Antonija Mandir, Evelina Sigetty, Elin Härkönen och Ronna Wernblom är och springer New York Marathon och har sprungit i två timmar när jag tidsinställer det här inlägget.
Åh, jag hoppas de alla tar sig i mål, det vore ju trist att, inte bara ha tränat i fyra månader för, utan åkt hela vägen till New York för att se sig besegrad av jet lag eller liknande.
Jag håller alla tummar och tår för att de alla ska ha gått i mål när det här publiceras, och annars är kommer jag vara lika imponerad ändå, för jag skulle aldrig komma i närheten att ens försöka mig på att springa fyra mil. Någonsin.
Föregående inlägg 
Jag tycker det är så väldigt tråkigt att springa. Skulle aldrig få för mig att springa ett maraton. Men kul för dom som tycker det är roligt.
Man mår så bra eftersom och blir överlag piggare i livet så det är värt att det kan vara lite motigt.
Jag får den känslan av annan träning än löpning 😊👍
”Man”. Gäller inte alla.
Är det en stor andel som mår dåligt av att träna?
Absolut om du testar ett par löprundan,då märker du ingen effekt såklart
Gör du det regelbundet kommer alla utom folk som har någon sjukdom eller skada få bättre hälsa. Sen kan du såklart simma, cykla, dansa etc istället men en kropp mår bra av rörelse.
Jag avundas de som faktiskt tycker löpning är kul. Så enkel motion som inte kräver mer än att man går utanför dörren. Men tyvärr hatar jag det. Med passion. Behöver en boll framför fötterna för att det ska vara ens lite kul. Håller mig på gymmet istället.
Tveksamt om de verkligen tycker det är kul? Jag har sprungit i 20 år men jag inbillar mig inte att det är roligt, bara nödvändigt för min hälsa och som du säger ett lätt sätt att träna, inga gymmedlemskap eller andra människor nära inpå en hehe.
Jag tycker själva löpandet kanske inte är jättekul men jag får värsta endorfin kicken efteråt som gör att jag känner mig nästan hög.
Wow, vad nice. Då förstår jag att man blir peppad 😄
Jag har sprungit New York City Marathon och det var faktiskt jättekul! Så mycket människor ute som spelar musik och bara peppar och helt enkelt en underbar upplevelse att få springa där.
Samma i Stockholm (och säkert de flesta städer). I mindre skala då men.
Nu löper jag inga maraton men typ 5-10 km och tycker nästan alltid det är kul. Tankarna får vandra fritt eller lyssnar på musik och brukar välja runda och fart helt enligt feeling. Många gillar (antar jag) promenader. Tycker löpning är typ samma sak fast lite högre tempo bara.
Känner liknande men ogillar all träning 😄 Vore nice och enklare att gilla, få energi av och bli ”beroende” av träning. Har aldrig hänt mig, oavsett form av träning, mängd eller tid. Vet att det finns fler.
Samma här. Jag har tränat mer eller mindre regelbundet länge men får inte den där endorfinkicken som andra pratar om. När jag tränar så är det för att jag tycker att jag borde. Men det är inte roligt, jag är inte full av energi efteråt, jag har inte heller fått det där beroendet. Man är väl olika helt enkelt. Men nej, jag tycker inte om att träna, och har provat massor av olika träningsformer.
Visst är det trist? Borde ju va lättare när man känner att man får ut nåt av det direkt (det är ju bra såklart och har effekter på sikt men det är ju svårare att motivera sig med).
Jag började springa väldigt sent i livet men tycker det är helt fantastiskt. Man brukar säga att den dagen man ser en löpare som ser glad ut är det dags att börja springa. Men jag tycker verkligen om det. Många pratar om att det är så skönt efteråt och visst är det det också men under rundan är det bästa. Springer aldrig mer än en mil men helst omkring fem kilometer.
Jag springer – det gör jag absolut men oftast bara någon mil. Jag skulle aldrig klara att springa ett maraton och jag tror inte det är hälsosamt att springa så långt i ett sträck. För mig är det bara dumhet.
De flesta som springer långdistans vet ju att det krävs träning för att kroppen ska palla. Man har koll på träningsupplägg och vad man ska eller inte ska göra veckan innan lopp samt respekterar vikten av återhämtning.
Att bara kasta sig ut och springa i flera mil när man inte är van är skadligt för kroppen, men det här är ju träning så ja…då tränar man.
Ja det är väl som all form av elitidrott, man har egentligen passerat gränsen för vad som är optimalt för kroppen men å andra sidan, man är väl hälsosammare än någon som inte rör sig alls. Menar alltså att för kroppen så är det ju bättre att variera träningen så mycket som möjligt och inte springa riktigt långa distanser – i princip alla får ju någon form av skada – men tycker man att just detta är väldigt kul och peppande att springa maraton så får man väl göra det. Men oavsett hur förberedd man är osv så är det ju knappast optimalt.
Roligare att kolla hur det går för Kejbert som springer utan sponsor och springer mycket i vardagen. Inte bara i några månader när hon får betalt 😉
Hon har inte uppdaterat… Undrar hur det gick?
Hon sprang på 4:06, jättebra ju!
Löjligt.. alla som springer på riktigt är inte imponerade.
Springer dom på låtsas menar du? Hur går det till isåfall?
Ja 9,30 / kilometer i tempo är att promenera……
Lägg ner!
Jag springer ”på riktigt” och är grymt imponerad. Sluta skriva ned andras mål och prestationer.
Alla kan promenera/springa 4 mil.. det är inte att springa ett maraton…
Alla? Nej, alla kan inte göra det. Jag uppnådde att springa en mil i september och det tog tid att bygga upp, och även då var min kropp inte 100% redo men det gick bra! Fick återhämta mig en vecka efteråt bara.
Jag gick 2,5 mil i våras och fick ta två Ipren för värk i höft och ben plus att fötterna gjorde galet ont. Så nej, att promenixa 4 mil gör man bara inte så lätt.
Vad är att springa ”på riktigt”?
Hon gick i mål på 6 timmar och 33 minuter.
Grymt. Med tanke på att det är över 40 km.
Nja. Det är ju promenadtakt på 6,5 km/timmen. Var impad på förhand, inte längre.
Va? Ingen bild på Elin Härkänen ståendes på sina händer där på bron? 😳