Sen är det också faktumet att – någonstans mitt i alltsammans – går luften totalt ur mig och där står jag mitt i kaoset.
Hur kan energin och lusten att fixa och organisera så totalt gå från 100 till 0 på fyra sekunder blankt?
Det finns säkert ett namn för det här, men det hjälper ju föga när man väl står där.
Och det vankas gäster.
Då vill jag mest kasta alltsammans och en gång för alla leva minimalistiskt ur en kappsäck.
En gaffel, en kniv och en djup tallrik and that’s it.



