartat bolag etc.
Företag har en egen maildomän. Nu utgav han sig ju från att vara från ett etablerat företag, säg Manpower. Då skulle han ha en mailadress som slutar på @manpower.com. Har han istället en mailadress som är till exempel anders.manpower@gmail.com är det förstås ett varningstecken.
Aha, kanske inte läste ordentligt men tänkte att det kanske var hans eget bolag. Men ja, det är ju definitivt ett tecken på scam isåfall.
Ja, och det är väldigt lätt att fixa så att det ser ut som en annan mejladress, typ Manpower.
Men maildomän kan de ju fejka.
Det är inte vad impostor syndrome betyder.
Du har missförstått var imposter syndrome betyder. Det är när man har en känsla av att man är en bluff på ex en arbetsplats och egentligen inte förtjänar att vara där (trots att man i verkligheten är kompetent nog och gör ett bra jobb)
För min del anser jag att jobbet är i hamn så fort jag skrivit på papper.
Jättetråkigt att bli lurad och lägga massa tid på ett jobb som inte finns, men även OM jobbet funnits så finns det ju de som lägger massa tid på att skriva ansökan, gå på intervjuer och sedan faller på målsnöret.
Jag läste även om en tjej som fick ett jobb, sedan blev det anställningsstopp och hennes jobb försvann.
Som sagt, inte ok att luras och det är jävligt illa, tycker absolut de ska polisanmäla. Men även jobb som FINNS är ingen garanti att man får det även ens om man blivit lovad. Arbetsmarknaden är skittuff idag och jag är glad att jag har en utbildning och ett jobb som troligtvis, men inte 100 %, inte kommer att försvinna.
Det är så lätt att tänka att man själv hade förstått och inte lurats när man i efterhand läser om utsatta. Men bedragare är så skickliga.
Jag har varit med om att folk trott att de blivit anställda på min arbetsplats. Det har då visat sig att de tex fått betala för att göra tester etc i ”anställningsprocessen” så bedragaren har fått pengar på lurendrejeriet.
Det blev såklart polisutredning och man misstänkte att det fanns många fler målsägande än de man kände till men som kände så mycket skam att de inte vågade träda fram.
Det var nytt, kanske Engla har betalt men inte velat gå ut med det
Men alltså, är hon inte utbildad CNC-operatör ? Sen har hon jobbat extra som receptionist men rekrytering har hon ju aldrig varken jobbat med eller någon utbildning i ?
Hon har nyligen gått någon HR-utbildning.
Hon gick någon kurs för att bli dipomerad rekryteringskoordinator eller hr-koordinator eller liknande. Det finns massor av olika betalkurser man läser själv på distans, till digital kommunikatör, adminstratör, coach osv. Har flera fd kollegor som fick det betalt av Trygghetsrådet när de blev arbetslösa.
Jahaa, då förstår jag. Tack för info.
Någonting sånt måste det väl vara, annars behöver man väl inte känna ångest skam och ilska?
Jag har aldrig varit arbetslös så jag vet inte hur det går till i processerna men läser om människor som tvingas söka jobb i andra delar av landet och lämna sin familj för dubbla boenden osv. Det låter ju helt sjukt!
Men det finns utbildningar som leder till jobb så stay in school kids
Jo fast även om du har yrkesutbildning eller universitetsutbildning så kan ju behovet ändras under tiden du studerar. Jag känner översättare, HR, kommunikatör samt sekreterare som nyligen blivit arbetslösa 🤷♀️
Nej, akademiker är ju extremt hårt drabbade. Och bara för att det är en YH-utbildning är det ingen garanti för jobb, man får nog vara rätt strategisk och fundera på hur arbetsmarknnden ser ut framåt (uska verkar vara ett säkert kort).
Man får välja nått som garanterar jobb. Sjuksköterska tex. Barnmorska osv.
Och jobba i decennier med nåt som inte intresserar en eller passar en? Nej tack.
Men vad skulle nu den här bedragaren få ut av detta? Vad hade han att vinna på detta? Det låter liksom lite för otroligt – nästan lite så man undrar om det är sant… Historien haltar liksom lite…
Bara trolla? Några flashbackare trollade sveriges radio om en fejkad bergsklättring.
Jag brukar trollla här !!
Troligen något bedrägeri där mannen kräver pengar för en introduktionsutbildning eller liknande med löfte att detta ska ersättas på kommande löner, eller möjligen mer avancerat där han tänkte använda Engla och de andra tjejerna som målvakt el likn.
Jag läste någonstans att hon pluggat till HR-koordinator och sen skulle plugga vidare till HR-specialist. Någon som vet vad det är för utbildningar? Låter inte som högskola/universitet eller YH. HR är väl en bransch med stor konkurrens och hur står hon sig då mot andra sökande?
Jag svarade om detta ovan, det finns en massa diplomutbildningar man kan läsa som självstudier på distans och som kostar en slant. Rätt vanligt att Trygghetsrådet och andra omställningsorganisationer betalar sådana om man blir arbetslös och har avtal med dem. Har fd kollegor som läst till digital kommunikatör, administratör, coach, samtalscoach och liknande. Förstod det som att det var en sådan utbildning, det finns i alla fall en hel del inom HR-området.
HR är väl verkligen nåt som företagen drar ner på.