Carin Da Silva:
Har jag missförstått det hela? Jag trodde att ett barn med nyblivet syskon gick till förskolan för sin egen skull mer än för mammans – precis som Carin skriver.
Vissa dagar hinner man ju knappt få i linserna när bebisen vill äta, byta blöja, bli tröstad, ligga på en mm. Tänk då om Theo också varit hemma…. Han vill ju hitta på saker, gå ut och leka mm och det är ju inte så lätt då man har en bebis som, för tillfället, vill äta hela tiden. Jag tror att Theo hade känt sig väldigt ”utanför” om han var hemma på dagarna då han han verkligen skulle märka hur mycket tid och uppmärksamhet lillebror skulle få och kräver.
Theo längtar till förskolan varje dag för där får han leka, träffa kompisar och han blir aktiverad med en massa roliga saker.//Carin
Som nybliven förälder har jag förstått det som att man bli relativt livegen i början. Allt handlar om den nya familjemedlemmen och att det helt enkelt inte finns så mycket tid över att aktivera ett syskon som nog relativt snabbt skulle bli uttråkad av att titta på sin mamma som ammar/nattar/tröstar bebis.
På förskolan finns ju kompisar och mängder av aktiviteter och skoj.
Nog borde väl det vara roligare än att sitta hemma och titta på en bebis som mest försöker hitta till mammas tutte och känna sig allmänt utanför?
Föregående inlägg 