Julen beskrivs ofta som årets mysigaste tid, men för någon som lever med en ätstörning kan den kännas som ett enda långt stresspåslag. Allt kretsar kring mat: planeringen, förberedelserna, samtalen runt bordet och de sociala reglerna kring ”ta lite till”, ”smaka det här” och ”det hör ju julen till”. Där andra ser traditioner kan du känna krav, press och en ständig bevakning av vad du gör eller inte gör. Julbordets överflöd, som ska symbolisera trygghet och gemenskap, blir istället en plats där du måste navigera mellan ångest och förväntningar samtidigt som du försöker hålla ihop inför familjen. Det är utmattande att behöva vara ”glad” när hela rummet är fyllt av det du försöker hantera varje dag – och när ingen riktigt ser att kampen pågår mitt i allt det röda glitter och pepparkaksdoftande lugn.
Därför vill jag lyfta fram det här inlägget av Dr Klara Edlund, som är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, klinisk handledare i KBT och docent i psykologi vid Uppsala universitet.
1993 startade hennes forskningsarbete på området ätstörningar vid Uppsala universitet. Under sju års tid följdes över 1000 skolflickor i olika åldrar runt om i Uppland för att försöka identifiera risk- och skyddsfaktorer för utveckling av ätstörningar. Arbetet ledde fram till en doktorsavhandling år 2000.
Man kan alltså säga att hon är mer än en expert på ämnet, och hon använder sig av sociala medier för att kommunicera och diskutera det här känsliga ämnet.
Tyvärr var den här föreläsningen med Dr Edlund och Tjejzonen igår, men jag vill ändå rekommendera hennes Instagramkonto och hemsida om man vill veta mer om hur man kan hjälpa och stötta sina nära och kära som kanske lider av ätstörningsproblematik.
Tycker du att julen är jobbig av den här anledningen, eller vet du att du har någon i din omgivning som du tror kanske mår dåligt av att det här?

Vad gör Jocke och Jonna som är så viktigt att de båda måste fly hem och barn i en halv evighet?
Spelar in Spökjakt i Skottland.
Ok…
Men så där kan du ju inte jämföra. Vad kan vara viktigare än pengar? INGENTING
Lever du av luft? 👏👏👏 Låt mig gissa utländsk på en jävla massa bidrag?!
Hoppas du får en guldstjärna från din idol.
Uppmärksamhet och pengar. De kanske gör detta med flit för att ungen ska kunna skriva en bok som pappa när han blir äldre så han kan ro in cash när föräldrarna är passé.
Du tjänar inga direkta pengar på en bok.
Beror på hur många du säljer.
No shit? Och hur mycket tror du att en författare får per såld bok?
Beror ju på vad de har för kontrakt. Det är ju inte så att alla författare tjänar precis samma per såld bok. Men ja, givetvis kan man tjäna bra pengar på att skriva böcker. Lika väl som att man kan tjäna noll och ingenting på det.
Då tycker jag du kan googla på hur mycket Jocke tjänat på sin. Räkna gärna även in all tv-tid och allt han fått från den uppmärksamheten.
Så vad har Camilla Läckberg tjänat sina pengar på? Visst, hon var ekonom innan men det är inte det hon dragit in sina miljoner på.
Jobbar, folk måste jobba vet du! Lovar att dom är mer med sina barn är dom flesta mammor och pappor!
Oj då. Förlåt
Dom måste faktiskt inte jobba. Och båda behöver inte spela in. Men de kan även ta med barnet och haft en barnvakt där så han inte var helt utan föräldrar så länge. Men de orkar väl inte med ungen. Stackare
Ja, Anna book som inte har ett jobb kunde väl hänga med dit och vakta under de timmar de båda var tvungna att spela in precis samtidigt.
Men om dom tycker att det funkar med Anna som barnvakt så är det väl deras ensak?
Jo men visst, och om Jockes mamma tyckte det funkade bättre med en fosterfamilj så är det väl deras ensak?
Om man ska vara sån är väl de flesta bebisar med en vårdnadshavare dygnet runt. Alltså är J och J mindre med sitt barn är de flesta andra.
Så roligt att hon skrev på insta att bebisen somnade ”mätt, ren och torr”. Det är väl det minsta man kan begära, haha.
Julen är stressande för många. Stress med att inte ha pengar till mat och julklappar. Ensamhet. Olika sorters missbruk. Släktingar som inte håller sams.
Julen är jobbig för många.
Så himla viktigt inlägg! Ändå handlar 20 av 21 kommentarer om Jocke & Jonna.. kan vi inte släppa sådant oviktigt trams för en stund och faktiskt prata om det som är viktigt?
Tack för att du lyfter detta, Camilla.
Fint, även om jag ogillar att viktig vård hålls privat och bara tillgänglig för de rikaste. Jag har själv haft tur att få bra vård från den offentliga ätstörningsenheten i min stad och tycker det borde vara möjligt för alla drabbade.
Jag äter och dricker vad jag vill på julen! Älskar att umgås med min familj och barnen som nu är vuxna.
Jag bryr mig noll komma noll noll om kalorier! Försöker njuta så mycket som möjligt!
Lider dock med dom som måste räkna kalorier och inte kan slappna av under julen. Så himla tragiskt!
Julen och andra högtider är också jobbig för de som har diabetes, speciellt små barn som ex ser sina kusiner sitta och äta hur mycket godis och annat som helst men som själva inte alls kan äta hur de vill. Och där kolhydratsräkning är en livsavgörande handling. Varför måste alla högtider handla om mat så mycket egentligen?